Törstiga skogsträdgårdar

I förra inlägg konstaterade jag att större delen av Sverige är vattenbegränsat vad gäller växternas tillväxt. Det är alltså generellt varken näringsnivåerna eller brist på värme, utan i första hand brist på vatten som gör att våra skogsträdgårdar inte ser lika frodiga ut som i exempelvis England.

Så här frodigt som i Martin Crawfords skogsträdgård kan de flesta av oss inte räkna med att det kommer att bli.

För att kunna besvara frågan om hur vi kan uppnå minimal konkurrens om vatten i skogsträdgården kan vi börja med att titta på hur mycket vatten en skogsträdgård behöver egentligen för optimal tillväxt. Vad jag vet finns det inga studier ännu på etablerade skogsträdgårdsodlingar som har undersökt frågan, men jag hittade en äldre studie från Kanada (med liknande klimat som vi har i södra Sverige) som ger intressanta fingervisningar [1]. I denna studie undersöktes olika fruktträds vattenbehov, med eller utan levande marktäcke under träden. Jag antog i min jämförelse att en odling av äpplen och körsbär med levande marktäcke är det som kommer närmast en skogsträdgård och kunde då få fram vattenbehovet i mm per dag, vecka för vecka från 1 maj till 14 september. För att kunna förstå om värdena från den kanadensiska studien är rimliga gjorde vi i samband med vårt forskningsprojekt om skogsträdgårdar en liten uträkning med specifika klimatdata från Puttmyra skogsträdgård för 2016*. Bilden nedan visar jämförelsen mellan de två. Den övre linjen är vattenbehovet enligt den kanadensiska studien och den nedre enligt våra specifika klimatparametrar för 2016 här i Puttmyra skogsträdgård.

Vattenbehovet i mm per dag vecka för vecka under hela odlingssäsongen. Den övre kurvan är beräknad för en äppel- och körsbärsodling med levande marktäcke i Kanada, den nedre för samma typ av odling i Puttmyra skogsträdgård.

Räknar man ihop summorna behövs det enligt den kanadensiska studien 85 mm vatten i maj, 142 mm i juni, 172 mm i juli, 133 mm i augusti och 48 mm under första halvan av i september, medan respektive siffror enligt våra egna beräkningar är 59 mm vatten i maj, 90 mm i juni, 102 mm i juli, 71 mm i augusti och 23 mm under första halvan av i september. Skillnaden mellan dessa siffror beror förmodligen på att det är väldigt vindstilla i vår skogsträdgård och att den kanadensiska studien genomfördes på en ganska sandig jord, medan vi har en lerig jord här. Om du odlar i södra Sverige i ett blåsigare läge med en sandig jord kan du alltså orientera dig vid de kanadensiska siffrorna, i vindstilla lägen på tyngre jord i Mellansverige är våra siffror förmodligen den bättre referensen.

Dessa siffror kan sedan jämföras med nederbördssiffrorna för varje månad för den ort där du bor. Nederbördsdata hittar du på SMHI:s hemsida. Tittar vi på staplarna blir det uppenbart att nederbörden inte på långa vägar kan tillgodose skogsträdgårdens vattenbehov om du har förhållanden som i södra Kanada. Men även här i Stjärnsund är underskottet enormt under de månader när det sker som mest skottillväxt, alltså maj till mitten av juli.

De här staplarna visar skillnaden mellan skogsträdgårdens vattenbehov och nederbörden per månad. Underskottet här i Stjärnsund är stort!

De här siffrorna slår nog lite hål på myten om att alla skogsträdgårdar blir frodiga djungler, men vi får inte glömma bort att det faktiskt kommer en hel del nederbörd även utanför vegetationsperioden. Här i Stjärnsund får vi ungefär 630 mm nederbörd per år och om vi ska tro de kanadensiska siffrorna behöver en mogen skogsträdgård ungefär 560 mm vatten på en säsong. Totalt sett över året skulle vattnet alltså räcka till, men då gäller det att fånga upp i princip varenda droppe, vilket förstås är helt omöjligt.

Av flera anledningar är det ändå inte är kört för skogsträdgårdsodling i stora delar av vårt land. Givetvis måste vi acceptera något lägre än optimal produktion på många platser och tips på hur vi kan förhålla oss till torrare platser kommer i ett senare inlägg. Men samtidigt varierar topografin enormt mellan olika platser, vilket gör att vattnet fördelar sig ojämnt i landskapet och skapar olika bra förutsättningar för skogsträdgårdsodling. Nästa inlägg handlar därför om frodiga dalgångar och torra sydvästsluttningar och hur du kan påverka din skogsträdgårds tillväxt genom rätt val av plats.

Litteratur

[1] Ontario, Ministry of Agriculture and Food, R.E.C. Layne, and C.S. Tan, Irrigation scheduling for fruit crops. 1990.

*Uträkningen är baserad på klimatdata från 2016 som vi mätte upp med vår väderstation som är placerad i Puttmyra skogsträdgård. Uträkningen gjordes med den oerhört komplicerade FAO Penman-Monteith-ekvationen som används för att beräkna den potentiella avdunstningen jordbruksgrödor. Exakt hur vi gjorde beräkningen och vilka antaganden som gjordes kommer vi att publicera i en rapport som kommer i slutet av 2017.

2 thoughts on “Törstiga skogsträdgårdar”

  • Åter aktuellt och intressant. I praktiken har alla dessa små dalgångar (10-100 m breda) stått för bra del av försörjning på en kuperad skogsgård i småländska kustbandet genom tiderna. Vi har länge skött dessa delar såg att riset ska ner i dalgångar för att snabbt brytas ned till näring. Efter permakulturstudierna är min tanke att riset ska upp på bergsryggar för att långsammare tillföras lägre nivåer och försöka bilda näringstäcke högre upp. Vatten lär ju dock fortsätta att snabbt förse dalgången med viktigt vatten, kanske t o m till optimal nivåer. Det kan finns bättre tänk att använda allt berg i dagen som resurs, än att försöka få upp näringen dit?

    • Tack för att du delar dina erfarenheter, Johan! Jag tror också att det är mer lönt att utnyttja dalgångarna maximalt, eftersom det är där som vattnet finns. Men bergsknallarna kanske kan bli produktionsytor för vindruvor och annat värmekrävande? Annars kan man nog låta dem förbli som de är, med tallar och allt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.