Markberedning – Del 1

Efter otaliga hackarförsök att ta sig in på Skogsträdgårdsbloggen blev jag själv till slut utestängd av mitt eget säkerhetssystem och har inte kunnat lägga upp några inlägg på ett tag. Men nu är problemet löst och i det aktuella inlägget inleder jag en liten serie om markberedningstekniker. Trevlig läsning!

En av de viktigare sysslorna i den unga skogsträdgården är markberedning. Det finns många olika sätt att förbereda marken inför plantering och vilken teknik som är lämpligast beror på de platsspecifika förutsättningarna.

Syftet med markberedningen är att:

  • Ge träden, buskarna och örterna den bästa möjliga starten för att bli friska och självständiga
  • Påskynda och få kontroll över övergången från gräsmark till lövskogsmark

Vi har under åren testat en mängd olika markberedningstekniker och i denna serie vill jag beskriva dem och dela med mig av lärdomarna vi har dragit.

Det första som möter besökarna till Puttmyra skogsträdgård är stora ytor (nästan 1000 kvm) som är täckta med svart markväv. Markväven är tillverkad av plasten polypropylen (PP) som anses vara mindre miljöfarlig än många andra plaster och som i teorin går att återvinna helt och hållet. Det är inte särskilt snyggt med plasten, men jag har längre trott att jag måste använda plast för att kunna arbeta i den skalan vi gör. Plasten är generellt mest användbar när det gäller att täcka större gräsytor på relativt plan mark.

Besökaren till Puttmyra skogsträdgård möts av stora arealer som är täckta med plast.
Besökaren till Puttmyra skogsträdgård möts av stora arealer som är täckta med plast.

Markduken är vävd och släpper igenom både fukt och syre, men nästan inget ljus. Tanken med att täcka med plast är att döda av allt gräs som växer under plasten och som konkurrerar hårt med träden och buskarna. Vi har låtit plasten ligga kvar under två säsonger för att kunna vara säkra på att även kvickrot och tistlar dödas av. Sedan har vi flyttat plasten i sidled till nästa område och sått in olika gröngödslingsväxter i den tidigare täckta jorden (mer om detta kommer i ett senare inlägg).

Så här ser jorden ut när man lyfter på markväven. Det är endast dött organiskt material kvar på ytan, perfekt för maskarna. Men i jorden finns det även otaliga ogräsfrön som kan ställa till med problem.
Så här ser jorden ut när man lyfter på markväven. Det är endast dött organiskt material kvar på ytan, perfekt för maskarna. Men i jorden finns det även otaliga ogräsfrön som kan ställa till med problem.

Det vi nu har insett är att det finns en mängd olika fröer i jordens så kallade fröbank som bara väntar på den sortens störning som täckningen med plast innebär. Det är allehanda ängsblommor och andra kortlivade ettåriga växter som kan ha legat i jorden i decennier. Men tyvärr finns det även mycket gräsfrön i denna fröbank. Alla dessa är snabba på att gro och har oftast lyckats hinna före de gröngödslingsväxter som vi sådde in. Bara ett år efter att vi lyfte på markväven har gräset därmed kunnat återta stora arealer i de tidigare täckta arealerna.

Så här ser det ut en månad senare. Den som tittar noga ser en hel del små gräsplantor bland gröngödslingsplantorna.
Så här ser det ut en månad senare. Den som tittar noga ser en hel del små gräsplantor bland gröngödslingsplantorna.

Ett sätt att ta sig förbi detta är att lyfta på plasten på våren, låta fröna i fröbanken gro och sedan lägga tillbaka plasten i ett par månader eller en hel säsong till om man orkar vänta så pass länge. Därefter finns det betydligt färre frön kvar i förbanken och det är enklare att etablera gröngödslingsväxterna. Eftersom detta förfarande är relativt omständigt och arbetskrävande har vi dock börjat gå ifrån att täcka med plast mer och mer. Vill man ändå använda markväv som täckmaterial kan följande vara bra att tänka på:

  • Se till att fästa plasten ordentligt med krokar (se bilden nedan) som är inte längre än 2 m ifrån varandra och tyng gärna ner plasten med pinnar. Annars blåser plasten lätt av.
  • När du flyttar plasten, låt minst 30 cm överlappa med den tidigare täckta arealen, annars letar kvickroten sig in från sidan på den tidigare täckta ytan.
  • Eftersom plasten är vävd kan den lätt trasa sönder i ändarna. Vik ner kanterna under plasten eller använd en gasolbrännare för att bränna smälta ihop trådarna. Annars hamnar det plasttrådar i hela trädgården.
  • Gå aldrig på plasten om det går att undvika efter första säsongen. Jorden får en väldigt fin struktur när daggmaskarna kommer till ytan och mumsar i sig det döda gräset, men det finns ingen vegetation och inga rötter som dämpar dina fotsteg längre då och det är stor risk för kompakteringsskador.
  • Se till att det inte finns någon jord på plasten, ogräs kan lätt växa igenom väven uppifrån.
  • Låt inte plasten ligga kvar för länge. Jordorganismerna behöver mat och plasten gör att de inte får något nytt tillskott av organiskt material. Jorden är som bäst efter två säsonger när det mesta av det organiska materialet är nedbrutet.
Krokar som den övre behövs om man inte vill att markväven ska blåsa bort i kraftigt blåsväder. Sätt krokarna som mest 2 m ifrån varandra.
Krokar som den övre behövs om man inte vill att markväven ska blåsa bort i kraftigt blåsväder. Sätt krokarna som mest 2 m ifrån varandra.

Det finns en del olika fabrikat av markväv och Jordbruksverket har gjort en sammanställning av vilka som lämpar sig för täckning på friland, se http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr227.pdf. Man får räkna med att betala ungefär 5 kr per kvadratmeter för plasten om man köper den på rulle.

Nästa inlägg kommer att handla om mer miljövänliga och estetiskt tilltalande alternativ till marktäckning med plast!

Tagged with:

8 thoughts on “Markberedning – Del 1”

  • Jag är osäker på att att det skulle vara viktigt att egentligen få bort den befintliga markvegitationen för att anlägga en skogsträdgård. Målet är väl att med så lite kraft som möjligt föra skogen frammåt? Den enda gången som jag tycker det är befogat att helt täcka marken är vid etableringen av de perenna markgrödorna, och då i den mängd som man behöver dem. Detta tror jag inte bör ske genast, utan kanske 5-10år in i anläggandet. Att i den tidiga succesionen då ljuset har fritt insken på marken försöka hålla ogräset och fröbanken i schack tror jag inte är enerieffektivt, och nästan omöjligt. Att gräs växer på den soliga ängen är för att den är bäst anpassad! Jag själv kommer nog istället vänta tills dess att halvdjupa fuktiga skuggor bildats under de olika lövskikten, och då ta fram markduken, och efteråt sätta in stora mängder med de egenhändigt förökade växterna, bättre anpassde till denna nya nisch; halvskuggig, fughibaserad skogsmiljö. Jag har i vår skogsträdgård i Rågdalen, Stockholm, som är inne på 6:e året, fullständigt struntat i att försöka utrota markogräsen, det går inte (men visst så in en massa ängsblommor och vitklöver vid änläggandet, det är ju prima såtillvida man inte gör det för petigt). Istället trimmar jag bara av kvickroten, vänderoten, nässlorna, svingeln mm några gånger per år samt ger på våren en giva hästgösel, kanske egen urin, vedaska från vår veduppvärmning samt lite gratis ruttet hö som täck, ibland. Såklart det är jobb att lite slarvigt täcka med hö och gödsla, men det verkar å andra sidan etablera sig väl och ge utmärkt skörd. Kanske 5-7 arbetsdagar per år i skötsel, fyra trimmningar med totalt 1l bensin per år. Yta numera motsvarande Puttemyra, typ. Jag tror att bensinmängden (i framtiden) skulle vara värd att ersätta med en liter ren etanol från egenodlad, destilerad, jäst potatis. Med trimmern säger det bara swish, och sen drar man lite snabbt under buskarna med handskar. Jag som håller igång flera skogsträdgårdar, en nyfödd gosse och en sjuhelsikes massa projekt, strävar efter den punkt då mest resultat ges för minst arbetestimmar. Beställde för övrigt nyligen ett kilo frön på oljerättika, något som med en sjusärdeles rötter ska luckra jorden på djupet. Växer viss som en slags lägre raps. Ska pröva den vid tillfälle på den stenhårda, ofta kompakterade lerjorden vi har här i människobyn. Keep it up! Tack också för ditt senaste inlägg om chimärerna och det amerikanska pepparträdet. Fett!!! 🙂

    • Tack för dina utförliga kommentarer! Jag har kommit fram till ungefär samma sak som du att det är onödigt och kämpigt att hålla på med så stora ytor från första början, gräset lär alltid vara den mest konkurrenskraftiga växten så länge det finns stora ljusmängder. Idag tog vi bort ungefär 200 kvm plast och kommer inte flytta den till något nytt område. Mer om det kommer i nästa inlägg 🙂
      Jag använder inte trimmer utan en superbra österrikisk sliplie samt en liten skära (även den från Österrike) för de mer svåråtkomliga områdena.
      Även jag köpte en stor säck med oljerättika av samma anledning, ska bli spännande att se om det kommer fungera!
      Fortsätt du med med ditt fantastiska arbete!

  • Tack, superintressant!! Har ni vart inne nått på allelopatiska medel i samverkan med annat? Vitsenapskakor från oljepresseri… Tror jag var ett alternativ eller bara växande sådana. Jag provade Holzers recept på lasagnebädd mot ogräs, funkade skiiitbra mot kvickrot å maskros. Känns som att d sättet även kan va överkomligt arbete om man gört pöompö på större ytor.. Men d som ni nu är inne på att succecivt driva bort låter ju oxå riktigt bra. Hur har Crawford gjort?

    • Hej Sanya!
      Vi har inte testat några allelopatiska medel och lasagnebäddar bara i liten skala. Jag tycker de är för arbetskrävande och vi blir ändå av med ogräsen genom att täcka bara med tidningar/papp och något organiskt täckmaterial ovanpå. Men som jordförbättring är de ju superbra.
      Martin Crawford rekommenderar markväv och använde det till stora delar av sin skogsträdgård. Jag hade hans metod som förebild i början, där man täcker en remsa och flyttar plasten i sidled vartannat år. Numera använder han mest hampaväv som bryts ner med tiden. Snyggt och effektivt, men ganska dyrt.

  • Super-interessant indlæg, og vældigt spændende kommentarer. Vi skal selv konvertere mindst 1000 m2 asp, birk og pil i Småland til skovhave, og regner med at starte til høst/vinter, så vi glæder os til næste indlæg! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *