Havtornsfest

Havtorn (Hippophae rhamnoides) är en av mina absoluta favoritgrödor i skogsträdgården. Den passar perfekt i den fortfarande ganska unga skogsträdgården, eftersom den älskar mycket sol, binder kväve från luften och förbättrar därmed markens produktionsförmåga. Dessutom den producerar den fantastisk frukt, vilket är snarare undantag än regel för kvävefixerare i vårt klimat.

Sorten 'Botnia Guldklimp' gav bra med frukt i år. Här syns det tydligt hur bären sitter på fjolårsveden.
Sorten ‘Botnia Guldklimp’ gav bra med frukt i år. Här syns det tydligt hur bären sitter på fjolårsveden.

I den svenska naturen växer den främst vid havsstränderna längs ostkusten. Detta har lett till missuppfattningen att havtorn vill växa i sandig jord, men egentligen trivs den lika bra (och kanske bättre) i lerjordar. I naturen har den dock ingen chans att konkurrera mot andra växter i sådana jordar och blir snabbt utskuggad. Därför behöver vi se till att hålla eventuell konkurrens borta tills buskarna är etablerade.

Havtorn är tvåbyggare, vilket innebär att den har skilda han- och hon-plantor. Den pollineras med vinden och det brukar räcka med en hanplanta på ungefär fem honplantor. Det finns ganska många olika sorter att välja på idag och från egen erfarenhet kan jag rekommendera sorterna ’Julia’ och ’Lotta’ samt vår favorit ’Botnia Guldklimp’ som dock kan vara lite svår att få tag på. Alla dessa är mycket goda. Utöver dessa finns det en uppsjö av ryska, finska och tyska sorter. De ryska och finska sorterna brukar fungera bra i vårt klimat, medan de tyska är lite sämre anpassade. Den tyska sorten ’Sirola’ gav frukt i år för första gången, men jag upplevde den som ganska besk och den har växt betydligt sämre än de andra sorterna vi odlar.

Det knepiga med havtorn är själva skörden. Busken är (beroende på sort) mer eller mindre taggig och bären går lätt sönder när man försöker plocka dem. Har man stuckit sig på taggarna några gånger gör det riktigt ont när såren kommer i kontakt med den väldigt sura saften. Jag har lagt märke till att olika sorter är olika lättplockade. Både ’Julia’ och ’Botnia Guldklimp’ tillhör de mer lättplockade sorterna, eftersom de har färre taggar och större bär. Förutom handplockning går det att klippa av hela grenar och lägga dem i frysen. När bären är frysta är det lätt att skaka av dem från kvisten. Eftersom havtorn bär frukt på fjolårsveden innebär denna skördemetod dock att man går miste om nästa års skörd från denna gren. Samtidigt kan det vara ett bra tillfälle att föröka sina buskar på det här sättet genom att göra sticklingar av årstillväxten.

Tycker du att det är för jobbigt att plocka bären för hand kan du knipsa av hela grenar och lägga dem i frysen. Då uteblir nästa års skörd från dessa grenar, men det är ett oerhört enkelt sätt att få loss de annars så besvärliga bären.
Tycker du att det är för jobbigt att plocka bären för hand kan du knipsa av hela grenar och lägga dem i frysen. Då uteblir nästa års skörd från dessa grenar, men det är ett oerhört enkelt sätt att få loss de annars så besvärliga bären.

Apropå förökning producerar havtorn när den väl är etablerad ofta rotskott som är lätt att gräva upp och flytta på. Dessutom ska havtorn vara lätt att föröka från sticklingar. Enligt en utmärkt rapport om havtornsodling skriven av Kirsten Jensen på Länsstyrelsen i Västra Götaland behöver sticklingarna dock stå i ren sand för att kunna rota sig, vilket kan förklara varför jag aldrig har lyckats med sticklingar på havtorn som jag stoppat i en blandning av jord och sand. Det går även att fröföröka havtorn och det kan vara ett roligt sätt att få fram nya plantor med nya egenskaper. Nackdelen är att man då inte vet om det blir en han- eller honbuske som man får. Från sådd till första blomningen kan det ta tre till fem år.

Frukten jämförs ibland med apelsiner, men tittar man närmare på näringsinnehållet ter sig apelsinen rätt näringsfattig i förhållande till havtorn. Havtorn innehåller till exempel 33 gånger mer Vitamin A, 23 gånger mer betakaroten, 6 gånger mer Vitamin E och 2,5 gånger mer Vitamin C än apelsin. Dessutom är havtorn en av de få frukterna vi kan odla som innehåller värdefulla fetter, hela 50 gånger mer fett än apelsin.

En godare dryck är svårt att hitta!
En godare dryck är svårt att hitta!

Ett bra sätt att konservera havtorn (förutom frysning) som bevarar dess näringsrikedom på ett bra sätt är att tillverka så kallad oxymel av bären. Jag hittade uppgifter om denna konserveringsmetod i Ben Falks bok ”The resilient farm and homestead” (2013) och har testat den ett par gånger sedan dess. Allt du behöver göra är att mosa sönder bären och pressa dem genom en sil så att saften rinner ut. För varje liter saft tillsätter du ungefär 3 dl honung och 1,5 dl äppelcidervinäger. Häll blandningen på flaska och skaka om ordentligt. Förvaras i kyl och håller sig lätt ett helt år. Jag dricker ett par skedar om dagen för att förebygga förkylningar höst- och vintertid.

I år blev det för första gången riktigt bra med frukt på våra äldsta havtornsbuskar, hela fem liter från tre buskar. Längtan efter att odla citrusfrukter har plötsligt blivit mycket mindre.

4 thoughts on “Havtornsfest”

  • Hej. Jag guidar två agronomer från Sydamerika , Uruguay nu i Stockholm och de är väldigt intresserade av att se exempel sv skogsträdgårdar i Sverige.
    Är de någon som kan tippas mig?
    I Stockholm, Malmö och Göteborg .
    Eller närliggande som är värt besök.
    De arbetar med det i syd och är nu i Sverige i en Gmo kampanj där de har sett att använda sig av skogs system kan vara en lösning till att hitta ett annat agrosysstem en den nuvarande intensiva soja odlingen som inte är hållbart.
    Är ni intresserade så titta in i hemsidan. http://WWW.framtidsjorden.se och se vart och när de ska föreläsa i dessa städer.
    Mvh Aurelio
    Välkomnar tipps

  • Går det att göra häck av dem? Alltså en sådan där engelsk taggig häck som man inte går igenom? Jämför med hagtorn.

    • Bra fråga! I naturen kan de ju bilda ganska ogenomträngliga snår, så det borde inte vara något problem egentligen, taggar har de ju också så att det räcker. Frågan är om man kan halvt såga av dem som de gör i England, det har jag tyvärr inget svar på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *