Att arbeta med mikroklimatet, dvs. klimatet på en skala från några decimeter till någon hektar, tillhör en av de viktigare uppgifterna i skapandet av en skogsträdgård. Vi har stora möjligheter att påverka klimatet på den skalan, men hur mycket vi än anstränger oss, så bestäms grundförutsättningarna för mikroklimatet till stor del av de regionala och överregionala klimatförhållanden. I första delen av denna serie om hur vi kan skapa gynnsamt mikroklimat ska vi titta närmare på dessa påverkansfaktorer.
Det överregionala klimatet
Generellt skiljer man mellan kontinentalt och maritimt klimat på våra breddgrader. Kontinentalt klimat kännetecknas av en stor temperaturvariation mellan dag och natt och mellan årstiderna. De mest kontinentala områden på jorden ligger väldigt långt från haven som annars jämnar ut stora temperatursvängningar tack vare sin stora termiska massa. Exempel på väldigt kontinentala områden är prärien i Nordamerika och det centralasiatiska stäpplandet. Ett maritimt, dvs. havsnära klimat uppvisar endast små temperaturvariationer över året, eftersom havet fungerar som en buffert för temperatursvängningar åt båda håll. Det mest maritima klimatet i Europa hittar vi runt de brittiska öarna, där det på vissa platser knappt finns någon temperaturskillnad mellan vinter och sommar.
I Sverige mäter man den så kallade kontinentaliteten som ”summan av temperaturskillnaden mellan juli och januari samt mellan dag och natt i juni”. På så vis kan det fås fram en överblick över de mer eller mindre kontinentala områden i Sverige. Som det framgår av kartan nedan finner vi de mest kontinentala områden i Norrlands inland, medan de mest maritima områden återfinns i södra Sverige och längs hela kusten.
En generell tumregel är att örtartade växter föredrar maritimt klimat (där de ofta inte dör ner under vintern) och att många vedartade växter föredrar kontinentalt klimat. Många växter är dock anpassade till ett ganska brett spann av klimatförhållanden och kan trivas i både måttligt maritimt och måttligt kontinentalt klimat. Exempel på undantag är många nötter, så som hickory och framförallt pekan som tål kylan i Sverige, men som behöver en varmare, mer kontinental sommar samt tydligare gränser mellan årstiderna än vad vi brukar få för att kunna bära frukt. Cephalotaxussläktet, som kallas för Plum yew på engelska, är å andra sidan helt beroende av ett maritimt klimat för att kunna överleva och ge frukt. Exemplar på friland av Cephalotaxus (som saknar namn på svenska) återfinner vi därför endast i kustnära områden i framförallt västra och södra Sverige.
En annan viktig faktor som bestämmer de grundläggande förutsättningarna för våra mikroklimat är årsmedeltemperaturen. Många växter behöver en viss mängd värme för att kunna få mogna frukter och årsmedeltemperaturen är en viktigt faktor för detta. Dessutom påverkar den uppvärmningsbehovet i våra bostäder. Som det framgår av kartan nedan låg årsmedeltemperaturen i de mest tätbefolkade delarna av Sverige mellan 4 och 8 grader under den så kallade normalperioden 1961-1990. Vi vet dock att klimatet håller på att förändras och hittills i år (fram till sista augusti 2014) har medeltemperaturen varit 3 till 4 grader över normalvärdena, vilket är en mycket kraftig ökning. För perioden 2071-2100 förutspås exempelvis en ökning av medeltemperaturen med 3-4 grader i södra Sverige och hela 8-9 grader längst upp i norra Sverige, jämfört med perioden 1971-2000.
Regionklimatet
På regionnivå påverkas klimatet av en rad topografiska faktorer, som alla påverkar varandra. Breddgraden där vi befinner oss är givetvis en viktig faktor, men närheten till sjöar och hav kan ha större inverkan. På den svenska odlingszonskartan ser vi att odlingsförutsättningarna är desto gynnsammare ju närmare havet och de stora sjöarna vi befinner oss. Även höjden över havet har en stor inverkan på klimatet. Stora dela av det småländska höglandet, som ju befinner sig på en sydlig breddgrad, har samma odlingszon som Sundsvall eller på sina håll till och med Umeå. Även närheten till berg har sin inverkan. I västsluttningar regnar det ofta mer, eftersom molnen bromsas upp något och har mer tid på sig att regna av sig. Det är därför Borås tillhör de regnigaste platserna i Sverige.
Detta förser oss med en viss grundförståelse för de klimatmässiga förutsättningarna på våra platser. Vill man få mer specifika mätvärden för sin ort kan jag rekommendera SMHI:s data för nedladdning, där man kan hitta information om både temperatur och nederbörd för många många platser i Sverige: Se http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/dataserier-med-normalvarden-1.7354 . I nästa del av denna serie ska vi dyka ner djupare på detaljnivå och titta specifikt på de faktorer som påverkar mikroklimatet.
Intressant! Tack för info.
Inger