I andra delen av serien om nötter tittar vi närmare på hasselnötter, som lär vara de mest kända nötterna i Sverige.
Hassel förekommer naturligt ända upp till Umeå, där det finns överlevande bestånd från en tidigare varmperiod som varade i Sverige för ca. 11 500 år sedan då hassel bildade skog tillsammans med lind och ek. Livskraftiga bestånd av hassel finns även runt Torsåker i Gästrikland och i Södra Dalarna.
Dessa vilda hasslar (Corylus avellana) ger relativt små nötter och har tendensen att ge skörd vartannat år, då de behöver samla kraft under två somrar för att kunna producera frukt. Även hos förädlade, storfruktiga sorter har det varit svårt att avla bort denna egenskap. De flesta namnsorterna av hassel börjar ge frukt efter tre till fyra år, och frukterna sitter på fjolårsveden [1]. De flesta namnsorterna som odlas idag är av arten C. avellana eller C. maxima (som skiljer sig mycket lite från C. avellana) och många omtyckta sorter, så som exempelvis ’Jättenöt från Halle’ är hybrider mellan dessa två. Hasseln kan växa bra i skugga och trivs bäst på sluttande växtplatser, gärna på ganska lätta, sandblandade jordar med rikliga mängder rörligt vatten i jorden [1]. Det är även på sådana platser som vi kan hitta de naturliga bestånden i Mellansverige. För att kunna ge frukt behöver hasselbusken mycket sol och regelbunden beskärning rekommenderas.
Alla hasslar är vindpollinerade och har hon- och hanblommor på samma buske. Ändå är de oftast självsterila, då hon- och hanblommorna mognar vid olika tillfällen. Pollen sprids tidigt på året, redan i februari och mars, men själva befruktningen sker först i juni. Allt pollen överlever inte den långa väntetiden mellan pollenspridning och befruktningen så cirka 20 % av nötterna förblir opollinerade [1], även hos de mest förädlade sorterna. I regel behövs det en eller flera pollineringssorter för att få en bra hasselskörd, eftersom han- och honblommorna sällan blommar samtidigt på samma planta. Vildhassel brukar rekommenderas som pollinerare, likaså namnsorten ’Cosford’ och sorten ’Contorta’ (ormhassel), som blommar relativt sent och som därmed kan minska risken för att sen extrem kyla gör att befruktningen misslyckas vilket innebär att tomma nötter produceras [2].
Den turkiska trädhasseln (C. colurna) är en annan art i släktet Corylus, som till skillnad från de buskartade C. avellana och C. maxima är enstammad. Trädet kan bli 25 m högt och producera stora mängder nötter som sitter ihop i klasar om ett dussintal nötter. Trädet är åtminstone härdigt till odlingszon 4 i Sverige. Det finns även hybrider mellan C. colurna och C. avellana, C. colurnoides som har visat sig vara mycket lovande i danska försöksodlingar, med avseende på både skördemängd och härdighet [3]. Till våren får vi tre olika hybridhasslar från Westergaards plantskola till Puttmyra skogsträdgård för att utvärdera hur de fungerar i vårt odlingsklimat.
I Puttmyra skogsträdgård odlar vi just nu tolv olika sorter av storfruktig hassel, men än är det för tidigt för att kunna bedöma vilka som är de bästa. Hittills verkar det som om växtplatsen har större betydelse än sorten för hur stor tillväxt det blir. Vi skördade en handfull nötter av sorten ’Cosford’ och några nötter av en prydnadshassel som heter ’Aureum’ 2013 och 2012, men fick ingen skörd alls i år. I litteraturen rekommenderas sorterna ’Lambert Filbert’, ’Cosford’, ’Lång Tidig Zeller’, ’Waterloo’, ’Nottingham Prolific’ och ’Jättenöt från Halle’ för vårt klimat [2]. En tumregel är att nötterna klarar sig bättre ju senare de börjar sin utveckling. Hasselnötter uppges ge skördar på 0,8 t/ha [2] till 2 t/ha [1], där varje träd ger 2 till 4 kg nötter i genomsnitt. Hasselnötterna tillhör de fettrika nötterna och mer om deras näringsinnehåll och hur det står sig i jämförelse med andra nötter kommer i ett senare avsnitt av denna serie.
Nästa inlägg kommer att handla om valnötter, som har mycket större potential i vårt klimat än många tror.
Referenser
[1] Crawford, M., Nut Crops – Appendices, 2012.
[2] Nylinder, B., Nötodling i Sydsverige – med fokus på hassel, 2013.
[3] Westergaard, L., 2013 [personlig kommunikation].
Bra info, intressant! Ser fram emot nästa avsnitt!
Am interested in nut trees that grow well in Gotland
thanks
Any of the nut trees featured in the series on nut growing for Swedish conditions should work in Gotland, potentially with the exception of some of the nut pines that may not do well in too alkaline conditions. You could also try inoculate hazels with truffels, something that’s very difficult in most other parts of Sweden.
Hi, Thanks for the info. I would really like to get some nursery hazel nut trees to plant rite now. I can’t seem to find any of the improved varieties such as cosford cob, which is very big in England. All the nurseries here seem to only have ornamentals. Anybody that can give me contact info of a nursery on the mainland that ships nut trees to Gotland, it would be most appreciated.
Thanks,
Ron Cox
Here you find a ton of links to nurseries: http://skogsträdgården.stjärnsund.nu/plantskolor-for-skogstradgardsvaxter/
Hej Philipp, jag undrar om du har koll på vart det går att få tag i ympris till nötträd, exempelvis hassel som jag och sambon tänkt köpa, men pga. platsbrist tänkt ockulera in fler sorter på. Går det att köpa via dig som har flera sorter eller något annat ställe?
Hej Kenny, jag känner inte till någon som säljer ympris till nötträd, men du skulle kunna kolla på fruitiers.net som är en bytessida för ympris. Själv har jag inte haft tid att hålla på med att sälja ympris, men det kan komma att ändras till nästa säsong. Hälsningar /Philipp
Hej!
Har ni några tips om var jag kan finna hasselträd ii Umeå?
Hej Philipp, läser precis din handbok om nötodling och blir lite konfunderad kring hasselsorterna Barcelona och Barcelonskij som du beskriver som två olika sorter. När jag kollar ett antal olika plantskolor i andra länder får jag intrycket att det är samma sort med katalanskt ursprung men att den tidigt spreds till både USA och Östeuropa och blev populär på bägge håll. Är det verkligen frågan om två olika sorter? Mvh Magnus
Hej Magnus! Det kan absolut vara så att ’Barcelona’ och ’Barcelonskij’ är samma sort, men när jag skrev boken och läste beskrivningar av ’Barcelona’ tyckte jag inte att nöten ser ut som ’Barcelonskij’ som jag sett i Baltikum. Den verkar dessutom mest odlas i varma klimat, alltså Spanien, USA och södra Frankrike. ’Barcelona’ är också rundare, medan de ’Barcelonskij’ jag sett har varit kantigare och har samma utseende som ’Eckige Barcelloner’. Enligt studien ”Incompatibility Alleles of Hazelnut Cultivars” av Mehlenbacher (2014) är ’Barcelloner Zellernuss’ och ’Barcelona’ helt olika sorter. ’Barcelloner Zellernuss’ är mig veterligen samma sort som ’Eckige Barcelloner’. Otroligt förvirrande så klart, men det var dessa uppgifter och mina egna observationer som lett mig fram till slutsatsen att ’Barcelonskij’ mer sannolikt är synonym med ’Eckige Barcelloner’ än med ’Barcelona’. Men som sagt kan jag ha helt fel, eller så kan flera olika sorter fått namnet ’Barcelonskij’, ungefär som ’Rote Zellernuss’ kan vara lite vad som helst som har röda blad.
Hälsningar, Philipp
Ja, det kan inte vara lätt att reda ut och det kanske kräver genetiska studier för att säkerställa definitivt. Barcelonski(j) verkar hur som helst betyda ”från Barcelona” på de slaviska språken och det kan ju naturligtvis relatera till flera olika sorter. Barcelonski verkar vara vanlig i exempelvis Polen, Ukraina och Ryssland där ett antal plantskolor beskriver den på ett liknande sätt och att den även odlas kommersiellt i stor skala, inget nämns där om eventuella förväxlingar vad jag kan se. Jag har hur som helst köpt Barcelonski med polskt ursprung så den bör ju fungera bra här. Jag börjar med tre namnsorter men tänker också komplettera med en vildhassel som du föreslår. Vinner jag mycket på att använda en lokal proveniens tror du eller blir det tillräckligt bra pollinering även med ett mildare ursprung bara det är den äkta arten?