Svampodlingskurs i Stjärnsund

Igår deltog jag på en svampodlingskurs här i Stjärnsund. Anledningen till att jag ville lära mig mer om hur man kan odla matsvamp är att de utgör ett mycket bra komplement till de övriga grödorna i skogsträdgården. Alla produkter jag hittills får av Puttmyra Skogsträdgård produceras av växter. Inom skogsträdgården finns det dessutom ett antal konsumenter, både primärkonsumenter som äter på växterna (och jag är en av dem) och sekundärkonsumenter som äter primärkonsumenter. Sen finns det även tredjehandskonsumenter som äter sekundärkonsumenter osv. Det som förenar alla dessa producenter och konsumenter är att de till slut kommer att tas om hand av nedbrytarna, som kan vara djur, bakterier eller svampar. Forskning på en lövskog i nordöstra USA från slutet av 1970-talet visade att nedbrytarna i form av svampar och bakterier tar hand om ungefär 70 gånger mer av den energi som cirkulerar i en skog än primärkonsumenterna konsumerar i form av frön, frukt och bladmassa [1]. Genom att introducera matsvampar till skogsträdgården vill jag alltså koppla in mig på detta stora energiflöde och få ut mer av den solenergi som strålar in på platsen.

En förenklad näringspyramid som visar att nedbrytarna i slutändan tar hand om den mesta produktionen som sker i ett ekosystem.
En förenklad näringspyramid som visar att nedbrytarna i slutändan tar hand om den mesta produktionen som sker i ett ekosystem.

Svampkursen leddes av hortonomen Christina Persson på Ecofungi i Malmö. Vi gick igenom olika odlingstekniker och jag planerar att använda mig av två av dessa tekniker: svampodling i stockar och i odlingsbäddar av flis. Den senare kommer jag att rapportera om i ett senare inlägg när jag anlagt bädden. Svampodling i stockar börjar med att få tag på råvaran. Stockar med en diameter på 10 till 15 cm är bäst och de ska helst inte vara längre än 1 m för att fortfarande kunna vara hanterliga. Stockarna måste vara relativt färska, men ska lagras i två veckor för att de svampavvisande enzymerna i veden ska kunna brytas ner. Därefter är stocken redo att koloniseras av nedbrytningssvampar och det är då de prepareras för svampodling. De flesta nedbrytarsvamparna odlas bäst i lövträ och ju tyngre och ju högre densitet veden har, desto längre kan vi producera svamp från stockarna. Därför lämpar sig ek mycket bra som råvara och sådana stockar kan producera svamp i upp till sex år. Eftersom Dalarna inte direkt svämmar övar av ekstockar hade vi istället stockar av alm, hägg, al, lönn, björk och sälg som vi kommer att utvärdera under den närmaste tiden. Dessa slutar producera svamp efter ungefär fyra år, med undantag av alm som möjligtvis kan producera lika länge som ek.

Vi testade sju olika träslag att ympa svampmycel i.
Vi testade sju olika träslag att ympa svampmycel i.

Själva prepareringen görs genom att borra hål med en diameter på 8 -9 mm runt hela stocken. Hålen ska vara 10-15 cm ifrån varandra och anordnas om lott som visas på bilden nedan. Sedan fylls hålen med en träplugg som är infekterad med en svamp vi vill odla. Hålen ska vara minst 5 mm djupare än träpluggarna, så att svampmycelet har plats att växa in i veden. Pluggarna slås ner med en trä- eller gummihammare in i stockarna och de ska sitta kant i kant med barken. Det är inte helt lätt att tillverka egna träpluggar, så vi kommer att testa olika tekniker för att odla mycel själva framöver.

Martin Gustafsson och Annevi Sjöberg borrar hål inför ympningen av alm respektive gråal.
Martin Gustafsson och Annevi Sjöberg borrar hål inför ympningen av alm respektive gråal.
De färdigborrade stockarna kunde se ut så här. Det kan dock löna sig att borsta av ännu mer lav och mossa från stammen för att öka chanserna att mycelet kommer att kolonisera stocken ordentligt.
De färdigborrade stockarna kunde se ut så här. Det kan dock löna sig att borsta av ännu mer lav och mossa från stammen för att öka chanserna att mycelet kommer att kolonisera stocken ordentligt.

Slutligen vaxas hålen med smält och mycket varmt bivax. Detta görs för att minska avdunstningen från stockarna. Även eventuella skador på barken och avsågade grenar vaxas för att minska avdunstningen. Ändarna på stockarna brukar Christina inte vaxa, eftersom det blir svårare att vattna stockarna om de är helt förseglade med vax.

Träpluggarna är på plats och hålen är igenpenslade med flytande bivax för att skydda stocken mot uttorkning.
Träpluggarna är på plats och hålen är igenpenslade med flytande bivax för att skydda stocken mot uttorkning.

Vi ympade stockarna med mycel av ostronmussling (Pleurotus ostreatus), shiitake (Lentinula edodes), korallticka (Grifola frondosa), kejsarmussling (Pleyrotyris eryngii) och lackticka (Ganoderma lucidum), som är en medicinalsvamp man kokar te på. Dessutom testade vi att ympa blek ostronmussling (Pleurotus pulmonaris) på gran, vilket vi hoppas ska fungera bra, eftersom det finns så mycket gran att tillgå här. Alla svampar vi ympade i stockarna är mycket näringsrika och har dessutom hälsofrämjande egenskaper, så som antiinflammatorisk verkan, cancermotverkande eller stärkande av immunförsvaret. Ostronmussling innehåller exempelvis 27,7% protein och mängder med olika vitaminer.

Nu när stockarna är preparerade läggs dem på ett skuggigt och fuktigt ställe i trädgården, men inte mot marken, utan på exempelvis en träpall, så att konkurrerande svampar får det svårare att kolonisera stockarna. När stockarna är helt genomväxta av svampmycel kan de flyttas till en upprätt position mot en husvägg eller liknande. Blir det torrt och varmt behöver stockarna vattnas, till exempel genom att ställa ner dem i en hink fylld med vatten ena dagen, varefter de vänds åt andra hållet och får stå en dag till. Förhoppningsvis blir det en första svampskörd om ett år eller så!

De färdiga stockarna lagras på en skuggig och gärna lite fuktig plats, dock inte med kontakt mot jorden. Stockarna är märkta med små aluminiumplåtar som vi tillverkat av gamla ölburkar. Om kanske ett år kan vi skörda de första svamparna!
De färdiga stockarna lagras på en skuggig och gärna lite fuktig plats, dock inte med kontakt mot jorden. Stockarna är märkta med små aluminiumplåtar som vi tillverkat av gamla ölburkar. Om kanske ett år kan vi skörda de första svamparna!

Vill man fördjupa sig i ämnet rekommenderade Christina två böcker av Paul Stammets, som anses vara en av de främsta experterna inom området: Mycelium running från 2005 [2] och Growing gourmet and medicinal mushrooms från 2000 [3].

Litteratur

[1] Gosz, J.R., H.R. T., L.G. E., and B.F. Herbert, The Flow of Energy in a Forest Ecosystem. Sci Am Scientific American, 238(3): p. 92-102, 1978.
[2] Stamets, P., Mycelium running : how mushrooms can help save the world. Berkeley, Calif.: Ten Speed Press, 2005.
[3] Stamets, P., Growing gourmet and medicinal mushrooms. Berkeley, Calif.: Ten Speed Press, 2000.

5 thoughts on “Svampodlingskurs i Stjärnsund”

    • Jo, vi skördade en del ostronskivling i fjol, men svampodling är inget som går av sig självt direkt, stockarna behöver pysslas om en hel del för att kunna sätta frukt i vårt rätt torra klimat. I fjol ympade vi in en hel del shiitake som borde sätta frukt i år. Det finns mycket kvar att utforska inom svampodling på friland i Sverige.

  • Hej Philipp
    Hur har det gått nu efter några år med Er svampodling, vad drar du för slutsatser?

    • Hej Joakim,
      i år fick vi kanske ett par kilo shiitake-svamp från två stockar. Mest skörd fick vi från en ekstock, men även en björkstock levererade. Alla andra stockar vi gjorde 2015 har slutat ge svamp eller gjorde aldrig det. Shiitake-skörden fick vi direkt efter snösmältningen när det var väldigt fuktigt fortfarande, men redan varmt i luften. Min slutsats är att man behöver ha daglig koll på stockarna under säsongen och att man behöver kunna vattna eller blötlägga dem, eftersom de naturliga förhållanden hos oss inte gynnar produktionen av ostronskivling och shiitake. Rent ekonomiskt har det hittills varit en förlustaffär med att odla svamp på stockar och vi skulle behöva lägga mycket mer tid på det för att få mer avkastning.
      /Philipp

  • Thanks for posting this awesome piece.
    Idk what your situation is but I’m living in Stockholm now and will be moving to Dalarna (Mora) in a few years and intend to grow.on logs and straw beds. Maybe eventually develop into a shipping container set up.

    Are you living up in Dalarna or else where? I’m looking for good mushroom connections as it’s intimidating doing this along.

    Thanks for the awesome read, will check out more of your work!
    – Ainslie Blakely-May.

Lämna ett svar till Philipp Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.