Okulering

En smidig och effektiv förökningsteknik som jag började experimentera med så sent som i fjol är okulering. Tekniken är särskilt bra om du tänker föröka stenfrukter som körsbär eller plommon (Prunus spp.) som är svårare att lyckas med med de vanliga ympningsteknikerna. Vid okulering är det som överförs från sorten till grundstammen ett enda så kallat knoppanlag, ett ”öga”, därav namnet okulering. Detta innebär att du kan få ut fler träd från samma kvist, eftersom det bara behövs en knopp, istället för två eller tre knoppar som vid ympning. Det är förmodligen därför som den här tekniken har blivit den absolut vanligaste förökningstekniken för både frukt- och prydnadsträd i kommersiella plantskolor.

Har du ett träd som ser ut så här kan du vara säker på att det är okulerat.

En erfaren okulerare kan lätt skapa 2 000-4 000 nya träd på en dag. Det finns en uppsjö av varianter av okulering, men den teknik som används mest idag, och som är den enklaste av dem alla, kallas för ”chip budding” på engelska. Den saknar mig veterligen ett svenskt namn, men skulle kunna döpas till flisokulering och kallas även för chippning i dagligt tal. Tekniken är egentligen en sorts hybrid mellan ympning och okulering. Anledningen är att till skillnad från andra okuleringstekniker överförs förutom knoppen även en liten bit av veden.

Den bästa tiden för okulering sommartid i vårt klimat är slutet på juli till första halvan av augusti. Då är knoppanlagen på ympkvistarna avmognade och kan klara av flytten till en grundstam. Förbered grundstammen för okuleringen ett par dagar innan (så att trädet hinner återhämta sig lite) genom att ta bort eventuella rotskott och alla sidoskott under det blivande ympstället.

Välj ut ympkvistar från ett friskt årsskott att ta knopparna ifrån. Kolla noga så att knoppanlagen är bladknoppar och inte blomknoppar. Bladknoppar brukar vara små och runda, medan blomknoppar är ofta större och spetsigare. Knoppar från de nedre två tredjedelarna av årsskottet brukar ta sig bäst. Riv inte av bladen från ympkvisten, utan klipp av dem, så att bladskaftet finns kvar. Det kommer du att behöva senare.

Okulera en vindstilla mulen dag (inte så lätt den här sommaren), annars är risken stor att knoppanlagen bränns sönder av solen eller torkar ut innan du har hunnit sätta fast dem på grundstammen. Okulera direkt efter att du har förberett ympkvisten. Snitten görs så här (glöm inte att sterilisera redskapen innan du börjar):

Okulering, chip-budding, chippning, Skogsträdgård
Med två enkla snitt löser du ut knoppanlaget ur grundstammen respektive sorten. Öva gärna några gånger på en godtycklig kvist innan du okulerar på riktigt. Illustration: Daniel Larsson i ”Skogsträdgården: odla ätbart överallt” (2018) av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.

Börja med att göra snittet i grundstammen:

Börja med att göra ett snitt i grundstammen för att få plats till sorten du vill föra över till grundstammen.

Sedan gör du ett motsvarande snitt i ympkvisten för att skära ut knoppanlaget. Använd bladskaftet som handtag för att undvika att komma åt det känsliga kambiet på knoppens baksida.

Okulera en mulen och vindstilla dag, gärna när luftfuktigheten är hög och undvik att komma åt det känsliga kambiet (det ljusgröna skiktet under barken där cellerna finns som står för sammanläkningen av grundstam och sort).

Det är bäst om både ympkvisten och grundstammen har samma dimension för bästa möjliga kontakt mellan deras respektive kambium.

Det är bra om grundstammen och sorten har ungefär samma diameter, så att kontakten mellan kambiet på båda maximeras.

Sätt knoppbiten på sin plats och sätt sedan fast den med ymptejp eller speciell okuleringstejp som finns i handeln. Kom ihåg att skriva en lapp med sortnamn, grundstam och datum.

Det sista steget i okuleringen innebär att fästa sorten ordentligt  samt att märka det nya trädet med namn och datum.
Den här typen av okuleringsklämma används i professionella sammanhang för att hålla fast knoppen på grundstammen under sammanläkningen. Efter några veckor har den brutits ner av väder och vind och ramlar av.

Det tar två till tre veckor för knoppen att växa ihop med underlaget. Ett gott tecken på lyckad sammanläkning är att bladskaftet som du förhoppningsvis lämnade kvar ramlar av efter ett tag. Torkar det ihop och sitter kvar istället är det stor risk för att sammanläkningen misslyckades.

På våren, precis innan trädet börjar växa klipper du av grundstammen direkt över den nya knoppen. Räkna med att grundstammen vill skicka ut en massa nya skott också. Ta bort dem så fort de dyker upp.

Här har jag precis knipsat av grundstammen strax ovanför den okulerade knoppen som håller på att spricka upp, drygt ett halvår efter okuleringen..

Första försöket med flisokulering i fjol gick mycket bra. 9 av 10 sötrönnar (Sorbus aucuparia var. edulis) som jag okulerade på frösådda grundstammar av vanlig rönn (Sorbus aucuparia) tog sig och har haft en fin tillväxt i år. Jag ympade även ett antal plommon, men de förvandlades till flisor av hungriga sorkar, så där vet jag inte hur utfallet hade varit.

Den lilla knoppen växte sig till ett över halvmeter långt skott på bara tre månader.

P.S. Det går även att flisokulera med vilande växtmaterial. Du gör precis som när du bänkympar (med alla efterföljande behandlingssteg), förutom att du tar en vilande knopp istället för en hel ympkvist och använder samma snitt som vid sommarokulering. Grundstammen knipsar du av direkt över den nya knoppen 10 dagar efter okuleringen. D.S.

Tagged with:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.