I förra inlägget i serien om olika ymptekniker beskrev jag hur det går till när man tar ympris. Minst lika viktigt som att ha ympris av bra kvalitet är det att ha en grundstam som är anpassad för det önskade ändamålet. Grundstammen förser det blivande trädet – som ju består av två olika växtindivider – med ett rotsystem. Ympar du på friland på befintliga träd är valet av grundstam tämligen enkelt: man tar det man har. Svårare är det om du ägnar dig åt bänkympning, där är urvalet av tänkbara grundstammar mycket brett, i synnerhet när det gäller de mest populära fruktträden, som äpplen, päron, plommon och körsbär.
Olika grundstammar har olika egenskaper som har inverkan på ymprisets beteende och det är viktigt att du vet vad du vill med trädet. Vill du ha många olika träd på liten yta eller är det en mer traditionell fruktlund med stora träd och stort mellanrum du ser framför dig? Vill du maximera produktionen eller ska trädet vara så lättskött som möjligt? Hur långlivat ska trädet vara? Vill du knäcka en zon eller två? Exempelvis är vissa grundstammar, som äpplet ’B9’, mycket svagväxande och gör att hela trädet blir litet och ganska klent. Samtidigt är ’B9’ extremt köldtåligt och gör att känsligare äppelsorter klarar sig längre norrut om de ympas på denna grundstam. Andra grundstammar kallas för kraftigväxande, så som ’Antonovka’ och ’A2’, och de ger med tiden stora träd som också kan bli mycket långlivade.
Det hela kompliceras av att det i vissa fall går att ympa en ympkvist av en art på en grundstam av en annan art. Till exempel är det fullt möjligt att ympa päron på rönn eller kvitten. Ibland kan man även använda en mellanymp för att sammanfoga två individer som egentligen inte är kompatibla med varandra – men det är ett ämne för ett senare inlägg.
I detta och de kommande inläggen vill jag presentera de grundstammar som är lämpliga för vårt klimat. Först ute är grundstammar som är passar för äpple. Jag är helt säker på att jag har missat intressanta grundstammar eller har gjort fel i tabellerna, så mejla mig gärna på skogstradgard@gmail.com eller skriv en kommentar i kommentarsfältet om du hittar fel eller har kompletterande information. Jag kommer att uppdatera tabellerna allt eftersom jag får in ny information. Hela den nuvarande listan finns även i ”Skogsträdgården: odla ätbart överallt” på sidorna 424-426.
Äppelgrundstammar
| Äpple (Malus domestica) | Egenskaper | |
|---|---|---|
| Malus domestica (F)* | x | Starkväxande, långlivad, ger frukt först efter 8-10 år. |
| Malus domestica 'Antonovka' | x | Fröförökad grundstam som är kraftigväxande och långlivad. Ger frukt relativt sent. Mycket köldtålig och bästa grundstammen för zonerna V-VII där den inte utvecklas till ett lika stort träd som i de varmare odlingszonerna. |
| Malus domestica 'A2' | x | Kraftigt växande grundstam framtagen på Alnarp. 80% av 'Antonovka', långlivad. |
| Malus domestica 'B9' | x | Svagväxande grundstam från Ryssland, 30% av 'Antonovka'. En av de härdigaste grundstammarna. Behöver stöd hela sitt korta liv (20-30 år). Zon I-VII. |
| Malus domestica 'B118' | x | Medelkraftigt växande grundstam från Ryssland som används mycket i Finland. Uppnår 60-85% av 'Antonovka'. Olika källor anger olika härdigheter, som bäst zon I-VI. Trädet blir relativt kortlivat, 20-30 år. |
| Malus domestica 'B491' | x | Mycket svagväxande grundstam från Ryssland, endast 20% av ’Antonovka’. Zon I-VII. |
| Malus domestica 'M9' | x | Dvärgväxande grundstam från England, 30% av 'Antonovka'. Behöver växtstöd. Zon I-II. |
| Malus domestica 'M26' | x | Ganska svagväxande grundstam från England, 40% av 'Antonovka'. Relativt mottaglig för olika sjukdomar. Behöver växtstöd i början. Kortlivad. Zon I-III. |
| Malus domestica 'MM106' | x | Ganska kraftigt växande grundstam från England, 60% av 'Antonovka'. Relativt mottaglig för olika sjukdomar. Tål ej fuktig mark. Blir endast 20-30 år gammal. Zon I-III. |
| Malus domestica 'MM111' | x | Starkväxande grundstam från England som blir 85-100% av 'Antonovka'. Härdigheten är något sämre än hos A2. |
| Malus domestica 'P22' | x | Polsk korsning av 'M9' och 'Antonovka'. Mycket svagväxande (10-15% av 'Antonovka'), dålig konkurrens mot ogräs. Behöver växtstöd. Zon I-VII. |
| Malus domestica 'P60' | x | Svagväxande korsning mellan B9 och A2, runt 30% av ’Antonovka’. Okänd livslängd. |
*(F): fröstam, dvs. grundstam som är uppdragen från frö, ofta med följden att dess påverkan på ympkvisten kan vara svårförutspådd. Något som de flesta fröstammarna har gemensamt är dock att de ger ganska storväxta, långlivade träd som är relativt sena med första fruktsättningen
B118 förefaller vara en intressant grundstam. Vad gälller Antonovka har jag läst någonstans att den också skall funka bra på tyngre, något sämre dränerad jord – vilket gör den extra intressant för mig.
Hur lika/olika kan man förvänta sig att vildapelfrön blir?
Jag har börjat experimentera med rotäkta äpplen också,
https://www.orangepippintrees.co.uk/articles/own-root-fruit-trees
En mellanvariant kan vara att ympa lågt på B9 som ju har en taskig rot, och plantera djupt så att ympen kommer under jord, förhoppningsvis kan den rota sig och ta över från B9 efter ett tag. Jag planterade 30 sådana träd 2018, och väntar med spänning om jag kan se några rötter i år.
Om man gör så, vad har man då för nytta av grundstammens egenskaper?
Har sett mm106 utan klimatskador i Jämtland zon 6
Saknar B118 aom är ca 70% Av Antonovka. Till skillnad från B9 klarar den sig utan stöd och extra bevattning. I Finland håller vi förresten M Antonovka för mera vinterhärdig än B9
Hej! Superbra översikt. Jag har just beställt träd m grundstam M111. Hade inte möjlighet att välja grundstam, bara begränsat antal sorter. Har du lust att berätta lite om den, vore det toppen 🙂
Sen är det kul att även föröka understammarna på egen hand.
Det går att göra på många sätt. Det enklaste är att plantera en understam som ett vanligt träd, och klippa av det nära marken när det kommit igång met växten. Då blir det massor av nya stammar som skjuter upp. När de stammarna är 20 cm långa kan man trä på en ring (t.ex. 5-liters-blomkruka med botten urskuren) och fylla på med sand som täcker 15 cm av de nya stammarna. Dessa skapar nu massa smårötter i sanden.
Nästa vår kan du lyfta på ringen, skaka bort sanden och klippa av nya understammar vid marknivå.
Fick nyligen höra om P 60 som ska vara en ny grundstam med bättre rotsystem men samma härdighet som B9 och kan bli ca 40 % av A2. Kan bära frukt redan efter 3 år men blir inte så gammal ca 30 år.
Kolla gärna andra källor.
Tack! Och vilken källa bygger din information om? Just livslängden på P60 har jag nämligen inte hittat någon information om alls, vilket kan bero på att grundstammen inte funnits på marknaden så väldigt länge.
Östängs gårds hemsida tror jag, men vet inte var de har fått det ifrån. Om den är ny kan det ju egentligen inte finnas mycket erfarenheter beträffande åldern tänker jag.
P60 togs fram redan under 1980-talet och är omnämnd i den vetenskapliga litteraturen 1991 (https://www.actahort.org/books/732/732_3.htm). Då kan man förstås inte säga att den blir äldre än 30 år. Kan ju hända att Östängs gård tog informationen från vår bok där grundstammen finns med också 🙂
Behöver P60 stöd? Jag har hört och läst olika uppgifter om det.
Jag har inte använt något växtstöd till mina P60. Enligt litteraturen får de kraftiga rotsystem som gör att de klarar blåst bättre än till exempel B9 som behöver stöttas hela livet.
Hur gamla är dina träd och hur höga? Hade du stöd de första åren?
Träden är som högst 2 m höga (efter att ha blivit nedbetade av rådjur vintern 2017/2018). De har aldrig haft stöd och vi valde P60 som grundstam just för att de inte skulle behöva stöd enligt de källorna vi hittade då. Nu vet jag att även motsatsen påstås, men jag måste säga att träden verkar stå stadigt, fast någon frukt har de ju inte satt ännu.
Hej! Följer sidan med stort intresse, otroligt intressanta och välskrivna inlägg. Hoppas på fortsättning lång tid framöver. (Exempelvis sork-tipsen kommer jag att tillämpa på årets planteringar hos mig själv.)
Gällande grundstammar, har försökt mig på att driva upp grundstammar själv med varierande resultat, av både äpple, körsbär och plommon/krikon. När de skolas om, hur djupt vågar man plantera dem? (Finns ju ingen ympskarv att beakta och hålla ovan jord så som med färdiga träd.) Och hur är det med härdighet, finns det någon teori om varifrån anlagen för härdighet kommer i huvudsak? Från ”mamman” eller ”pappan”? En del sorter är förstås självfertila men exempelvis öppet pollinerade bigarråer som är ympade på härdig rot har förmodligen pollinerats av en härdigare sort (beaktat att sorten ej är självfertil). Är det rena slumpen som avgör härdigheten eller någon systematik?
Hej,
Jag hade ett Aroma som var ca 8 år. Började ge frukt.
På sen våren var haren där och fullständigt skslade stammen.
Efter 1 år dog så klart trädet. Det kom upp några skott från som jag upplevde det OVANFÖR ympstället.
Nu efter många år och skötsel av nya trädet kommer fin frukt.
De mognar för tidigt redan nu i mitten av augusti och smaken är inte lika krispig som Aroma, men god och fullt ätbar. Vad kan det vara,?Vlken frukt ger grundstammen? Tror det var A2.
Obs form och färg påminner om Aroma.
Hej
Vi testade B118 ifjol. Vi bor i Österbotten i Finland. Tyvärr dog nästan alla 50 vi ympade. Grundstammarna såg från början ut som en pinne med några små rötter på. Ymparna fick små blad början, men sen dog de. Vad månne felet var. Vi ympade samtidigt på Anonovka och gjorde på samma sät med dem. På Antonovka så lyckades nästan alla bli till fina plantor.
Tacksam för svar,
Anders
Hej!
Tyvärr har jag inget bra svar på er fundering, men det kan vara så att grundstammarna hade torkat ut eller var för klena för att orka med sammanläkningen. Ympriset kan det ju inte varit fel på om allt tog sig på Antonovka. Väldigt tråkigt i alla fall!
Bästa hälsningar
Philipp