Kastanjer från Jämtland

Jag brukar inte kunna hålla mig från att ta varje resa som ett tillfälle att samla på växtmaterial. Lite otippat blev en resa till Jämtland i december just ett sådant tillfälle. Av en gammal kursdeltagare från Östersund fick jag höra att det fanns livskraftiga exemplar av den amerikanska kastanjen (Castanea dentata) så långt upp som i Jämtland. De hade inte producerat frukt än, men bara faktumet att de kunde överleva så långt upp i landet väckte min nyfikenhet.

När jag undersökte det hela närmare visade det sig att det fanns en plantskola i Östersund som ar specialiserad på väldigt ovanliga trädarter. Bakom plantskolan HeglePlant (som nu också finns tillagd i förteckningen över plantskolor) ligger Håkan Schüberg, Katarina Söderlund, Eric Andersson och Margareta Lindhagen. Jag tog kontakt med dem och räknade inte med att jag skulle få kolla på deras sortiment mitt i vintern. Men det blev en hel kommitté av disputerade trädforskare som tog emot mig vid bergrummet där de hade ställt in de 1000 träd av över 100 olika arter inför vintern. Idén bakom plantskolan är att berika den Jämtländska floran med nya arter. ”Bara för att det växer mest tall, gran och björk här behöver det inte betyda att det inte går att odla något annat här”, berättade Eric. De tyckte att jag var den nördigaste och absolut mest orädda kunden de nånsin hade haft: ”Helt otroligt att du kan säga utan att blinka att du har planterat kinesisk kastanj i din skogsträdgård” var en kommentar jag fick. Efter ett par timmars samtal med dessa entusiaster undrade jag dock vem som var nördigast egentligen, exempelvis hade Håkan försökt att etablera tryffelsvamp på hasslar i Jämtland och faktiskt lyckats med det, även om han ännu inte har kunnat skörda några fruktknoppar (den delen som säljs så dyrt).

Det jag fick med mig från besöket var inte bara de efterlängtade amerikanska kastanjerna (nr 29 och 30 i Sverige enligt Eric) utan också så ovanliga träd som Malus mandshurica, praktrönn (Sorbus decora), en hjärtnöt (Juglans ailanthfolia var. cordiformis) från Remingstorps arboretum i Västergötland (odlingszon 3/4) och en koreansk tall (Pinus koraiensis) som jag varit på jakt efter väldigt länge. Jag fick även med mig en manchurisk hasselbuske (Corylus sieboldiana var. mandshurica) som ursprungligen kommer från Krasnojarsk i Sibirien och som skulle kunna vara en bra pollineringssort för alla de andra hasslarna i Puttmyra skogsträdgård. Dessutom köpte jag en så kallad indalshassel som växer naturligt så långt upp som i Ångermanland. Den sätter frukt två veckor tidigare än hasslarna som odlas i övriga Sverige och borde därför passa bra hos oss, även om frukterna inte lär bli så stora.

Hade jag haft mer plats hade jag köpt med mig en spännande sorts vin (en korsning mellan Vitis amurensis och V. vinifera), en vitek (Quercus alba), en superhärdig päronsläkting från Östasien (Pyrus ussurensis) och grå valnöt (Juglans cinerea) från extra härdiga svenska frökällor. Det får helt enkelt bli ett nytt besök till sommaren!