Skogsträdgårdsdesign – Del 2: Kartläggning och analys

I förra inlägget av denna serie om skogsträdgårdsdesign skrev jag om hur man kan formulera en vision och mål, och varför man gör det. Dessutom beskrev jag kriterier som man kan använda för att hitta rätt plats för sin skogsträdgård. Denna andra del av serien handlar om det fortsatta kartläggningssteget och analysen av både kartläggningen och målformuleringen.

Designprocessen som jag använder för att förverkliga Puttmyra Skogsträdgård.
Designprocessen som jag använder för att förverkliga Puttmyra Skogsträdgård.

När man då har hittat rätt plats för sin skogsträdgård är det av stor fördel att samla in så mycket information om platsen som möjligt för att kunna ta välgrundade beslut i själva designfasen. Kartläggningsfasen handlar i mångt och mycket om att observera platsen på olika sätt. Utfallet av observationen – som helst ska ske under ett års tid, i alla väder, både dag- och nattetid – kan med fördel sammanfattas på en karta som vi kan kalla för baskarta. Det är viktigt att komma ihåg att observation är en aktiv process. Ben Falk skriver i sin bok ”The Resilient Farm and Homestead” [1] att han efter flera års observation bestämde sig för att plantera en fruktlund på en viss plats på sin gård, eftersom mikroklimatet tycktes vara perfekt. På kvällen grävde han planteringshålen till träden som han skulle plantera nästa dag. När han kom till den tänkta lunden dagen efter visade sig att planteringshålen var fyllda med vatten. Hade han varit mer aktiv i sin observation hade han kunnat välja bort platsen mycket tidigare.

Martin Gustafsson illustrerar innebörden av aktiv observation.
Martin Gustafsson illustrerar innebörden av aktiv observation.

Saker som är bra att ta med på baskartan är:

  • Tomtgränser
  • Byggnader
  • Vägar och stigar
  • Vegetationstyper
  • Dammar, bäckar, diken osv.
  • Höjdlinjer och lutning

Ytterligare kartlager som kan vara bra att ta med på baskartan är sådana som ger information om:

  • Jordarter
  • Förhärskande vindar
  • Ljusförhållanden
  • Frostfickor
  • Utsikter
  • Ljud
  • Extremväder

Slutligen kan det vara av stort värde att observera hur människor rör sig över platsen idag. Inom permakultur används begreppet ”zonering” för att dokumentera människornas rörelsemönster över en plats. Skalan består av fem olika zoner och den är relativ, dvs. ju lägre siffra på zonen, desto högre är intensiteten av interaktion mellan människan och platsen. Dessutom finns det två extra zoner, zon 00 som brukar beteckna oss själva samt zon 0 som är bostaden som vi i vårt klimat vistas i som mest. Zon 1 är den delen av vår plats utanför bostaden som vi rör oss på, zon 5 är den vi besöker mest sällan, ibland kallas denna zon även för vildmark. Att göra en zonkarta över sin plats är mycket värdefullt inför designarbetet, eftersom vi på så vis får en uppfattning om vart vi kan placera de mest skötselkrävande områdena av skogsträdgården. Vi kan dessutom se om vi på något sätt behöver styra flödet av människor över platsen på ett nytt sätt, så att även områden som ligger utanför huvudstråken för aktiviteten får den uppmärksamhet som de behöver. Det gäller att komma ihåg att trädgårdsmästarens skugga är den bästa gödningen.

Zonering av en plats innebär att dela in olika områden efter i vilken intensitet vi interagerar med dem.
Zonering av en plats innebär att dela in olika områden efter i vilken intensitet vi interagerar med dem (modifierat från [1]).
Utöver den information som går att visa på en karta kan det vara värdefullt att samla in ytterliga information om platsen som man kan sammanfatta i text eller tabeller, så som:

  • Frostkänslighet
  • Odlingszon
  • Nederbörd
  • Temperatur
  • Bördighet
  • Indikatorväxter
  • Jordanalysresultat
  • Djur
  • Listor över befintliga växter på platsen

I ett av de första inläggen har jag sammanfattat information av denna typ i en tabell som såg ut så här:

Höjd över havet:Ca. 135 m över havet i medel
Årsnederbörd:600 mm, varav 360 mm under vegetationsperioden
Årsmedeltemperatur:4,3°C
Kallaste månad:januari med -6,4°C i medel
Varmaste månad:juli med 15,6°C i medel
Vegetationsperiod:170-180 dagar
Sista nattfrost:15 maj – 1 juni
Första nattfrost:1 – 15 september
Odlingszon:4-5

Resultatet av allt kartläggningsarbete kan se ut som på de här kartorna:

[slideshow_deploy id=’226′]

Det skadar inte heller att ta många foton på platsen, de kan vara ett bra hjälpmedel i designarbetet. När vi har samlat all relevant information i kartor, texter och tabeller inleder vi analysfasen som handlar om att sammanfatta det vi lärt oss av både målformuleringen och kartläggningen. Det är två frågor vi försöker besvara i analysfasen: Vilka är de största designutmaningarna? Och vilka är nyckelfunktionerna skogsträdgården ska uppfylla?

Till en början är det bra att hålla sig till de kanske fem till tio viktigaste designutmaningarna. I Puttmyra skogsträdgård har vi sammanfattat dem på följande vis:

Designutmaningarna vi stod inför i Puttmyra skogsträdgård, inritade på en karta med tillägg i tabellform.
Designutmaningarna vi stod inför i Puttmyra skogsträdgård, inritade på en karta med tillägg i tabellform.

Vilka nyckelfunktioner som är viktigast varierar från skogsträdgård till skogsträdgård, men för oss var det följande vi ville fokusera på i designarbetet, med utgångspunkt i både målformuleringen och kartläggningen:

• Gynnsamt mikroklimat
• Skadedjursbalans
• Uthållig vattenhantering
• Bygga jord
• Kontrollerad succession
• Besöksvänlig

När målformuleringsfasen, kartläggningen och analysfasen är avklarade har vi förhoppningsvis alla korten på bordet som behövs för att kunna ta kloka designbeslut. I den tredje och sista delen av serien om skogsträdgårdsdesign kommer jag att skriva just om designfasen och även lite om implementeringen av designen.

Litteratur

[1]          Falk, B., The resilient farm and homestead : an innovative permaculture and whole systems design approach. White River Junction, Vt.: Chelsea Green Pub., 2013.

Tagged with:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *