Vad är egentligen en skogsträdgård?

När folk får reda på att jag håller på att anlägga en skogsträdgård får jag många gånger höra, Jaha, och vad odlar du i din skog? En gång kom ett äldre par till och med förbi här hemma och berättade att de hade en skogstomt där de ville börja odla och de hade kommit för att hämta inspiration från min skog. Ofta ser de lite besvikna ut när jag berättar att jag egentligen odlar ved- och örtartade fleråriga växter (perenner) på en helt vanlig åker.

Missförståndet grundar sig nog i själva begreppet skogsträdgård, som är översatt från engelskans forest garden. Även begreppen food forest och edible forest garden är vedertagna i den engelsktalande världen. Dessa begrepp lär i sin tur härstamma från beskrivningar av de skogar med många ätbara växter i som är vanliga i tropikerna. På tropiska breddgrader är dessa system med relativt tätt planterade träd som ger avkastning värdefulla för att skydda vissa grödor från det starka solljuset som är runt 7-8 gånger starkare än vid våra breddgrader [2]. Skogsträdgårdar är en odlingsteknik som ryms inom det breda fältet Agroforestry, som betecknar odling av träd och buskar i jordbruks- eller betesmark.

Martin Crawfords skogstrdgård
Så här kan en uppväxt, 20 år gammal skogsträdgård se ut. Hos Martin Crawford i Dartington.

För att en skogsträdgård ska fungera i våra breddgrader, dvs. om solen ska kunna nå ner till vegetationsskikten nära markytan måste träden dock planteras mycket glesare. Vi har därför lunden eller skogsbrynet som förebild för våra nordliga skogsträdgårdar. Gustav Mandelmann har därför föreslagit begreppet nyttolund som kan användas istället [1]. Men grundtanken är densamma som i tropikerna: Vi samplanterar fleråriga nyttoväxter och träd i olika skikt på samma plats för att få totalt sett högre avkastning än vad en ren monokultur hade gett. Dessutom försöker vi designa skogsträdgården, så att de ingående komponenterna samspelar, stöttar varandra och minskar arbetsbördan för oss människor. Skogsträdgården ska skapa sin egen bördighet och genom den höga biologiska mångfalden uppnås även en bra skadedjursbalans, så att bekämpning av ohyra vanligtvis inte behövs. Drömbilden är att vi efter etableringsfasen bara behöver gå runt och skörda, med minimal arbetsinsats för underhåll.

Skogsträdgården på Holma
I skogsträdgården på Holma är det lite ljusare. Den började anläggas 2004.

Skogsträdgårdens sju skikt

Enligt de flesta källorna (t.ex. [2], [3]) kan skogsträdgården bestå av upp till sju olika vegetationsskikt, se illustrationen nedan. Anledningen till att man planterar i flera skikt är att det inkommande ljuset kan användas mer effektivt av en tredimensionell struktur än i en monokultur där alla plantor är lika höga. I kronskiktet finns de största träden. I vårt klimat kan det handla om olika sorters valnöt eller starkväxande päron- och äppelträd. Det andra skiktet utgörs av de lägre träden, så som hasselnöt, häggmispel eller svagväxande fruktträd. I det tredje skiktet återfinns buskar som vinbär, hallon eller buskblåbär. Det fjärde skiktet utgörs av de örtartade växterna. Vanliga växter i det skiktet är spansk körvel, vallört och funkia. I rotzonen eller rhizosfären under marken hittar vi rotfrukter som jordärtskocka, sockerrot eller korogi. Marken täcks av växterna i det sjätte skiktet, så som smultron, hasselört eller vårsköna. Slutligen finns det klängväxter i ett sjunde skikt som kan växa tvärs över de andra skikten. Vanliga exempel på klängväxter i skogsträdgårdssammanhang är minikiwi, vin och rankspenat.

Skogsträdgårdens sju skikt
Skogsträdgårdens sju skikt (Illustration av Daniel Larsson)

I en skogsträdgård försöker vi alltså att efterlikna strukturen hos en lund eller ett skogsbryn, men ersätter de där förekommande arterna med sådana arter som vi har nytta av.

Vad kan man odla i en skogsträdgård?

De flesta väljer att fokusera på ätbara växter i en skogsträdgård. I Puttmyra Skogsträdgård odlar vi över 150 olika arter av både vedartade och örtartade ätbara växter. Men man kan givetvis också odla medicinalväxter, färgväxter, blommor och växter som kan användas till ved eller byggmaterial. Skogsträdgården skapar dessutom en miljö som är perfekt för både svampodling, biodling och ”odling” av nyttoinsekter som hjälper till att hålla skadedjur borta. Det kan också finnas utrymme för helt vanliga ettåriga grönsaker i soliga gläntor. De flesta stapelgrödor så som potatis, vete med mera behöver mycket ljus och kan därför odlas i en solig glänta om man har en tillräckligt stor skogsträdgård. Många gånger finns det dammar i skogsträdgårdar som används för fiskodling.

Referenser

[1]          Mandelmann, M., G. Mandelmann, and T. Mandelmann, Självhushållning på Djupadal. Stockholm: Bonnier Fakta, 2013.
[2]          Crawford, M., Creating a forest garden : working with nature to grow edible crops. Totnes: Green Books, 2010.
[3]          Jacke, D. and E. Toensmeier, Edible forest gardens. White River Junction, Vt.: Chelsea Green Pub. Co., 2005.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *