Markberedning med hjälp av växter

Ibland händer det att det finns stora arealer med öppen jord i en skogsträdgård, till exempel när man lyfter på markväven efter några säsonger, om man har använt grisar för markberedning eller om man börjar sin skogsträdgård på plöjd och harvad åker. Vi har just nu ganska stora arealer med öppen jord från grävningen av dammarna i skogsträdgården. Som jag skrev tidigare är det inte lönt att försöka etablera ett örtskikt på större arealer med öppen jord på en gång. Istället kan det vara värt att använda andra växter som markberedare som förbättrar jorden tills vi är redo för att plantera in ett mer permanent örtskikt. Växter som bereder marken kan vara extra värdefulla när jorden är kompakterad eller på annat sätt degraderad.

Vi använder markberedningsväxter för att berika alven som ligger i stora högar i skogsträdgården efter vårens dammgrävningsprojekt. Bilden är tagen några veckor efter sådd.
Vi använder markberedningsväxter för att berika alven som ligger i stora högar i skogsträdgården efter vårens dammgrävningsprojekt. Bilden är tagen några veckor efter sådd.

Rent konceptuellt är det klokt att kombinera växter med olika egenskaper för bästa möjliga resultat. Vi har använt oss av en stor andel kvävefixerande växter i våra fröblandningar, så som vitklöver (Trifolium repens), blålusern (Medicago sativa) eller gul sötväppling (Melilotus officinalis). Dessutom har vi försökt att använda växter med olika typer av rotsystem, så som växter med djupa, fina rotsystem (t.ex. blålusern), och växter med pålrötter som tillför mycket organiskt material ganska långt ner i jorden när de dör ner (som kummin (Carum carvi) eller oljerättika (Raphanus sativus), som båda är tvååriga). Vi har även använt växter med träiga stjälkar som gör att det tillförs grovt organiskt material till jorden ovanifrån (som honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia) och bovete (Fagopyrum esculentum)). Vitklöver har vi använt som lågväxande, revande marktäckare bland de mer högväxande örterna. Nästan alla markberedningsväxter vi använt har dessutom attraktiva blommor för nyttoinsekter och kan därmed hjälpa till att bygga upp en bra skadedjursbalans.

Den här jorden var helt bar ett år innan bilden togs. Trots att det finns gräs bland plantorna dominerar klöver, kummin och blålusern.
Den här jorden var helt bar ett år innan bilden togs. Trots att det finns gräs bland plantorna dominerar klöver, kummin och blålusern.

Alla växter som har ingått i våra blandningar är antingen ettåriga, tvååriga eller ganska kortlivade fleråriga växter. Tanken är att de ska vara ett övergående inslag i skogsträdgården och bereda marken för de mer bestående växtkombinationerna som kommer något senare, när träden och möjligtvis buskarna är mer väletablerade. Tabellen nedan visar vilka växter vi har använt oss av i markberedningsblandningar:

Svenskt namnBotaniskt namnN-fixerande?Anmärkning
KumminCarum carvinejTvåårig. Bra pålrot. Ätlig blast och frön.
BoveteFagopyrum esculentumnejBra insektsväxt och fibriga stjälkar som tillför kol uppifrån.
KäringtandLotus corniculatusjaBra insektsväxt, men vi har haft svårt att få den att trivas.
BlålusernMedicago sativajaDjupa, fina rotsystem. Ätliga skott och frön.
Gul sötväpplingMelilotus officinalisjaTvåårig. Kan vara invasiv.
HonungsfaceliaPhacelia tanacetifolianejEttårig. Bra insektsväxt. Har visat sig ha dålig konkurrenskraft mot ogräs och bör därför inte utgöra mer än en liten del av fröblandningen.
OljerättikaRaphanus sativusnejPålrot som berikar jorden väldigt bra när den dör ner.
BlodklöverTrifolium incarnatumjaOftast ettårig. Bra insektsväxt.
VitklöverTrifolium repensjaGanska lågväxande. Klarar en del skugga. Bra insektsväxt.
SubklöverTrifolium subterraneumjaEttårig, lågväxande, är tänkt att hålla ogräs i schack.

I ärlighetens namn är det få blandningar som har fungerat hundra procent bra. Fröogräs tycks alltid ligga steget före och med tiden tar gräset mer och mer plats. Men jorden förbättras ändå enormt på bara ett par säsonger som vi nu ser när vi planterar träd på de markberedda områdena. Den aktuella blandningen som vi har stora förhoppningar om ser ut på följande sätt: 2 delar vitklöver, 4 delar oljerättika, 4 delar bovete, 1 del honungsfacelia, 2 delar subklöver, 2 delar kummin, 2 delar blålusern. Jag använder ett decilitermått för att mäta upp fröna, så proportionerna skiljer sig från hur det skulle vara om man vägde fröna istället. Det går åt ungefär 1 liter frön på 100 kvm. Vi har köpt alla frön från Olssons Frö AB, http://www.olssonsfro.se.

Så här kan det se ut någon månad efter att vi lyft på markduken. Ganska många tistlar har kommit upp, men de gör ett bra jobb med att djupluckra jorden.
Så här kan det se ut någon månad efter att vi lyft på markduken. Ganska många tistlar har kommit upp, men de gör ett bra jobb med att djupluckra jorden.

Vill man etablera mer långlivade örter och buskar direkt bland dessa markberedare är det viktigt att täcka ordentligt med tidningar och täckmaterial runtom dem. Annars kan de lätt kvävas av de snabbväxande och konkurrenskraftiga markberedarna.

1 thought on “Markberedning med hjälp av växter”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *