Att få till bra invintring

I förra inlägget skrev jag bland annat om strategierna som växterna har valt för att överleva den kalla vintern. För att allt det där ska fungera bra krävs det dock en lyckad invintringsprocess. Invintringen kommer igång när dagarna blir kortare. Många har säkert hört att en solig och torr höst är bra för invintringen och att växter övervintrar bättre i torr jord än fuktig jord, vilket också stämmer överens med vad som står i den vetenskapliga litteraturen. Något som var nytt för mig däremot är att en solig och torr sommar påverkar invintringen negativt. Växter som har varit torkstressade under sommaren har sämre övervintringsförmåga än sådana som har haft gott om vatten [1].

Detta valnötsträd ser inte ut att ha vintrat in ordentligt, trots att hösten 2015 var mycket gynnsam för invintring.
Detta valnötsträd ser inte ut att ha vintrat in ordentligt, trots att hösten 2015 var mycket gynnsam för invintring.

Sen är det viktigt med temperaturen under invintringen också. Sockret behöver omvandlas till frostskyddande substanser och den processen behöver både mycket sol för att hålla fotosyntesen på en hög nivå samtidigt som temperaturen måste vara mellan 0 och 10°C i genomsnitt. Är det varmare än så bildas inte dessa frostskyddsmedel. Beroende på vilken växt det rör sig om och vad det är för växtplats, väder osv. tar det allt mellan tre och 30 dagar av temperaturer mellan 0 och 10°C för att få till optimal invintring och därmed maximal köldtålighet för den specifika växten [1]. 2015 borde ur det perspektivet alltså ha varit ett perfekt år, sommaren var väldigt blöt och hösten väldigt solig (åtminstone här i Stjärnsund) med bara 0,5 mm nederbörd under hela oktober och inga riktigt kalla nätter.

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag brukar flytta de flesta växterna som jag har i kruka in i jordkällaren för en frostfri övervintring. Något att tänka på om man gör på det sättet är att det är viktigt att växterna har fått vintra in ordentligt innan de flyttas in. Flyttar du in dem för tidigt utvecklar de ingen som helst köldtålighet i jordkällarens kalla mörker och får nästan garanterat problem när de vaknar till liv på våren.

Minikiwi (Actinidia kolomikta) tillhör växterna som inte mår bra av att få morgonsol på sig. Denna planta är därför placerad mot sydväst.
Minikiwi (Actinidia kolomikta) tillhör växterna som inte mår bra av att få morgonsol på sig. Denna planta är därför placerad mot sydväst.

Apropå vår svarar litteraturen även på frågan varför vissa växter som utsätts för morgonsol kan få problem. Exempelvis valnötter och kiwi bör inte planteras så att de utsätts för direkt morgonsol. Under klara vårnätter, när deras blad redan har slagit ut, förlorar de mycket värme när de exponeras mot den kalla natthimlen och kan frysa. När solen sedan lyser på dem med all kraft innan de har hunnit tina kan det uppstå en effekt som tydligen kallas för fotoblekning [2] och som innebär att klorofyllet bryts ner. Effekten av detta syns dock först tre till fyra dagar efter exponeringen mot solljuset, vilket kan vara svårt att härleda till en frostnatt som skedde några dagar tidigare. Att plantera snabbväxande skärmträd är ett bra sätt att motverka denna potentiellt förödande effekt.

Sammanfattningsvis kan vi som odlare bara påverka invintringen till viss del, men sen är ju frågan även hur man kan se att en växt har vintrat in ordentligt? Mer om det i nästa inlägg.

Litteratur

[1]          Alden, J.H.R.K., Aspects of the cold-hardiness mechanism in plants. 1971.
[2]          Wisniewski, M., C. Bassett, and L. Gusta, An Overview of Cold Hardiness in Woody Plants: Seeing the Forest Through the Trees. HortScience, 38(5): p. 952-959, 2003.

Tagged with:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *