Dags för ympning

En av aktiviteterna jag ser mest fram emot på våren är ympningen. För nio år sedan gick jag en ympningskurs och sedan dess blir det fler nya träd för varje år. Hittills i år har jag ympat nästan 200 träd och är fortfarande inte klar. Tur att det blev så mycket plats för nya växter i skogsträdgården efter den bistra vintern (mer om det i nästa inlägg). Ympning är den för mig roligaste förökningstekniken och med det här inlägget vill jag inleda en liten serie som kommer att spänna sig över ett år eller två för att beskriva ympningens olika spelarter och moment. Det här första inlägget handlar om det som ibland kallas för bänkympning, alltså den typen av ympning man kan göra inomhus vid köksbordet i väntan på att vintern ska släppa sitt tag och odlingssäsongen kan dra igång. Förutom äppel- och päronträd ympar jag med denna metod även aprikos, persika, aronia, rönn samt olika rönnhybrider. Körsbär och plommon har jag lyckats sämre med och har börjat övergå till en metod som kallas för okulering som jag kommer att beskriva i ett kommande inlägg.

Kanske var det en sådan naturlig ymp som inspirerade människor till att börja ympa för över 4500 år sedan?

Vem som kom på att man kunde knyta ihop bitar av två olika plantor och få dem att växa samman är höljt i historiens dunkel, men tekniken har varit känd i åtminstone 4 500 år [1]. Syftet med ympning är i första hand att klona en sort av någon växt, i skogsträdgårdssammanhang oftast en frukt eller nöt, för att bevara dess specifika egenskaper. Det kan vara goda äpplen med bra lagringsförmåga eller extra härdiga valnötter. I regel går ympningen till så att ympkvisten, alltså en kvist av den sorten som vi vill föröka, fästs på det som kallas grundstam. Om allt vill sig väl växer ympris och grundstam ihop och bildar en växtindivid som har två olika genuppsättningar, grundstammens och ymprisets.

Mer om hur man tar ympris, vilka grundstammar som finns och vilka egenskaper de har kommer jag att skriva om i ett senare inlägg. Har du varken ympris eller grundstammar till hands nu kan du ändå förbereda dig inför kommande säsonger genom att öva de olika snitten i förväg. Jag rekommenderar att du tar fjolårsskott av rönn, päron eller äpple och övar upp dina färdigheter på dessa. Särskilt skarvympen som jag beskriver nedan kräver en del övning för att lyckas med.

Redskap

För ympning inomhus behöver du följande material och redskap:

  • En vass kniv med plan egg, helst en så kallad ympkniv
  • Sekatör
  • Ymptejp (finns i handeln, den är halvt genomskinlig och väldigt töjbar)
  • Gummisnören (för skarvympning)
  • Ympvax (ekologiskt)
  • T-sprit och ett glas du kan doppa redskapen i, alternativt handsprit
  • Etiketter
  • Blyertspenna
  • Hushållspapper eller en ren handduk.
Materialet som behövs vid ympning är handsprit, ympkniv, sekatör, ymptejp, gummisnören, blyertspenna, etiketter och ympvax.

Välja rätt snitt

Det finns otaliga olika varianter på snitt som används för att sammanfoga grundstammen och ympriset (se [1] för en översikt), men alla har en enda uppgift: Att skapa så stor kontaktyta som möjligt mellan grundstammens och ympkvistens kambium, alltså det tunna lagret grön vävnad som finns mellan barken och veden. I kambiet finns det en massa celler som kan hjälpa till att läka sår (kallad parenkym). Dessa är lätta att luras till att växa ihop med celler från en helt annan växt för att bilda en gemensam organism med en delad ledningsvävnad för att kunna transportera näringsämnen fram och tillbaka.

I det gröna, mycket tunna kambiet finns det gott om celler som vill läka såret som ympsnittet ger upphov till. I barken och veden hos vedartade växter finns det inga sådana celler, så det gäller att maximera kontakten mellan grundstammens och ympkvistens kambium.

Som sagt finns det många olika snitt, men jag har fastnat för två av dem: Skarvympning och klyvympning. Vid skarvympning ska grundstammen och ympriset vara lika tjocka och skarvas ihop genom att göra långa och lika stora snitt på båda delarna:

Vid skarvympning ska grundstammen och ympkvisten ha ungefär samma diameter för att kunna skarvas ihop. Illustrationen visar hur snittet ska se ut i idealfallet. Ur ”Skogsträdgården: Odla ätbart överallt (2018)”

Klyvympning använder jag istället när ympkvisten är ganska mycket klenare än grundstammen. Då klyvs grundstammen försiktigt, nederdelen av ympkvisten skärs till kilform och trycks försiktigt ner i öppningen i grundstammen:

Klyvympen är det enklaste snitten som fungerar bäst om ympkvisten är klenare än grundstammen. Här ympar jag en hybridrönn på en grundstam av vanlig rönn (Sorbus aucuparia).

Arbetsgången vid bänkympning

Att ympa är ett riktigt hantverk som kräver ganska mycket precision och noggrannhet. Själv slarvade jag ganska mycket under de första åren (med dålig överlevnad av mina ympade träd som följd), men idag är jag noga med de olika momenten och i fjol tog sig hela 98% av äppel- och päronträden som jag ympade. Så här ser arbetsgången ut:

  1. Rengör alla redskap med t-sprit eller handsprit inför varje gång du byter sort och torka av desinfektionsmedlet med en ren trasa.
  2. Gör snittet på grundstammen först och därefter ett motsvarande snitt på ympkvisten. Kom ihåg att aldrig vidröra själva snittytan på varken grundstammen eller ympkvisten!
  3. Knipsa av ympkvisten till rätt längd (ovanför tredje knoppen)
  4. Doppa ympkvistens topp i ympvaxet (superviktigt, annars torkar kvisten ut och det blir inget nytt träd!).
  5. Fäst ympkvisten på grundstammen genom att knyta ihop de två ordentligt med gummisnodd (vid skarvympning) eller genom att sätta ner den i öppningen i grundstammen vid klyvympning. Här är det viktigt att se till att kontakten mellan ympkvistens och grundstammens kambium maximeras.
  6. Sno ymptejp runt hela ympstället för att skydda såret under sammanläkningsprocessen.
  7. Skriv en etikett där du anger datum, grundstammens beteckning och sortnamnet.
  8. Ställ det färdiga trädet försiktigt i en hink med vatten.

Efterbehandlingen

Lika viktigt som att vara noga vid själva ympningen är det att ge träden den rätta efterbehandlingen, så att grundstam och ympkvist kan växa ihop ordentligt. När du har ympat alla träd kan du hälla av vattnet ur hinken och ersätta det med fuktig sand eller sågspån. Se till att alla rötter är täckta och lagra hinken i 10-15 grader under en till två veckor, vilket krävs för bästa möjliga sammanläkning av grundstam och ympkvist [2]. Blir det varmare än så kan knopparna på ympkvisten börja öppna sig, med vätskeförlust som följd, vilket kan torka ut ympkvisten innan den har växt ihop med grundstammen. Sammanläkningen avstannar nästan helt vid 4 grader eller kallare [3]. Efter tvåveckorsperioden är det bäst att lagra träden i 0-5 grader tills det är dags att ta ut dem. Du kan ta fram träden igen när träden där du bor börjar slå ut. Jag brukar sätta dem i kruka och övervintra dem i jordkällaren första vintern, men ofta går det bra att plantera dem på sin slutgiltiga växtplats på en gång också.

Att förvara de nyympade träden i 10-15 grader under två veckors tid visade sig vara en viktig faktor för att få en bra överlevnad.

Kom ihåg att det är väldigt viktigt att aldrig komma åt ympkvisten under hanteringen av träden! Under hela första säsongen är ympstället mycket känsligt och även den minsta mekaniska åverkan kan förstöra förbindelsen mellan grundstammen och ympstället för alltid. Du kommer även att märka att grundstammen vill skicka ut nya skott lite varstans. Ta bort alla dessa så fort du ser dem.

Lycka till med ympningen!

Referenser

[1] Garner, R. J. och Steve Bradley. The grafter’s handbook. White River Junction, Vt.: Chelsea Green, 2013.
[2] Hartmann, Hudson T., Dale E. Kester, Fred T. Davies och R. L. Geneve. Hartmann & Kester’s plant propagation: principles and practices. Eighth Edition ed.: Pearson Prentice Hall, 2011.
[3] Kumar, G.N.M, Propagation of Plants by Grafting and Budding, i A PACIFIC NORTHWEST EXTENSION PUBLICATION. Washington State University, 2011.

Tagged with:

12 thoughts on “Dags för ympning”

  • Jag har också haft sämre resultat med plommon och körsbärsympning. Med en plastpåse över ympen fastknuten runt grundstammen har fler ympat tagit sig, kanske för att de klarat sig från uttorkning el fått varmare. Har du någon uppgift på vilken temperatur den bästa celldelningen sker av kambiecellerna och ger flest lyckade ympningar för olika arter ?
    Standard temp för ympstället hos valnöt J. regia är ca 27 gr C enl litt.

    • Jag använde eltejp i början av min ympningskarriär, men upplevde att det är problematiskt att den varken släpper igenom ljus eller luft. Barken under tejpen blir alldeles blek och känslig och det kan lätt uppstå skador när man tagit bort tejpen. Vid något tillfälle lossnade barken till och med från stammen när jag tog bort tejpen.
      /Philipp

      • Som ympband använder jag svart cykelslang, klippta ca 5 mm breda remsor av olika längd som passar till olika tjocklekar på ympris o grundstam. Det blir ett litet tryckförband, kanske till fördel om anläggningen inte ligger helt tätt om ymp el grundstam har en svag böj. Svart gummi tar nog åt sig solvärmen bättre än vitaktig ymptejp. Gammal lite gisten slang brukar sedan spricka sönder framåt sommaren och falla isär när den fått solens UV strålning.
        Barken får luft genom porer/lenticeller som ligger här o var på kvisten och på båda sidor om ympstället på ca 3 cm finns den blottade veden ca 1 mm, som bara täcks av ympvaxet. Hur väl släpper ympvaxet igenom luft kan jag undra, men här ser man tydligt hur callusvävnaden växer fram.
        Men varför skulle ympstället behöva ljus ? Tränger ljus normalt igenom ytterbarken så att kambiecellerna kan bli klorofyll-gröna som den är hos vissa vedväxter ?

  • Hej!

    Har ympat i vår. Flera av mina ympar hat tagit sig väldigt fint. Några visar inga tecken alls på liv. När skall man ge upp? Ska jag ställa dem varmare, kallare eller är det kört?

    Tack på förhand!

    • Hej! Om de inte visar några tecken på liv alls är det förmodligen bäst att kassera dem. Sammanläkningen ska inte ta mer än några veckor i vanliga fall. /Philipp

    • Jag höll en genomgång förra veckan i samband med vår folkhögskolekurs ”Skosträdgårdsodling i praktiken” på Färnebo folkhögskola och känner tyvärr att jag inte mäktar mer så mycket mer kursverksamhet utöver denna kurs (som går på halvfart under ett helt år).

  • Hej! Tack för en toppenblogg, så mycket kunskap! Jag undrar om du brukar återanvända grundstammar ifall ympen inte tar sig? Är det möjligt?
    Ska prova ympa äpple för första gången i vår och funderar på om det blir mycket bortkastade pengar ifall det skiter sig, eller om man kan få en andra chans.

    • Hej! Tack för fina ord! Absolut, grundstammen går att återanvända om ympen inte tar sig. Jag brukar plantera sådana grundstammar utomhus och ympa in på dem året efter om de överlevt. Det hjälper att klippa bort alla skott som kommer från stammen utom det kraftigaste. Det går givetvis att sätta dem i kruka också. Lycka till med ympningen!

  • Hej! Jag provade för första gången i år att ympa, tror jag gjorde ca tjugo stycken, på träd samt en grundstam. Använde vulktejp från Biltema, ingen tog sig, så här i efterhand vet jag att jag slarvade med hygien samt att vulktejpen sprack sönder alldeles för tidigt så ymparna torkade. Ser fram mot ett nytt försök igen nästa vår.
    Anders Svenson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.