Rötter som drunknar

Minst lika vanligt som att det är lite för torrt i skogsträdgården (se föregående inlägget) är det att grundvattennivån är för hög för att träd och buskar ska trivas ordentligt. Men vad innebär för högt egentligen? Tumregeln är att bärbuskar gärna vill ha 60 cm ner till den högsta grundvattennivån och träd helst vill ha 1 m eller mer. Med högsta grundvattennivån menas den nivån som råder på våren, efter tjällossning och snösmältning. Anledningen till att träd och buskar inte vill ha det för blött om fötterna är att deras rötter behöver syre för att kunna fungera. Är jorden vattenmättad innebär det att varje por är fylld med vatten och rötterna kvävs. Problemet med hög grundvattennivå illustreras av bilderna nedan. Efter vintern är grundvattennivån hög och trädet har sina rötter endast i det översta jordlagret. Under våren och försommaren sjunker grundvattennivån successivt, men rötterna växer inte så fort att de skulle hinna genomtränga den jordvolymen som nu blir tillgänglig. Istället är alla rötter koncentrerade till den torraste delen av jordprofilen och det finns ingen chans för trädet att komma åt det vattnet som finns i djupare jordlager, med torkstress, dålig tillväxt och även dålig övervintringsförmåga som följd. Resultatet blir även att konkurrensen om vattnet mellan växterna ökar, likt det som händer i torra sluttningar.

En hög grundvattennivå ger växter med ytliga rötter och därmed mer konkurrens i det trånga övre jordlagret. När grundvattenytan sjunker undan så småningom blir växterna dessutom torkstressade.

Detta fall inträder framförallt på platt mark i områden som i typfall 3 i ett tidigare inlägg. Som jag nämnde där har man i det traditionella jordbruket löst problemet genom att dika ut markerna för att permanent sänka grundvattennivån. Då skulle trädet från början ha en större jordvolym att växa igenom, med följden att växterna kan planteras tätare och kommer generellt att bli mer robusta. Det är dock inte alltid att som du kommer att kunna dika ut. Det finns intressen både uppströms och nedströms om du befinner dig i jordbruksbygd som behöver beaktas. Här i Puttmyra skogsträdgård är det en vägtrumma som är förlagt några decimeter för högt som gör att vi inte kan dränera bort vattnet som skapar problem för oss på våren. Kan du inte dika av, behöver du istället höja odlingsplatsen. Vi har testat olika varianter på detta.

Att plantera växter på upphöjda kullar gör att de kan utveckla större rotsystem och klarar av att försörja sig med vatten även när grundvattenytan sjunker. Dessutom kan översta delen av rotsystemet aldrig hamna under vatten i sådana lägen, vilket gör att växterna håller sig friskare också.

Vår favoritlösning är att gräva djupa gropar och använda schaktmassorna för att bygga upphöjda odlingskullar. Groparna har vi grävt på strategiska platser (främst olika inflektionspunkter) och det dröjde inte många timmar (faktiskt) innan groparna blev till dammar.

Att gräva en damm har många fördelar, inte minst att man får en massa prima matjord att bygga upphöjda bäddar med.

En annan lösning vi har använt en hel del är att vi gräver individuella upphöjda kullar till varje träd. Jorden tar vi från närområdet (inom några meters avstånd) och skapar på så vis en mer varierad topografi med olika mikroklimat och fler habitat för olika nyttodjur.

Individuella upphöjda kullar fungerar bra om buskarna inte ska bli alltför stora.

Samma princip ligger bakom det som man skulle kunna kalla för omvända diken. Då markerar du ut rader där du vill plantera träd och buskar. Raderna kan vara raka eller organiskt böjda som du vill. Sen tar du jorden som finns mellan raderna och bygger långa upphöjda bäddar med den. En lämplig bredd på dessa är 2 till 3 m. Det här görs bäst med en liten grävmaskin om det gäller mer än några meter.

Här har vi skrapat bort matjorden mellan raderna (med grävmaskin) och använt den för att skapa ett gäng upphöjda bäddar, 90 m långa och 2 m breda. På så vis kommer vi ifrån den höga grundvattenspegel en bit.

Med andra ord går det ganska lätt att komma runt problemet med lite för högt grundvatten, även om det alltid innebär mer eller mindre grävning. En annan sak som kräver grävarbete är anläggning av dammar – mer om det i nästa inlägget.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *