Vad är dynamiska ackumulatorer?

För att en skogsträdgård ska fungera behöver vi skapa en dynamik som liknar den som vi kan hitta i naturliga ekosystem. Det handlar i första hand om att skapa frisk jord, en god skadedjursbalans, bra förutsättningar för pollinering och inte minst självgenererande bördighet, dvs. ett system som täcker sitt eget behov av näringsämnen till så stor utsträckning som möjligt. Dynamiska ackumulatorer tillhör nyckelväxterna som behövs för att skapa denna självgenererande bördighet. Med dynamiska ackumulatorer menas växter som tar upp mineraler och näringsämnen från djupare jordlager och som ackumulerar dem i sina blad, grenar, rötter osv. När delar av växten dör av görs mineralämnena tillgängliga till andra organismer och bördigheten i de övre jordlagren (där det sker mest biologisk aktivitet) ökar.

Vad som är en dynamisk ackumulator råder det inte riktigt någon enighet om i litteraturen. De flesta träd har ju djupa rotsystem och bidrar till bördigheten genom rötter som dör tillbaka och lövnedfallet på hösten. De växter som kallas för dynamiska ackumulatorer verkar dock vara extra bra på att ta upp olika växtnäringsämnen och har dessutom förmågan att tillgängligöra dem till resten av systemet på ett eller annat sätt.

En polykultur av lupiner, lungrot och spenatskräppa (Rumex patientia) som alla anses vara dynamiska ackumulatorer, kompletterad med vitklöver för kvävefixering.
En polykultur i Puttmyra skogsträdgård av lupiner, lungrot och spenatskräppa (Rumex patientia) som alla anses vara dynamiska ackumulatorer, kompletterad med vitklöver för kvävefixering.

Det är i första hand kväve (N), kalium (K), fosfor (P) och calcium (Ca) som brukar vara begränsande för vedartade växters tillväxt. De kvävefixerande växterna (N2) kommer jag att skriva om i ett separat inlägg, eftersom inte alla av dem också är dynamiska ackumulatorer. Vissa dynamiska ackumulatorer, så som vallört, tillför även andra näringsämnen till de övre jordlagren, så som mangan (Mn), magnesium (Mg), natrium (Na), svavel (S), kobalt (Co), koppar (Cu) eller järn (Fe). Martin Crawford uppskattar att det tar ungefär fem år [1] för att få igång den önskade ekosystemdynamiken i en skogsträdgård och de dynamiska ackumulatorerna spelar en nyckelroll i denna övergång, förutsatt att de övriga förutsättningarna för ekosystemdynamiken också är uppfyllda.

Vallört anses vara en av de bästa dynamiska ackumulatorerna vi har att tillgå. Här den sterila sorten 'Bocking 14' som förökas genom rotdelning.
Vallört anses vara en av de bästa dynamiska ackumulatorerna vi har att tillgå. Här den sterila sorten ‘Bocking 14’ som förökas genom rotdelning.

Vilka är då lämpliga dynamiska ackumulatorer för våra nordiska förhållanden? Tyvärr finns det än så länge väldigt lite forskningsarbete kring dynamiska ackumulatorer [2], men här kommer en sammanställning utifrån de uppgifter jag har kunnat hitta i litteraturen ([1, 3]), som jag kompletterat med några växter som jag vet har högt innehåll av mineralämnen, så som Gode Henriks målla (Chenopodium bonus-henricus).

Vedartade dynamiska ackumulatorer

Botaniskt namnSvenskt namnNäringsämnenKommentar
Acer saccharumSockerlönnK, Ca
Juglans nigraSvart valnötK, P CaMycket bra dynamisk ackumulator pga. sina pålrötter som når lång ner i jorden. Dock innehåller blad och rötter ämnet juglon som är tillväxthämmande för många andra växter.
Juglans spp.Övriga valnötterK, PBra dynamiska ackumulatorer pga sina pålrötter som når lång ner i jorden. Dock innehåller blad och rötter ämnet juglon som är tillväxthämmande för många andra växter.
Robinia pseudoacaciaRobiniaK, Ca, N2Kvävefixerande träd med virke i samma kvalitet som ek. Härdigt till zon 3 i Sverige.
Tilia cordataSkogslindP, CaDe späda bladen är ätliga.

Örtartade dynamiska ackumulatorer

Botaniskt namnSvenskt namnNäringsämnenKommentar
Allium schoenoprasumGräslökK, Ca
Brassica spp.Perenna kålarterP, SFå av dessa är härdiga i Sverige
Chamaemelum nobileRomersk kamomillK, P, Ca
Chenopodium albumSvinmållaCa, P, K, MnMest känt som ett ettårigt ogräs. Bra människoföda.
Chenopodium bonus-henricusGode Henriks målla/LungrotK, P, Ca, Mg
Cichorium intybusCikoriaK, Ca
Filipendula ulmariaÄlggräsP, K, Ca, Mg, SÄr även en indikatorväxt för fosforrika växtplatser, kan användas som täckmaterial för att tillföra fosfor.
Glycyrrhiza spp.Arter i lakritsrotsläktetP, N2
Lupinus spp.LupinerP, N2Kan vara invasiv under vissa förutsättningar.
Medicago sativaBlålusernFe, N2Kvävefixerande och bra på att ta upp järn ur jorden. Bra på att bygga jord pga sina djupa, finhåriga rotsystem.
Nasturtium officinaleVattenkrasseK, P, Ca, S, Fe, Mg, NaAckumulerar de flesta växtnäringsämnen.
Rumex spp.Syror och skräpporK, P, Ca, Fe, NaMycket bra på att ta upp de flesta växtnäringsämnen.
Stellaria mediaVårarvK, PAnses ofta som ogräs. Ätligt.
Symphytum spp.VallörtK, P, Ca, Cu, Fe, MgEn av de bästa örtartade dynamiska ackumulatorerna. Den sterila sorten ’Bocking 14’ bör väljas för att förhindra en invasion av vallört.
Taraxacum officinaleMaskrosK, P, Ca, Cu, FeAnses ofta som ogräs. Bygger jord och är ätlig med mycket höga näringsvärden.
Urtica dioicaBrännässlaK, Ca, S, Cu, Fe, NaAnses ofta som ogräs. De unga bladen är mycket näringsrika.
Vicia spp.VickerläktetK, P, N2Omfattar bl.a. bondbönor (V. faba, som dock är ettåriga) och ärtvicker (V. pisiformis) som har ätliga bönor.

Referenser

[1]          Jacke, D. and E. Toensmeier, Edible forest gardens. White River Junction, Vt.: Chelsea Green Pub. Co., 2005.
[2]          Ferguson, R. and S. Lovell, Permaculture for agroecology: design, movement, practice, and worldview. A review. Agronomy for Sustainable Development: p. 1-24, 2013.
[3]          Kourik, R.K.M., Designing and maintaining your edible landscape naturally. Santa Rosa, CA; Emmaus, PA: Metamorphic Press ; Distribution, Rodale Press, 1986.

7 thoughts on “Vad är dynamiska ackumulatorer?”

  • Tack, vilken fin sammanställning 🙂
    Har de flesta redan…särskilt de sk ogräsen 😉 Intressant att läsa om älggräset och fosfor ! Får ta en tur till skogsdiket och hämta hem lite. Vallörten har jag tre sorter, tyvärr inte Bocking 14, men jag tycker de håller sig rätt lugna när man håller på och kapar av dem flera gånger per säsong. Men visst sprids den ändå och dyker upp i komposten tex. Vet du om den gula vallörten har lika bra effekt som ackumulator ?
    Lisa/Lisas trädgård

    • Vallörternas förmåga att lagra in mineralämnen varierar tydligen kraftigt mellan olika arter, sorter och hybrider. Det står en hel del om dem i boken ”Comfrey – Past, Present and Future” av Lawrence Hills. Bocking 14 ska vara bäst i det avseendet och odlades därför i stor skala som foderväxt för grisar i England i början på 1900-talet. Tyvärr har jag ingen koll på gul vallört.

  • Hej,
    Tack för en intressant föreläsning om dynamiska ackumulatorer. Det låter väldigt rimligt att det fungerar så, åtminstone intuitivt. Finns det någon forskning i ämnet? referenserna verkar vara instruktionsböcker. Innehåller de några referenser till forskning?

    Inom naturvården finns det också ett allmänt antagande att förekomst och hamling av träd också bidrar till förbättrad näringsstatus i ängsmark (också baserad på erfarenhet, vad jag vet).
    Molluskforskare håller koll på vilka träd som har blad med hög pH (fra Ca+), till gagn för kalciumkrävande mollusker. Där nämns ofta Salix-släktet som de bästa lignoserna. Andra, av dig ej redan nämnda, är ask, hassel och asp, och antagligen våra två inhemska lönnar.

    Jag antar att det är av fundamental betydelse för de flesta av ovan nämnda ackumulatorer att man skördar/skattar dem på blad och grenar för att bryta ner rotsystem och tillväxtdelar eftersom de antagligen har huvuddelen av rotsystemen ytligt i matjorden och ”stjäl” näring och vatten från omgivningen. Bland ovan nämnda har jag svårt att förstå hur svinmållan ska kunna sälla sig till ackumulatorerna. Att den har näringsrika blad borde rimligtvis inte räcka om den ändå bara samlar näring från de ytligaste jordlagren? Svinmålla som jag känner den dyker fra upp på extremt näringsrik lucker jord. Men det är klart, att om begreppet dynamisk ackumulator också inbegriper arter som är bra på att ta upp näring varhelst, så att man kan skörda och omföra den till sin odling, så kvalar den kanske in, även om jag ser det som mer praktiskt att i svinmållans fall hämta av jorden den står i istället? Om det stämmer borde väl egentligen alla C-strateger (~konkurrenskraftiga växtarter) sälla sig till listan, tex hundkäx, brännässla, kirskål, kanadensiskt gullris, mjölkört, hundäxing, kvickrot, osv? Tysklönnen sprider sig mycket i landet, och i Tyskland anses det av vissa att kväveanrikningen bidrar till dess utvigdning till fömån för arter sämre på att ta upp fr.a N, tex bok.

    • Tack för utförlig kommentar! Spännande med de växter som du nämner. Det där med forskningen är kruxet, ämnet har undersökts väldigt lite. Jag får inga relevanta träffar alls på ”Dynamic Accumulators” på Google Scholar. Den här listan ska vara baserad på vetenskapliga försök, men jag har inte kunnat få det bekräftat och har därför inte tagit med den i inlägget: https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0Aoz8GE1bbsDjdDdxSjA3dWxKaU5qU2xVZUFUcHR4RGc&usp=sharing#gid=0. Eric Toensmeier som ligger bakom en stor del av listan som jag visar här har till och med gått så långt att han avstår från att prata om begreppet innan det finns mer forskning tillgängligt. Men som du skriver finns det en hel del erfarenhetsvärden att gå på och vallörten och klibbal visade sig vara några av de viktigaste växterna i Martin Crawfords skogsträdgård för att få igång dynamiken där.

      Varför svinmålla hamnade på listan förstår jag inte heller så här i efterhand. Här ser man att de har väldigt grunda rotsystem: http://www.cals.ncsu.edu/plantbiology/ncsc/Poisonplants/images/fig9.jpg, vilka mycket riktigt bara flyttar runt näringsämnen i de övre jordlagren. Däremot borde åkerfräken, hästhov och tistlar betecknas som dynamiska ackumulatorer, se http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/tradg_radg_inform/ODL20/OD90T07.GIF för en bild över deras mycket djupa rotsystem. Uppenbarligen återstår det en del forskningsarbete och framförallt en tydlig definition av vad som menas med dynamisk ackumulator!

  • För övrigt vill jag slå ett slag för inhemska växter när det går. Jag har förståelse för användande och införande av lättodlade exoter som har bra ätliga frukter om de inte sprider sig för mycket, men generellt bör man nog vara så restriktiv man kan, framförallt med exoter från andra kontinenter, dels i och med riskerna för invasion av naturen (om man är kritisk mot t.ex. gmo är invasisionsresonemanget giltigt även för dessa ”aliens”) men framförallt med hänsyn till att flera av dem har en begränsad funktion i våra ekologiska näringsvävar (vad vi vet). Många av våra djur- och svamparter är specialister på en eller ett fåtal värdväxter. Det finns all anledning av visa hänsyn till detta även om vi har många, och i ökande andel gentemot de förra, generalister som rår på även exoter.

    • Tack för ännu en bra kommentar! Den här synpunkten får jag höra väldigt ofta på kurser och när jag visar runt besökare i skogsträdgården. I ett kommande inlägg kommer jag att bemöta argumenten!

  • Är gröngödslingsväxter en undergrupp till dynamiska ackumulatorer eller är det helt olika begrepp? Jag försöker reda ut begreppen i hjärnan (:D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *