Forskningsnytt

Det är ganska glest mellan inläggen på den här bloggen just nu, vilket beror på att vi håller på att skriva klart de sista sidorna i vår kommande bok om skogsträdgårdsodling och inte hinner med så mycket annat skrivande för tillfället. Samtidigt börjar det dock röra sig lite på forskningsfronten inom skogsträdgårdsodling och här vill jag tipsa om intressant läsning. För det första kom det för drygt en månad sen en artikel skriven av Johanna Björklund, Karin Eksvärd och Christina Schaffer om det deltagardrivna forskningsprojektet kring 12 stycken skogsträdgårdar på 60 kvm vardera som började anläggas 2013. I artikeln beskrivs detaljerat hur planteringen designades och vilka arter som ingick i varje odling. Ett roligt resultat från studien är att deltagarna tyckte att det var en enkel uppgift att förse sig med vitaminer och mineraler under en stor del av säsongen från skogsträdgården. Det har alla som håller på med skogsträdgårdar vetat länge, men nu finns det även svart på vitt. En annan sak många har misstänk är att det är svårare att för skogsträdgården att förse oss med proteiner, fett och kolhydrater, något som författarna menar behöver undersökas betydligt mer framöver. Vill du läsa en mer utförlig rapport om forskningsprojektet kan den svenska slutrapporten varmt rekommenderas.

Så här såg en av de skogsträdgårdarna som ingick i det deltagarstyrda forskningsprojektet ut sommaren 2015.

En annan ny forskningsrapport är skriven av min sambo Rebecka Törnqvist. Den heter Begränsningar och möjligheter för skogsträdgårdsodling i svenskt klimat och projektet finansierades av Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin. Rapporten omfattar både en litteraturstudie kring vatten- och kväverelaterade frågor inom nordisk skogsträdgårdsodling och en redovisning av resultat från mätningar och beräkningar som utfördes här i Puttmyra skogsträdgård. Är du intresserad av att ställa upp en vatten- eller kvävebalans för din skogsträdgård kan du hitta tips på hur det kan åstadkommas i rapporten. Inläggen om kvävefixering och vattenbalansen i skogsträdgården som jag skrev för ungefär ett år sedan är baserade på Rebeckas litteraturstudie, men det har framkommit mycket annat spännande under arbetets gång. Till exempel har jag länge undrat vilka som är de största skillnaderna i odlingsförutsättningar här i Dalarna jämfört med exempelvis Martin Crawfords odling i sydvästra England eller de kända skogsträdgårdarna i nordöstra USA. Svaret hittar vi i tabellen nedan, som är samma som tabell 6 i rapporten. Som framgår är den kanske viktigaste faktorn nederbörden under vegetationsperioden när det gäller jämförelsen mellan de svenska skogsträdgårdarna och de nordamerikanska. Alla tre nordamerikanska exempel, det vill säga Mark Shepards New Forest Farm, Ben Falks gård i Vermont och Erik Toensmeiers urbana skogsträdgård i Massachusetts får mer nederbörd än växterna behöver för optimal tillväxt. I övrigt är odlingsförutsättningar utifrån de här parametrarna i stort sett samma som för Holma skogsträdgård i Skåne. Vad gäller de frodiga engelska skogsträdgårdarna kan vi se att de spelar i en helt annan liga helt enkelt, med höga årsmedeltemperaturer, enormt långa vegetationsperioder och gott om nederbörd, särskilt i Martin Crawfords fall.

En positiv vattenbalans är avgörande för att få en högproducerande skogsträdgård.

Tabell över olika skogsträdgårdars odlingsförutsättningar: Nederbörd (årsmedel, P år, och under vegetationsperiod, P veg), temperatur årsmedel (T), vegetationsperiodens längd (veg period), potentiell avdunstning (PET) och kvoten mellan P veg och PET för skogsträdgårdar i tempererade klimatzoner i Europa och Nordamerika.

Pår

[mm]

Pveg

[mm]

T

[°C]

Veg period*

[dagar]

PET

[mm]

Pveg /PET

[-]

Puttmyra (Dalarna) 600 a 360 a 4,3 a 180 550 a 0,65
Holma (Skåne) 699 a 398 a 6,9 a 210 600 a 0,66
Barstow (Trondheim, Norge) 884 b 519 b 5,2 b 180 600 g 0,87
Hart (Shropshire, Storbritannien) 668 c 504 c 9,9 c 270 550 d 0,92
Crawford (Devon, Storbritannien) 848 c 848 c 11,4 c >310 600 d 1,41
Falk (Vermont, USA) 949 e 623 e 6,2 e 210 560 i 1,11
Shepard (Wisconsin, USA) 878 e 705 e 6,4 e 210 650 h 1,08
Toensmeier (Massachusetts, USA) 1212 e 762 e 8,7 e 210 580 i 1,31

a Data från SMHI öppna klimatdata för 1961-1990: https://opendata-catalog.smhi.se/explore/, b Climate Data för 1982-2012: https://sv.climate-data.org/ c UK Metoffice för perioden 1981-2010: https://www.metoffice.gov.uk/, d Kay och Davis, 2008 för 1961-1990 , e US climate data för 1961-1990 http://www.usclimatedata.com  f verklig avdunstning Sanford och Selnik, 2013 för 1971-2000 g Wong och Beldring, 2011 för 1961-1990, h Cowell och Urban 2010 för 1961-1990, i Northeast regional climate centre http://www.nrcc.cornell.edu/wxstation/pet/pet för perioden 1981-2010. *Vegetationsperioden är definierad (enligt SMHI) som den period då dygnsmedlet är större än 5°C.

Det här forskningsprojektet är avslutat, men vi hoppas på att kunna hitta fortsatt finansiering för att fördjupa oss i bland annat skogsträdgårdars potential att fånga in och lagra koldioxid. I väntan på nästa stora projekt har Rebecka fått ett litet anslag från Flory Gates stiftelse ”Fred med Jorden” för att göra en förstudie om fleråriga grönsakers näringsinnehåll och deras eventuella förmåga att ackumulera tungmetaller utifrån vilken jord de odlas i. Det var en fråga som vi inte lyckades få något svar på när vi skrev boken Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut och det känns jätteroligt att ha kommit ett steg närmare ett svar.

3 thoughts on “Forskningsnytt”

  • Bra jobbat!
    Har laddat ned båda forskningar för att läsa dem i lugn or ro och ser framemot boken!

  • Spännande att läsa. Om jag förstår det rätt kommer hälften av regnet i stjärnsund under växteperioden? Om detta är för lite borde det betyda att det är viktigt att lagra vatten i tjärnar och diken för att behålla vårfloden? Det minskar också vårfrost? Viktigt att undvika jordpackning för att få djupa rötter?

    Proteiner och fetter får man väl enklast genom djur. Växter är mer för det lilla extra nyttiga. Det illustreras väl genom att de säger att det var när ”vi” började koka kött som hjärnan kunde börja växa på apmänniskorna. Det gäller tydligen även om man vill ha intelligenta barn – näring och energi.

    Att England, Centraleuropa och andra varmare länder är en annan liga är tydligt genom historien. Bördiga fruktsamma länder är de där det bor och har bott mycket folk. På bronsåldern vi hade liknade här, kanske. Fördelen här har väl annars varit att det inte är så mycket parasiter på grund av vintrarna. Till för inte så längesedan var tydligen de bästa hudarna härifrån. Skinnbranschen har dock försvunnit med skatterna. Även parasitläget har nu ändrats med de öppna gränserna.

    • I vindruvsbranschen mäter man något liknade temperatur över tio grader gånger tiden och ljuset för att få någon sorts växtperiod i timmar istället för dagar vilket ger bra resultat här i norr med långa ljusa dagar?. Hur är detta vid de jämförda skogsträdgårdarna?

Lämna ett svar till Kgb35 Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.