Markberedning – Del 2

I första delen av denna serie om markberedning i skogsträdgården gick jag igenom plastvävens för- och nackdelar. Christian Odberger påpekade i en kommentar till inlägget att det är i stort sett meningslöst att kämpa emot gräset så länge det finns så gott om ljus som det gör i den unga skogsträdgården. Det stämmer bra så länge planttillgången är begränsad. Det går faktiskt att etablera ett tätt örtskikt som inte domineras av gräs genom att plantera in robusta, solälskande växter som ryssgubbe, Gode Henriks målla, rölleka, vallört, kungsmynta, smultron, vitklöver osv. Plasten spelar ut sina fördelar dock framförallt i större skala och det gör att det krävs enormt många plantor och därmed antingen enormt mycket jobb eller enormt mycket pengar för att hinna ifrån gräset.

Efter fem års försök med plastväv har vi därför i stort sett slutat täcka nya arealer på det sättet. Förra veckan plockade vi bort 200 kvm markväv, sådde in gröngödslingsplantor (som inte kommer att utkonkurrera gräset, men skapa variation i örtskiktet) och täckte istället runt varje träd och fokuserar på några mindre bäddar där vi etablerar ett fungerande örtskikt runt träden och buskarna. Det är just det som vår nya strategi går ut på. Det är inte lönt att påskynda övergången till en lövskogsliknande miljö i hela skogsträdgården så länge träden är så små att de släpper igenom det mesta solljuset. Det är bättre att fokusera på varje träd eller buske samt några utvalda bäddar och ge dem vår fulla uppmärksamhet.

För att minska arbetsbördan har vi till stor del övergått till punkttäckning med tidningar och halm/flis kring varje träd. Täckningen behöver förnyas regelbundet och utvidgas i och med att träden växer.
För att minska arbetsbördan har vi till stor del övergått till punkttäckning med tidningar och halm/flis kring varje träd. Täckningen behöver förnyas regelbundet och utvidgas i och med att träden växer.

Täckmaterialet vi använder nu är i första hand tidningar. Det räcker med en liten bunt tidningar för att täcka en meter åt alla håll runt trädet. Vid behov kan man lägga träflis (minst 70% från lövträd, gärna färskt), lite kompost, aska i små mängder (för att höja pH-värdet, max 2 dl per kvm), småkvistar eller annat organiskt material under tidningarna för att gynna de marklevande organismerna. Det är viktigt att vattna ordentligt runt trädet och blötlägga tidningarna innan de läggs ut. Tidningarna suger åt sig mycket av nederbörden och är det torrt under tidningarna från början kan det bli besvärligt för träden. Runt varje träd bör man lämna en öppning med en diameter på 40-60 cm, så att man kan vattna träden ordentligt.

Tidningarna ska läggas om lott, så att de överlappar med ungefär en tredjedel, annars kan aggressiva ogräs lätt ta sig igenom springorna mellan tidningarna. Efter några år kommer man att behöva utöka täckningen, så att trädens rotsystem kan fortsätta utvecklas ordentligt. Rötterna sträcker sig ungefär 50% längre ut från trädet än vad kronan gör. Täckning med tidningar kräver kontinuerligt underhåll, men det innebär ändå förvånansvärt lite jobb.

Det är viktigt att tidningarna överlappar ordentligt, så att aggressiva ogräs inte kan ta sig igenom täckmaterialet.
Det är viktigt att tidningarna överlappar ordentligt, så att aggressiva ogräs inte kan ta sig igenom täckmaterialet.

För att tidningarna inte ska blåsa iväg och för att det är betydligt snyggare är det bra att lägga något täckmaterial ovanpå tidningarna. Ett tjockt täcke med organiskt material gör även att fröogräs inte kan få fäste i tidningarna, som annars kan vara en ganska bra grogrund för ogräs. När täckmaterialet bryts ner ökar jordens bördighet tack vare höjningen av kolhalten, något som vi inte kan åstadkomma med plasten. Under de första åren använde vi framförallt ensilage, halm och hö som bönder häromkring hade kasserat. Det har fungerat bra, förutom att det ibland har blåst av och gjort att tidningarna också blåser iväg när det blåser ordentligt. Även om tidningarna bryts ner till slut ger det ett ganska skräpigt intryck med halvtrasiga tidningar som har fastnat lite här och var i landskapet. Därför använder vi numera nästan uteslutande björkträflis, som dessutom gynnar den svampbaserade markfloran som vi är ute efter i skogsträdgården.

En bädd som täcktes med tidningar och halm innan buskar och örter planterades.
En bädd som täcktes med tidningar och halm innan buskar och örter planterades.

Att täcka med tidningar fungerar upp till en viss storleksgrad. Vi har täckt några odlingskullar på kanske 50 kvm med tidningar, men någonstans där går gränsen för oss. Vill man ändå täcka större arealer, till exempel om man redan har halvskuggiga förhållanden eller har väldigt god planttillgång, kan man använda wellpapp istället för tidningar. Även den metoden har vi använt på några ställen i skogsträdgården. Här gäller det att inte snåla med täckmaterialet. Wellpappen är tjockare och styvare än tidningar och om man inte tynger ner den, slår den sig gärna, vilket skapar stora hålrum under pappen och gör att den lätt flyger iväg. Vi har även märkt att wellpappen inte släpper igenom luft lika bra som tidningar och att jorden under pappen kan kännas lite slemmig (vilket inte är bra). Dessutom sitter det ofta oändligt många plastbitar på wellpappen som behöver tas bort, vilket gör att man snabbt förlorar den tid man tjänade in på att lätt kunna täcka lite större arealer. Så trots att vi har ett avtal med en lokal bygghandel om att få ta hand om deras wellpapp har vi nu gått tillbaka till att täcka med tidningar på de flesta ställen.

Vill man ändå täcka större arealer kan det vara bra att använda wellpapp. Här tog pappen slut och vi kompletterade med plast.
Vill man ändå täcka större arealer kan det vara bra att använda wellpapp. Här tog pappen slut och vi kompletterade med plast.

Många som besöker skogsträdgården undrar om det inte finns en massa gifter i tidningarna som vi täcker med. Jag har länge funderat på samma sak själv och nästa inlägg kommer att handla om vad jag har kommit fram till i mina efterforskningar om tidningar och möjliga gifter de kan innehålla.

Tagged with:

7 thoughts on “Markberedning – Del 2”

  • Intressant att höra om era erfarenheter vid plantering och tankar runt tidningspapper kontra wellpapp. Ser fram emot nästa avsnitt. Inger

  • Har du planlagt at skrive om markberedning, når man IKKE starter fra bar mark? Vi har et stykke mark der nu er tilvokset med primært asp (som jeg har ringet) og pil og som ligger i skyggen af nogle store, gamle birketræer. Egentlig havde vi planlagt at fælde det hele til vinter, men efter at have læst ovenstående (og Christians svar på del 1) tænker jeg, at det måske giver mere mening at efterlade nogle af træerne (ikke asperne!) for at bevare delvis skygge til gavn for de flerårige urter vi vil plante. Eller er det kontraproduktivt i forhold til de frugttræer vi vil sætte? /Steffen

    • Ja, det kommer att komma ett inlägg om detta också! Jag kommer att besöka en skogsträdgård som är 25 år gammal om 2 veckor där man har arbetat med en befintlig skog. I bästa fall kommer inlägget alltså om tre veckor :).
      Några snabba tips är att lämna kvar träd som kan fungera som amträd under den första tiden. Ek, tall och lönn fungerar bra i det avseendet. Asp, sälg och björk bör ni ta bort.
      /Philipp

  • Spændende – Vi ser frem tiol indlægget. Og tak for tippet. Jeg skal kolla igen, men jeg tror ikke at der står noget vi kan bruge som ammetræer. /Steffen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *