Att använda nätkorgar av det slaget jag beskrev i förra inlägget innebär att det tar betydligt längre tid att få ner plantorna i jorden. Inte bara tillverkningen av nätkorgarna, utan även planteringen tar längre tid och här vill jag dela med mig av några knep vi använder för att planteringen ska bli så bra som möjligt.
Det första vi gör (även om vi planterar utan nätkorg), är att vi tvättar bort plantskolejorden från plantornas rötter. Det gör vi genom att ställa plantorna i vattenfyllda hinkar och efter ett tag gnuggar vi försiktigt bort den jord som går att få bort. Det går även att spola bort jorden med en slang, men trycket i slangen bör inte vara för högt. Försök att inte skada de mest känsliga unga rötterna (de är oftast vita och bryts lätt av). Vid rotsnurr kan du försöka räta ut rötterna. Går inte det är det bättre att klippa av rötterna istället.
Anledningen till tvättningen är att vi vill att rötterna så fort som möjligt ska få kontakt med den jord de ska växa i resten av sina liv. Plantskolejorden har funktionen att ha bra vatten- och näringshållande egenskaper så att plantskolepersonalen behöver lägga så lite tid (=pengar) som möjligt på att vattna och gödsla eller skola om. Plantskolejorden har däremot inte funktionen att ge plantorna en bra start när de har kommit till kunden. Alltså: bort med torveländet!
Har man lerjord som vi, är det dessutom så att den torvbaserade plantskolejorden och lerjorden har så pass olika fysikaliska egenskaper att lerjorden suger ut fukten ur den torviga rotklumpen. Då behöver du vattna betydligt oftare för att få samma vattningseffekt jämfört med om du först tvättar bort torven från rötterna.
I nästa steg gör vi ett planteringshål. Hålet är ungefär dubbelt så brett som nätkorgen är i diameter och så pass djup att nätkorgen sticker ut 5-10 cm ovan jordytan. All jord vi gräver upp lägger vi på en presenning, i hinkar eller i en skottkärra, så att vi inte tappar bort någon jord någonstans.
När nätkorgen är nedsatt i hålet smular vi ner jorden som vi lagt åt sidan. Här är det viktigt att vara noga med att fylla igen alla håligheter under nätkorgens botten, så att det inte uppstår några stora luftfickor som kan leda till sättningar eller försvåra för rötterna att leta sig ut i jorden senare. Är jorden på platsen näringsfattig kan det vara en god idé att blanda den med exempelvis kompost eller stallgödsel (max 50%) för att hjälpa växterna på traven.
När bottendelen på korgen är fylld med några centimeter jord kan du sätter ner plantan i korgen. Håll den med ena handen medan du smular ner mer jord runt den, tills plantan står stadigt. Vattna på ordentligt flera gånger under tidens gång, dels för ge rötterna en bra kontakt med jordpartiklarna och dels för att vattnets eroderande effekt hjälper till att stänga eventuella stora håligheter. Dessutom hjälper vattnet att skapa en bra kontakt mellan jorden innanför och jorden utanför nätkorgen. Slarvar man med detta kan jordklumpen innanför nätkorgen helt släppa från väggarna när den krymper, med följden att det blir svårt för växten att leta sig utanför nätkorgen med sina rötter.
Fyll på med jord tills jordnivån är tillbaka där den var när plantan fortfarande stod i krukan. Fortsätt att vattna tills jorden inte sätter sig mer. Nu kan du täcka marken runt plantan om den inte varit täckt från början. Beroende på plantans storlek är det lämpligt att täcka 50-100 cm runtom hela plantan.
Tack för ytterligare ett spännande och lärorikt inlägg.
Ska bli spännande att höra ert resultat om några år. Min erfarenhet av allt vad nät gäller runt roten medverkar till rotsnurr. De hittar helt enkelt inte ut.
Den spanska studien som jag lutar mig mot i det här med nätkorgar rapporterar inget om rotsnurr 7 år efter plantering (http://revistas.inia.es/index.php/fs/article/view/5632). Vi kommer dock att göra försiktiga utgrävningar från nästa år och framåt för att se vad som händer med rötterna i vår jord och i vårt klimat. Om man tvättar rötterna och klipper bort/drar ut alla ansatser till rotsnurr samt ser till att det blir en bra kontakt mellan jorden innanför och utanför nätkorgen tror jag dock att det är helt lugnt att plantera i nätkorgar.
Jag har aldrig tänkt på det där med att plantskolejorden inte är det bästa för etablering på platsen förut. Tack för att du förklarar så pedagogiskt!
Har idag planterat min förs havtorn i närkorg, docj med hela höjden 100 cm från korgens botten. Största planta va 80 cm. Det var svårt att fylla korgen med jord inuti. Jord på stackars kvi starna. Det blev bättre efter vattning.
Ja, det blir väldigt svårt att nå ner till rötterna om korgen är 100 cm hög. Jag skulle istället göra två korgar, en för rötterna och en för plantans ovanjordiska delar som du lätt kan ta av för att rensa ogräs eller beskära till exempel.
Hej! Kan man ha för finmaskigt nät?
Tex, 5-6 mm.
Bra fråga, vet ej, men tror att det inte borde spela så stor roll, eftersom nätet bryts ner så pass fort ändå.
Hur fort bryts ett galvat nät ner i jorden? Jag har sett på andra håll att nätet bör vara ogalvat för att inte strypa rötterna. Hur fort det rostar sönder beror naturligtvis också på hur aggressiv jorden är. Vad är er erfarenhet?
Det tar 5-7 år innan nätet bryts ner helt, beroende på markkemin. Innan dess släpper svetsskarvarna som är nätets svagaste punkt och rötterna spräcker utan problem upp dessa skarvar. Det viktigaste är att ha en plan för hur träden ska skyddas från vattensork efter att nätet brutits ner. Vi satsar på hög densitet av osmakliga, vedartade rötter i marken, vilket försvårar framkomligheten för sorkarna.
klipper du ut och syr fast botten ? ser inga bilder på en botten. har använt detta skydd runt stammar mot harar och rådjur 🙂 fin blogg!
Tack! Jag, vi sätter fast en bottendel också, den kan sys eller så klipper man den runda delen av korgen så att det går att böja runt ändarna på nätet för att fästa bottendelen. Andra viker en botten också, men det har jag inte testat själv.