Skogsträdgårdsåret börjar närma sig sitt slut och idag avslutade vi förberedelserna inför invintringen. Vad innebär det arbetet i Puttmyra Skogsträdgård?
För det första handlar det om att skydda alla plantor mot eventuella skadegörare. Det finns gott om älg och rådjur i trakterna och ibland ser man harar också. Alla dessa har en förkärlek för späda årsskott, särskilt från växter som tillhör rosväxterna, så som körsbär, plommon, äpplen och alla olika typer av vinbär. I skogsträdgården på Holma har man svarat på hotet genom att hägna in hela skogsträdgården med viltstängsel. Vi har istället valt att skydda varje träd för sig, framförallt för att behålla den öppna och inbjudande karaktären som skogsträdgården har.

Vi använder både hönsnät och plaströr för att skydda växterna, beroende på deras växtsätt. Uppstammade träd får plaströr och spretiga buskar skyddas med hönsnät. Ofta sticker det ut grenspetsar ur näten som rådjuren gärna tuggar av, men det har inte varit något problem i de flesta fall och vi får uppstammade träd på köpet.

En mer passiv åtgärd vi använt oss av är att låta allt sly i kanten mot skogsträdgården skjuta nya skott varje år som vi låter vara kvar fram till våren. Rådjur och älg tycker om rosväxter, men de älskar de mjuka skotten hos sälg och vide som det finns mest av i åkerkanterna. Vi ”offrar” alltså slyet för att skydda de växter vi är rädda om.

Slutligen gäller det också att skydda de känsligaste växterna mot kyla. Det gör vi främst genom att räfsa ihop löv runt dessa växter för att skapa ett extra isolerlager på täckväven. Det gör att rötterna kan växa lite längre under hösten och att tjälen inte tränger in lika djupt i marken. Marktemperaturen jämnas ut helt enkelt.

Det är dessa enkla knep vi har använt de senaste tre vintrarna för att få våra växter att klara vintern och förutom sorkskador har det inte varit några problem med varken skadegörare eller kallar vintrar så här långt.
Hjärtnöten ´Imshu`har jag haft många år nu vid Roslagskusten zon III i ett läge helt öppet för hård nordvind. Inga skador alls trots en och annan svår vinter. Sorten ´Kalmar´har förfrusit topparna på ett mer skyddat läge. Har inte skyddat med löv, det brukar inte bli så djup tjäle där.
Spännande! Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Vi har precis beställt ett par hjärtnötter av sorten Kalmar, men vi kanske ska byta en till ’Imshu’? Hur har fruktsättningen varit för dig?
Bara blomning än. Jag tror de blir härdigare av att inte gödsla så mycket, kanske har jag varit för snål, de är bara ett par meter i höjd. `Kalmar´har haft kart som sedan föll… kanske behövs annan pollinering. Finns ännu för lite erfarenhet att ta del av hur det går med nya arter och sorter så pass långt norrut. Mogna kastanjer, persikor och valnötter har jag fått, även fikon något enstaka år ibland, sötmandel blommar men fäller sina små kart. Aprikosträd blir inte långlivade. Sötrönnar, hybridhasslar och lite annat testar jag också, men lång tid innan man kan utvärdera.
Några år sent men jag undrar var du beställde dina hjärtnötsträd? 🙂 Jag är på jakt efter ett hjärtnötsträd ’Imshu’.
Jag beställde dem hos Martin Crawford (http://agroforestry.co.uk/) och det kan hända att även Lars Westergaard har samma sort i sitt sortiment (http://westergaards.dk/).
Tack för svar! Ska höra med dem. 🙂