Swales i skogsträdgården: Del 1

Det finns några tekniker som är starkt förknippade med Permakultur. Swales, som på svenska möjligtvis kallas för avskärande diken, är en av dessa. En av Europas mest renommerade permakulturlärare och -skribenter, Patrick Whitefield, publicerade nyligen ett inlägg på sin blogg, där han menade att swales är överskattade i ett klimat som Storbritanniens. Hans poäng var givetvis att god permakulturdesign bör utgå från behoven och inte från tekniken i sig. Inlägget figurerade på en del Facebook-sidor under en vecka eller så och jag har sedan dess tänkt att skriva om swales ur ett nordiskt perspektiv. I första delen av den korta serien om swales tänkte jag förklara rent allmänt hur en swale fungera och på vilket sätt den kan skapa nytta i en skogsträdgård.

Flygbild över Puttmyra Skogsträdgård som visare swale-systemet vi håller på att skapa.
Flygbild över Puttmyra Skogsträdgård som visare swale-systemet vi håller på att skapa. Tack till David Roxendal för det fina fotot!

Swales är diken som i regel inte har någon lutning. Till skillnad från vanliga diken, som används för att leda bort vatten från ett område till ett annat, används swales för att hålla kvar och fördela vattnet jämnt i landskapet. Tanken är att de ska fånga upp ytavrinningen vid stora regnfall. Sedan får vattnet långsamt infiltrera marken, varvid det så småningom ska bildas en lins av vatten som är lagrat i jorden. Lagringen av vatten i jorden underlättas om det planteras växter på vallen framför swalen, helst buskar och träd med en undervegetation av djuprotade växter som både stabiliserar åsen och ökar jordens bördighet. Även själva diket bör vara täckt med organiskt material eller en täckgröda så som vitklöver, för att underlätta infiltrationen av vatten. Swales har använts framgångsrikt i mycket torra områden och i tropikerna samt på starkt sluttande, regnrika områden i de tempererade delarna av världen för att fördröja och jämna ut stora vattenflöden, fylla på grundvattenreservoarer och förbättra odlingsförutsättningarna lokalt. Dessutom fångar dikena upp eventuella partiklar som vattnet för med sig och kan på så vis minska erosionsproblem.

Konceptuell skiss över en swale. Ur den fantastiska boken "The Resilient Farm and Homestead" av Ben Falk (2013), se http://www.wholesystemsdesign.com/resilient-farm-homestead-book/
Konceptuell skiss över en swale. Ur den fantastiska boken ”The Resilient Farm and Homestead” av Ben Falk (2013), se http://www.wholesystemsdesign.com/resilient-farm-homestead-book/

I vårt nordliga klimat har swales inte riktigt samma funktion som i torra områden eller i tropikerna. Först och främst uppstår ytavrinning på vegetationstäckta ytor väldigt sällan på våra breddgrader. Det kan dock ske ytavrinning under snösmältningen, särskilt när det fortfarande finns tjäle kvar i marken. Denna avrinning kan även här medföra erosionsproblem om jorden är bar, och diket kan då fånga upp eventuella partiklar som vattnet för med sig. Huruvida det uppbromsade vattnet gör någon nytta för växtligheten, som ju inte har kommit igång vid snösmältningen är inte klarlagt, eftersom jag inte har kunnat hitta några belägg i litteraturen för den vattenlinsen som sägs bildas under swalen.

Har man motiverade medhjälpare går det rätt fort att gräva en swale och dessutom är det väldigt roligt. Den här blev 40 m lång och det tog oss bara 4 timmar att färdigställa.
Har man motiverade medhjälpare går det rätt fort att gräva en swale och dessutom är det väldigt roligt. Den här blev 40 m lång och det tog oss bara 4 timmar att färdigställa.

Ändå har swales en roll att spela även under våra förutsättningar. Växter som planteras på vallen framför en swale får en förlängd odlingssäsong, vallen värms upp tidigare på året och växterna lyfts en bit ifrån marken, vilket även minskar risken för frostskador på våren. Dessutom kommer trädens rotsystem att vara mer väldränerade, eftersom de hamnar längre från grundvattenytan, samtidigt som de fortfarande kan komma åt vattnet i de djupare markskikten. Detta är särskilt värdefullt på platser med hög grundvattennivå, eftersom fruktträd och bärbuskar vill helst ha en halvmeter eller mer till grundvattenytan. Själva swale-vallen kommer ju aldrig att kunna vara vattenmättad. Swales kan även användas för att fördela vatten mellan platser med ett överskott på vatten och platser med ett underskott. Slutligen skapar själva swalen en ojämnhet i terrängen som bildar fler mikroklimat än vad det hade funnits på platsen annars. Detta kan vara av fördel för den biologiska mångfalden och öka skadedjursbalansen i skogsträdgården. En nackdel som vi har observerat med våra swales i Puttmyra Skogsträdgård är dels att plantorna på vallen kräver mer bevattning under de första åren och att vallen verkar vara ett bra habitat för sork, vilket i sin tur kräver särskilda åtgärder i form av sorknät vid plantering på vallen.

I nästa inlägg kommer jag att gå närmare in på hur man dimensionerar en swale och hur själva anläggningen går till.

P.S. David Roxendal som tog det fina flygfotot på Puttmyra Skogsträdgård har börjat erbjuda tjänsten att ta liknande bilder (både rörliga bilder och stillbilder) till intresserade runtom i landet. Han tar 1000 kr plus reseersättning för ett dokumenteringsbesök – för mig har det varit ett otroligt bra planeringsredskap att ha denna flygbild. David nås på david@ihop.nu.

Tagged with:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *