Dammgrävartips

I början av den här långa serien om vattnet i skogsträdgården utlovade jag att det skulle bli ett inlägg om anläggning av dammar framåt slutet. Mycket av det som jag skrivit om i de tidigare inläggen handlade om att ge en grundläggande hydrologisk förståelse, så att du själv kan hitta bästa platsen till din damm. I det här inlägget kommer jag att fokusera på hur du anlägger naturliga dammar, alltså sådana som varken kräver dammduk eller regelbunden påfyllning med vatten.

Gräver du dammen på rätt ställe kan den fyllas med vatten på nolltid. Den här dammen var helt fylld med vatten efter några dygn.

Min erfarenhet av att anlägga dammar bygger på att vi hittills har grävt fem stycken dammar i Puttmyra skogsträdgård. Alla håller vatten hela säsongen, trots att vi tar ut en hel del vatten för bevattningsändamål och vi har inte använt dammduk till någon av dem.

Varför anlägga dammar?

Det finns mycket att vinna på att anlägga en eller flera egna dammar. För oss var huvudanledningen från början att vi behövde tillgång till bevattningsvatten för att ens kunna börja med etableringen av skogsträdgården. Redan våren 2013, tio månader efter att den första dammen blev klar insåg vi att en damm har många fler positiva egenskaper än att vara en vattenreservoar. Plötsligt började det komma många fler insekter och fåglar till skogsträdgården än tidigare år, det fanns en vacker vattenspegel att titta på och det skapades ett mycket gynnsamt mikroklimat runt dammens kanter. Att gräva dammar har nog varit den enskild viktigaste åtgärden för att främja den biologiska mångfalden i vår skogsträdgård.

Nyanlagda dammar befolkas snabbt av växter och drar till sig massvis med nyttodjur.

Att hitta rätt plats

Damm nr 1 var den första vi lät gräva (se kartan nedan). Vi hittade platsen genom att både observera vegetationen, som skilde sig från omgivande gräsmark genom att innehålla mer fuktälskande växter, och genom att gå runt barfota och känna skillnaden i markfukten. Våra fötter är ett underskattat redskap för platsobservation! Först senare mätte vi in höjdskillnader på den tilltänkta platsen och insåg att den fuktiga fläcken låg just i en inflektionspunkt, vilket som jag beskrev i ett tidigare inlägg innebär att grundvattenytan är här som närmast markytan. Då spelar det heller ingen roll om man har en styv lerjord eller en genomsläpplig sandjord, vattnet finns där oavsett. Med den insikten är det bara att gräva bort jorden och låta tomrummet sakta men säkert fyllas med vatten. Hur mycket vatten som rinner till beror helt på när på året du gräver och hur de lokala vattenförhållanden är. Våra dammar fylldes från allt ifrån ett par dygn (damm 5) till flera månader (damm 4).

Den här kartan visar placeringen för våra dammar. De är numrerade i den ordning de anlades. Kring damm nr 5 visas även vart matjorden skulle läggas och hur djuprofilen skulle se ut. Konturlinjerna är inritade och visar att alla dammar skapades i närheten av inflektionspunkter.

Med de senare dammarna har vi istället börjat med att studera konturlinjerna på platsen och har sedan kompletterat våra kartanalyser med mer handfast observation på plats. Man får på sig rätt glasögon ganska snabbt och med lite erfarenhet blir det enklare och enklare att identifiera lämpliga platser för naturliga dammar.

Vilken form och hur stor?

Våra dammar är mellan 20 kvm (damm 2) och 180 kvm (damm 5) stora. Enligt Naturskyddsföreningens utmärkta bok ”Dammhandbok” från 1997 är 100 kvm den minsta storleken för att kunna skapa ett fungerade dammekosystem. Jag tycker dock att även de mindre dammarna fyller sin funktion väl och skulle inte vilja låta mig begränsas av den siffran.

Viktigare är det att satsa på rätt form. Den största biologiska aktiviteten sker i övergångszonen mellan land och djupare vatten. Ju längre denna zon är, desto mer liv kommer det att finnas i dammen. Samtidigt är det viktigt att det finns zoner i dammen som inte kan bottenfrysa. Illustrationen här nedan visar hur en damm i genomskärning skulle kunna se ut. Den flacka zonen är utdragen och befinner sig på den solbelysta nordsidan av dammen. Det finns endast ett djuphål som i våra dammar är 1,5 m djupt som djupast. Ett extra finurligt knep är den stora stenen till vänster i illustrationen. Den befinner sig på dammens norra kant, vilket innebär att den får mycket solljus på sig. Redan på vårvintern blir den uppvärmd och för över sin värme ner i dammen. Vattnet börjar då cirkulera och isen släpper tidigare, samtidigt som vattnet syresätts. Har du turen att hitta några större stenar vid grävningen är det därför en god idé att placera dem i dammens flacka norra del.

Vad säger lagen?

Jag är ingen expert på lagstiftningen kring dammar, men det finns en bra publikation utgiven av Husshållningssällskapet och finansierad av LRF som går igenom vad som gäller vid dammgrävning. Skalan som behandlas i skriften är en annan än de flesta skogsträdgårdsodlarna kommer att jobba i, men det finns ändå en hel del matnyttigt att hitta i texten. Där går det att läsa att anläggning av dammar är klassad som vattenverksamhet och att all vattenverksamhet i grunden kräver tillstånd. Som vanligt finns det dock en massa undantag och det gäller till exempel att ”Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena, behövs inget tillstånd eller anmälan enligt 11 kap 12 § MB, den s. k. undantagsparagrafen.”. I många län kan det rätt av vara så att det finns bidragspengar att söka för att anlägga dammar och våtmarker. Är du osäker på vad som gäller just på din mark kan det vara en god idé att börja med att ringa till kommunen och/eller länsstyrelsen där du bor.

Praktiska tips

När du väl vet var din damm ska placeras och hur den ska se ut finns det mycket som kan gå snett i det praktiska arbetet, så här kommer lite tips utifrån vad vi har lärt oss från våra anläggningsprojekt:

Så här illa kan det blir när man gräver vid fel årstid. De här hjulspåren finns kvar än idag, 5 år efter att vi grävde första dammen.
  1. Gräv först, plantera sen. Om du har möjlighet, börja med att gräva dina dammar innan du börjar anlägga resten av skogsträdgården. Att gräva dammar är ett rätt omfattande ingrepp och det är bäst att göra det först, innan du sätter ner dina dyrbara växter, som annars riskerar att bli överkörda eller begravda under schaktmassorna.
  2. Gräv en provgrop. Litar du inte på varken ditt eget omdöme eller kartorna är det en god idé att gräva en rejäl provgrop. Gräv den helst en meter djup och en kvadratmeter stor. Täck den med en plåt, så att det inte kan regna in direkt. Observera hur grundvattenytan rör sig under året. Torkar gropen helt ut någon gång finns det förmodligen bättre platser att anlägga en damm på.
  3. Gräv på hösten. Den bästa tiden att gräva dammar är sensommar eller tidig höst, när grundvattennivån i vanliga fall är som lägst. Då är även risken för bestående markskador som lägst. Vi grävde vår första damm mitt under den blöta sommaren 2012 och lider fortfarande av de omfattande kompakteringsskadorna som uppstod då.
  4. Var övertydlig med dina instruktioner. Jag utgår ifrån att du inte vill gräva din damm för hand, även om det är fullt möjligt, särskilt om du har några vänner som vill hjälpa till. Anlitar du en grävmaskinist behöver du vara övertydlig med dina instruktioner. De flesta grävmaskinister har aldrig grävt dammar och är vana vid helt andra jobb. Vi märkte ut konturen på dammarna med tydligt markerade pinnar och grävmaskinisterna fick alltid en karta med vart de skulle lägga matjorden respektive mineraljorden. De fick även instruktioner att minimera antalet förflyttningar av maskinen, för att minimera kompakteringsskadorna. Det är viktigt att du är med under själva grävningen, för även övertydliga instruktioner kan lätt misstolkas.
  5. Sälj inte jorden. Gräver du en 100 kvm stor damm kan det lätt blir 30 kubikmeter eller mer matjord. Det kan hända att grävmaskinisten tycker du borde sälja den. Gör inte det, även om du får ett bra pris! Det är just matjorden från dammgrävning som möjliggör anläggandet av upphöjda odlingsbäddar.
  6. Gör finarbetet själv. En sak som grävmaskinister verkar tycka om är att snygga till högarna med schaktmassan genom att köra över dem fram och tillbaka med grävmaskinen, något de kallar för planering. Då är förstås risken för bestående kompakteringsskador oerhört stor. Ett bättre sätt att hantera schaktmassorna är att släppa dem ur grävskopan på den plats där de ska ligga och sedan släta ut dem försiktigt med grävskopan. Finarbetet kan du göra med grep och några kompisars hjälp.
  7. Tänk på säkerheten. Dammar är livsfarliga för små barn, precis som alla andra vattenansamlingar (inklusive plaskpoolen). Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn i åldern 1 till 6 år och varje år drunknar 10 barn i Sverige. Vattnet behöver inte vara djupt för att det ska vara farligt och det tar inte många sekunder innan ett barn drunknar. Räknar du med att småbarn kommer att vistas i närheten av dammen finns det olika säkerhetsåtgärder du kan vidta. I Dammhandboken rekommenderas att man skapar en kant av vassa stenar där dammens djupare delar börjar, så att barnen inte vill gå längre ut. Säkrare är det att hägna in hela dammen, så att barnen inte kan ta sig in på egen hand. Och allra viktigast (förutom att lära barnen att simma): släpp inte barnen en enda sekund med blicken när de leker vid dammen.
Här skrapas den värdefulla matjorden bort för att kunna göra nytta som upphöjd bädd intill dammen. Idag växer det fina hybridhasslar i denna jord.

Jag hoppas att dessa råd ska hjälpa dig på vägen med ditt dammprojekt och skriv gärna i kommentarsfältet här nedan om du har erfarenheter som du vill dela med dig av!

8 thoughts on “Dammgrävartips”

  • Du kan få upp till 90% i stöd för anläggande av våtmark/viltvatten i odlingslandskapet, Länsstyrelsen beslutar och betalar ut.
    Jag misstänker att våtmarken måste vara något större för att få stöd, min kommer bli ca 7000 m2.

    1. Kontakta din länsstyrelse och be dem fixa ett SAM-nr till dig. (Behövs i ansökan)

    2. Greppa näringen konsultation behövs för stödansökan. Länsstyrelsen har lista på godkända konsulter. Du får själv kontakta en av dem och boka tid för konsultation. Länsstyrelsen betalar.

    3. När du fått rapporten för greppa näringen -> skicka in anmälan om vattenverksamhet via Jordbruksverkets e-tjänst.

    4. När du fått vattenverksamheten godkänd kan du söka stöd från länsstyrelsen. Sök via Jordbruksverkets e-tjänst.

    Räkna med att det tar minst ett år att ta sig igenom ovanstående hinderbana. Anläggande av våtmarken får inte påbörjas innan beslutet för stöd kommit.

  • Hej Philipp! Tack för ett bra inlägg. Matjorden la ni i upphöjda odlingsbäddar. Vad har bi gjort med mineraljorden, ligger den också i ordlingsbäddar?

    • Tack! Ja, vi skapade upphöjda odlingsbäddar av mineraljorden också, bra att du ställer frågan. Där har vi sått in en massa gröngödslingsväxter (vitklöver, bovete, blålusern, kärringtand m m) och planterat klibbalar, så att det på sikt ska bli bra jord av det också. I år har vi för första gången provat att plantera lite mer krävande växter (äpplen och päron) på de äldsta kullarna med mineraljord, men det är för tidigt att säga hur det kommer att gå.

    • Hej Bengt,
      det skulle säkert gå att odla karpfiskar i dammarna, men vi har inte börjat med något sådant. Har du erfarenhet av det?
      /Philipp

      • Nej, jag har ingen erfarenhet av det. Men, jag är intresserad av fiskodling. Jag är inblandad i ett projekt för odling av en fisk som kallas Dellenöring. Det är bara på projekteringsstadiet.
        En del av tankarna är att ha dammar på land och att använda fiskbajset som näring till tomater i ett växthus. Peckas Naturodlingar i Härnösand odlar fisk och tomater på det sättet.
        Jag tycker att det är intressant med kombinationer av olika slag av odlingar. En skogsträdgård med fiskdammar och permakulturträdgårdar i anslutning till kursgård för hälsa och andlighet är något jag fantiserar om.

        • Kul! Vi tar vårt bevattningsvatten i våra vanliga grönsaksodlingar redan idag från den största dammen, så det skulle kanske vara den som man skulle ha fisk i om man vill utnyttja deras bajs. Hör gärna av dig när ni kommit längre med ert projekt, det är säkert många som tycker det är intressant.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *