Nytt forskningsprojekt om fleråriga grönsaker – du kan bidra!

Intresset för att odla fleråriga grönsaker har ökat mycket på senare tid och nu kan du vara med och stötta ett internationellt forskningsprojekt som kommer att bygga ny kunskap om dessa grödors egenskaper. Fleråriga grönsaker är ätbara växter med permanenta rötter, som återkommer på samma plats år efter år. Många fleråriga grönsaker är mycket tidiga och mer lättskötta än deras ettåriga motsvarigheter. Då dessa odlingar av perenna grönsaker inte behöver störas med jordbearbetning och sådd varje år, minskas utarmningen av jorden och gynnar mångfalden både i och ovan jord. Många av de fleråriga grönsakerna är näringsrika då de inte har genomgått växtförädling, i avseende på avkastning och utseende, i samma utsträckning som vanliga kommersiella grönsaker.

Rankspenat (Hablitzia tamnoides) en av de fleråriga grönsakerna som kommer att undersökas i projektet).

Dock är dessa växter mycket mindre undersökta i avseende på näringsvärden i jämförelse med deras kommersiellt odlade motsvarigheter. Detta är viktigt att undersöka för att möjliggöra en ännu större spridning av dessa fantastiska växter, som kan vara en viktig del i övergången till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Tillsammans med Eric Toensmeier på Perennial Agriculture Institute och Eva Johansson på Skillebyholm forskning har vi därför startat en crowdfundingkampanj för att kunna genomföra näringsvärdesanalyser på fleråriga grönsaker som inte testats alls, eller där tidigare resultat är bristfälliga.

Vi kommer att börja med att analysera bladen från tre av följande växter: Funkia (Hosta sieboldii), lind (Tilia cordata), rankspenat (Hablitzia tamnoides) och svartrot (Scorzonera hispanica). Växterna har valts ut utifrån god smak, en relativt hög skörd, och indikation på att de är näringsrika. Detta är det minsta antal växter vi kommer att testa. Ju mer pengar vi får in i crowdfunding-kampanjen desto fler grönsaker kommer att ingå i analysen.

Vi tror att denna crowdfunding kan bidra till att öka intresset för att odla och använda fleråriga grönsaker, vilket är ett viktigt steg mot en framtid med mer perenna grödor på bordet, restauranger och i mataffären.

Stöd oss gärna genom att ge ett bidrag till crowdfundingkampanjen.

Läs även mer om fleråriga grönsaker och detta projekt på Eric Toensmeiers blogg.

5 thoughts on “Nytt forskningsprojekt om fleråriga grönsaker – du kan bidra!”

  • Toppen!

    Jag är gärna med både som supporter och som medforskare. Jag har sedan flera år både rankspenat (Hablizia tamnoides) och skogslind (Tilia cordata) i mina odlingar. Faktiskt sedan jag hälsade på Eric Toensmeier i Massachussets 2015.

    Det finns en del rapporter om skogslind från Tyskland från 1960-talet, när man analyserade vilka träd-blad som man bäst kunde använda som foder till kreatur. Här är en tabell näringsvärden från några olika lindträd (tyvärr med nederländsk text, men jag tror att ni fattar ändå.) https://www.voederbomen.nl/voederwaarden/?geslacht=399

    Den godaste sorten av vinterlinde tycker jag är ’Bierun’, en polsk namnsort med extra-ljusa blad. De är nästan gula hela sommaren. Lite mindre klorofyll gör att de är sötare i smaken. Jag har ympat ett par dussin av den i vinter, så om du vill kan du få ett träd om vi ses.
    Dessutom tycker jag att den bästa växtformen är att ha en häck med lindträd, så att man kan beskära/klippa flera gånger om året för att kunna plocka färska blad från maj till september.

    Lycka till!

    • Åh så bra information Göran! Medborgarforskning behövs verkligen men labbanalyser kan vara lite problematiskt hemma på köksbordet. Sen kan det ju diskuteras omkring vad som kan räknas som kunskap, bara rena siffror, traditioner och gammal kunskap, erfarenhetsbaserad etc etc. Hoppas hur som helst att denna crowdfunding sprids i vida kretsar.

      Förövrigt blir jag väldigt intresserad av ’Bierun’. Hade ett litet uppvaknande när jag befann mig uppklättrad i en lind, en vår i skåne för många år sedan. Mumsandes på handfulla tag med lena och söta blad. Nog för att människan kanske ’föddes’ på savannen, men speciellt långt från träden har vi nog aldrig varit.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.