Goda skäl till att odla fleråriga växter – Del 2

I första delen av det här inlägget skrev jag om att fleråriga växter har en betydligt längre skördesäsong än ettåriga växter, att de kräver mindre arbete och att de är bra för jorden. I det här inlägget ska vi titta på fler goda skäl till att odla fleråriga växter.

Fleråriga växter är bra för klimatet

Träd binder stora mängder kol i sina vävnader, både i veden och rötterna, genom att ta upp koldioxid från atmosfären. Ett enda träd kan ta upp fyra ton koldioxid under sin livstid, vilket motsvarar ungefär 250 mils bilskörning. Om vi dessutom planterar buskar, örter, rotfrukter och klängväxter som vi gör i en skogsträdgård ökar inlagringsförmågan ytterligare. Martin Crawford uppskattar att hans skogsträdgård binder 40 ton koldioxid per år från atmosfären.

I ett odlingssystem som är baserat på ettåriga växter omsätts koldioxiden mycket snabbare och inget nettoupptag sker. Tvärtom har världens jordar degraderats av den årliga jordbearbetning och uppskattningsvis har en tredjedel av alla koldioxidutsläpp till atmosfären sedan den industriella revolutionen kommit från nedbrytningen av den organiska massan i våra matjordar [1]. Potentialen för fleråriga odlingssystem som skogsträdgårdar är särskilt stor på sluttande marker, som är mest utsatta för erosionsproblem. En tredjedel av all koldioxid mänskligheten släpper ut årligen idag skulle kunna fångas upp om de odlingsmarker som sluttar mer än 30 grader (9% av jordens odlingsyta) planterades med perenna grödor.

GodeHenrik
Gode henriks målla eller lungrot (Chenopodium bonus-henricus), en av de nyttigaste och mest användbara perenna grönsakerna i vårt klimat.

Fleråriga växter är friskare

Fleråriga växter är generellt mindre mottagliga för sjukdomar, särskilt om de odlas i en skogsträdgård där mångfalden av arter är hög och där det uppstår en bra balans mellan skadegörare och nyttoinsekter. De fleråriga växterna är i regel mindre förädlade än de ettåriga och har därmed behållit en del vilda egenskaper som gör dem mer motståndskraftiga mot allehanda påfrestningar. Eftersom perenna växter inte kräver någon årlig jordbearbetning kan det dessutom utvecklas ett naturligt och rikt mikroliv i jorden, vilket hjälper till att hålla växterna friska. Allt handlar helt enkelt om balans och balansen är mycket lättare att upprätthålla i en skogsträdgård än i en monokultur av ettåriga växter.

Fleråriga växter är hälsosammare

Jämfört med ettåriga grönsaker är fleråriga grönsaker i många fall betydligt hälsosammare för oss människor. Det har dels att göra med att man under århundraden har avlat bort egenskaper som exempelvis beska hos de ettåriga grönsakerna. Tillsammans med den beska smaken försvann dock också många andra positiva egenskaper, så som halten antioxidanter [2]. Dessutom har de fleråriga växterna med sina djupa rotsystem bättre tillgång till mineralämnen och jordlivet är i regel rikare i perenna odlingar, vilket innebär att växterna får hjälp av mikrober och svampar med att ta upp näring som sedan kommer oss tillgodo.

Men hur näringsrika är fleråriga grönsaker i jämförelse med några av de mest näringsrika vanliga grönsakerna? Innehållet av olika mineralämnen i både några perenna och ettåriga grönsaker har jag sammanställt i diagrammet nedan. Även om halterna varierar kraftigt i naturen mellan olika växtindivider och växtplatser, kan vi se att brännässla (Urtica dioica) och Gode henriks målla (Chenopodium bonus-henricus) tillhör de mest mineralrika grönsakerna. Den sistnämnde har dessutom en enormt lång skördeperiod, från tidiga våren till sena hösten. Även brännässlor kommer igen och kan skördas under hela säsongen om man klipper ner dem med jämna mellanrum. Ändå är smaken bäst under våren.

Mineraler

Även med avseende på proteinhalten sticker brännässlan och Gode henriks målla ut ur mängden, med ett dubbelt så högt proteininnehåll som flera av våra nyttigaste ettåriga grönsaker.

Protein

Vitamin C-halten är högst i brännässlor och Gode henriks målla, medan skillnaden mellan de ettåriga och fleråriga grönsakerna är mindre med avseende på Vitamin A.

Vitamin C

VitaminA

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns mycket som talar för att ge de fleråriga växterna mer utrymme i våra odlingar. De har en längre skördesäsong, är ofta näringsrikare, behöver mindre skötsel, är friskare och snällare mot både jorden och klimatet. Vi måste dock lära oss att använda dem i vår matlagning, både hur man tillagar dem och att de smakar annorlunda än det mesta vi är vana vid.

Den här sammanställningen baseras på data från fler olika källor ([3], [4], [5]) och en liknande sammanställning har gjorts av Martin Crawford [6]. Mer om de vedartade växternas näringsinnehåll kommer längre fram i en serie om odling av nötträd i svenskt klimat.

Referenser

[1] Montgomery, D.R., Dirt : the erosion of civilizations. Berkeley: University of California Press, 2007.
[2] Robinson, J., Eating on the wild side : the missing link to optimum health. 2013.
[3] USDA. National Nutrient Database for Standard Reference. Accessed 2014-03-19; Available from: http://ndb.nal.usda.gov/, 2011.
[4] Schuster, C. Nährstoffe in Wildkräutern und Kulturgemüse. Accessed 2014-03-19; Available from: http://www.wild-kraeuter.de/naehrstoffe.htm, 2013.
[5] Foodnutritiontable.com. Nutritional information, Sorrel, raw. Accessed 2014-03-19; Available from: http://www.foodnutritiontable.com/nutritions/nutrient/?id=833, 2014.
[6] Crawford, M., How to grow perennial vegetables : low-maintenance, low-impact vegetable gardening. Totnes: Green, 2012.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *