Skogsträdgårdsdesign – Del 1: Vision, målsättningar och att hitta rätt plats

Det finns många sätt att gå från drömmen om en skogsträdgård till verklighet. Själv använder jag en ganska strukturerad process i utformandet av min skogsträdgård. Processen är inspirerad av designprocessen som används inom permakultur (se t.ex. [1] och [2]) och har varit till stor hjälp för att behålla fokus och för att undvika onödiga misstag och för många sidospår. Processen är cirkulär och iterativ och består av sju olika steg, som figuren nedan visar. Den mindre cirkeln i mitten illustrerar att det är viktigt att stanna upp med jämna mellanrum för att betrakta det man håller på med utifrån, reflektera över det och eventuellt revidera något.

Designprocessen som jag använder för att förverkliga Puttmyra Skogsträdgård.
Designprocessen som jag använder för att förverkliga Puttmyra Skogsträdgård.

Formulera mål

Många börjar med kartläggningssteget, men jag föredrar att först formulera en vision och målsättningar, eftersom det för mig blir enklare att göra kartläggningen när jag vet vart jag är på väg. Att formulera en skriven vision är viktigast om man inte är ensam i utvecklandet av en plats och om man vill berätta om sin plats för andra. Ju fler som är inblandade i skapandet av skogsträdgården, desto mer komplex blir processen att ta fram en vision. När man väl har enats kring en vision vet alla vad man strävar efter och det blir lättare att veta vad som behöver göras i varje steg för att komma vidare. En bra vision är ganska kort formulerad och beskriver ett tillstånd i framtiden (och är därför formulerad i nutid) som man önskar att uppnå. Visionen för Puttmyra Skogsträdgård har vi formulerat om flera gånger under resans gång (eftersom designprocessen är iterativ) och den nuvarande visionen låter på följande vis:

Puttmyra skogsträdgård är en rofylld och fridfull plats. En plats utan störande ljud där man kan uppleva naturens skönhet och överraskas av dess skiftningar i färger och former. Den är läroplats för skogsträdgårdsintresserade där ny kunskap för våra klimatförhållanden tas fram och som sprids vidare till de många besökarna som kommer till skogsträdgården varje år. Skogsträdgården hyser Sveriges största samling av fleråriga, ätbara växter som är härdiga i vår odlingszon. Den producerar mer frukt, nötter, bär, nötter och perenna grönsaker än vi kan äta och är en oas för biologisk mångfald.

Visionen brukar sedan kompletteras med målsättningar, som kan ses som milstolpar längs vägen mot förverkligandet av visionen. Ett bra sätt att skapa användbara mål är att formulera dem som så kallade SMART-mål, en förkortning som står för Specifikt, Mätbart, Förankrat (Agreed Upon), Realistiskt och Tidsbegränsat. Exempel på mål som vi har satt för Puttmyra Skogsträdgård är:

  1. Inom tre år producerar skogsträdgården ett överskott på hallon, blåbär och vinbär.
  2. Inom tre år attraherar skogsträdgården minst 100 besökare per år.
  3. Inom fem år säljs ett överskott av perenna grönsaker.
  4. Inom fem år kräver skogsträdgården inte mer än en dags arbete per vecka i genomsnitt.
  5. Inom fem år producerar skogsträdgården ett överskott på hasselnötter, äpplen, plommon, körsbär och päron.

Har man en relativt begränsad yta, jobbar själv eller i en liten grupp, behöver det inte ta mer än några timmar att formulera visionen och målen. För en större plats med hög komplexitet eller om man jobbar i grupp kan det vara värt att lägga en dag eller två på målformuleringssteget [3]. Det låter som mycket jobb för något ganska abstrakt, men från min erfarenhet med Puttmyra skogsträdgård kan jag säga att det underlättar enormt att både ha en långsiktig vision och mer kortsiktiga mål för att behålla fokus.

Det finns en hel del att tänka på när man väljer plats för en skogsträdgård.
Det finns en hel del att tänka på när man väljer plats för en skogsträdgård.

Kartlägga

Nästa steg i designprocessen handlar om att samla in så mycket information som möjligt om platsen där man vill anlägga sin skogsträdgård. Syftet är att skapa ett brett underlag för designfasen för att kunna ta så kloka designbeslut som möjligt. Men vad gör man om man inte redan har en plats att anlägga sin skogsträdgård på? Jacke ochToensmeier [3] nämner ett antal kriterier som kan hjälpa att identifiera den mest lämpade platsen:

Essentiella kriterier:

  • Närhet: Beroende på skala kommer skogsträdgården att fungera bäst om den ligger i nära anslutning till bostaden, särskilt köket. Det är bra att kunna se sin skogsträdgård från fönstren i hemmet och att gå igenom den automatiskt gör att underhållet blir lättare.
  • Sex till åtta timmar sol: Även om det finns många nyttoväxter som producerar bra i skugga är god solinstrålning mycket viktigt för växterna i kronskiktet som ska producera frukt eller nötter. Även de flesta kvävefixerande växterna behöver mycket sol.
  • Tillgång till vatten: Jordar med god vattenhållande förmåga och goda förutsättningar för bevattning är den bästa kombinationen med avseende på vattentillgången. Det krävs mycket bevattningsarbete under de första etableringsåren.
  • Tillgång till växtnäring och organiskt material: För att kunna skapa en skogsliknande miljö och den ekosystemdynamik denna miljö innebär krävs det särskilt under de första åren både kontinuerlig tillförsel av näring och organiskt material i form av kompost, halm, hö, ensilage, träflis, barkmull och liknande.

Mycket viktiga kriterier:

  • Djupa, väldränerade jordar: Vedartade växter klarar sig bäst i djupa jordar. I vårt nordliga klimat är det extra viktigt med bra dränering, så att växternas rötter inte står blöta och lider skada av det.
  • Bördiga jordar: Dessa jordar ger förutsättningar för friskare och mer snabbväxande växter som ger större avkastning. Dessutom minskar konkurrensen om näringsämnen mellan växterna i bördiga jordar.
  • Långsiktighet: Det tar lång tid innan en skogsträdgård mognar och platsen måste fungera på lång sikt. Därför är det bäst att undvika platser där det finns risk för bygg- och anläggningsarbeten och andra omfattande störningar i eller nära skogsträdgården.
  • Återställning: En skogsträdgård gör mest nytta på platser som uppvisar låg artrikedom eller som har blivit störda på något sätt. På sådana platser kan skogsträdgården bidra till att skapa ett stabilare, produktivare och friskare ekosystem. Platser som redan är friska och vackra lämnas helst i fred. Dessa kan även utgöra ett viktigt komplement till det habitatet som skogsträdgården utgör.

Viktiga kriterier:

  • Länkar till andra habitat: Små skogsträdgårdar kan få svårt att upprätthålla sin artrikedom och ekosystemdynamiken om de är isolerade från andra, artrika eller kompletterande habitat. Att ha naturligt rika habitat nära kommer att göra det lättare att lyckas med sin skogsträdgård.
  • Mångfald av habitat: Ju större mångfald av habitat som finns runtom platsen där skogsträdgården ska finnas, desto större blir chansen att få en frisk skogsträdgård. Därför kan det vara värt att leta efter en plats där det finns en variation av topografi, förhållanden i vattentillgång, jordarter, mikroklimat och vegetationsstruktur.
  • Inga besvärliga ogräs: Att undvika platser där det finns besvärliga ogräs, så som parkslide (Fallopia japonica), bitterskråp (Petasites japonicus) eller jätteloka (Heracleum mantegazzianum) kan underlätta etableringen av skogsträdgården. Är syftet med skogsträdgården att återställa en plats kan det dock vara just på de områden där det finns besvärliga ogräs som skogsträdgården skapas.

Att tänka på:

  • Framtida byggplaner: Det är bra att tänka igenom om det ska eller kan komma att byggas i framtiden på eller i närheten av den platsen där skogsträdgården ska anläggas. Tänk på tillfartsvägar, avlastningsplatser och liknande.
  • Förorenade områden: Tänk på avrinning och avgaser från vägar, användning av bekämpningsmedel i närområdet, möjliga läckage på platsen från maskiner, fordon och bostaden samt historiska föroreningar som kan finnas kvar i marken.
  • Dåliga jordar: Det tar tid att skapa goda jordar. Grunda, ofruktbara, torra jordar eller jordar med hög grundvattenspegel är i regel mindre önskvärda för vedartade växter.
  • För mycket skugga: Mycket skugga starkt begränsar utbudet av möjliga nyttoväxter och minskar produktiviteten.
  • Konkurrerande användning: Fotbollsplaner, grönsaksland, tillfälliga bilparkeringar, snöhögar på vintern, uppläggningsplatser och andra konkurrerande sätt att använda platsen begränsar möjligheterna för att anlägga en skogsträdgård. Samtidigt kan det vara fullt möjligt att integrera några av dessa användningsområden med en skogsträdgård, det gäller bara att vara medveten om utmaningen.
  • Estetiska eller sociala aspekter: Det gäller att tänka igenom hur en fullväxt skogsträdgård kommer att påverka platsen. Är det lämpligt med 25 m höga valnötsträd på husets södra sida? Vad kommer grannarna att tycka? Hur kommer skogsträdgården att smälta in i den övriga miljön?

I del 2 av serien om skogsträdgårdsdesign kommer jag att gå närmare in på kartläggningssteget och vad som kan göras för att samla in all relevant information inför analys- och designfaserna.

Litteratur

[1] Whitefield, P., Earth care manual: a permaculture handbook for Britain & other temperate climates. Portsmouth: Permanent Publications, 2011.
[2] Aranya, Permaculture design: a step-by-step guide. Hampshire, England: Permanent Publications 2012.
[3] Jacke, D. and E. Toensmeier, Edible forest gardens. White River Junction, Vt.: Chelsea Green Pub. Co., 2005.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *