Frilandsympning

För ett litet tag sedan skev jag ett inlägg om ympning inomhus, även kallad bänkympning, den härliga aktiviteten som för mig markerar brytpunkten mellan vinter och vår. Minst lika roligt är det att ympa på friland på befintliga träd. Denna form av ympning kallas ibland för försommarympning eller också koympning, eftersom man kan fästa ympriset så pass högt på grundstammen att det hamnar utom räckhåll för hungriga kossor.

Förutom en vass kniv behövs det ympvax och ymptejp för ympning på friland

Att ympa på friland är inte alls lika väl undersökt och dokumenterat som bänkympning, antagligen för att tekniken inte har någon vidare kommersiell betydelse idag. I många avseenden liknar den dock bänkympning och här vill jag beskriva både tillvägagångssättet och lite finesser med ympning på friland.

Tiden

Utifrån den information jag kunnat hitta går det att ympa från att knopparna på grundstammen börjar svälla och ända fram till midsommar. Utmaningen för mig har varit att hålla ympriset i vila, så att det ligger rent utvecklingsmässigt en vecka eller två efter grundstammen. Jag kommer att skriva mer om hantering av ympris framöver, men nyckeln verkar vara att ta ympriset i januari eller februari och att förvara det vid konstant 0-4°C. Börjar ympriset ändå visa tecken på att vilja komma igång är det hög tid att börja ympa. Rent sammanläkningsmässigt borde det gälla samma som för bänkymping, det vill säga att det optimala är om dygnsmedeltemperaturen ligger mellan 10 och 15°C under de första två veckorna efter du ympat. Nu går det förstås inte att förutspå temperaturen under så lång tid i förväg, vilket även innebär att ympning på friland inte är lika säkert som bänkympning.

Grundstammen

Till skillnad från bänkympning är grundstammen vid frilandsympning fast förankrad i marken. Ofta kan det röra sig om etablerade träd som man vill ympa om ganska högt upp i kronan för att få en godare sort, fler sorter på samma träd (ett så kallat familjeträd) eller bättre fruktsättning om det saknas en pollengivare till ursprungssorten. Det kan också vara självsådda träd som inte ger någon bra frukt som ska förädlas. Vi själva har för att spara lite tid planterat många vanliga äppelgrundstammar i rader i våra odlingar med målet att ympa in goda sorter på dem när grundstammarna har växt till sig så pass bra att de är fredade från sork och andra skadegörare. En odlare i Finland som vi besökte 2017 hade ympat in ett tiotal sorter på samma äppelträd för att använda det som källa för framtida ympris. Ett annat sätt att tänka kring ympning på friland är att använda etablerade rönnar som i alla fall här kommer upp lite överallt för att odla sådant som är lite godare. Rönn är ett trädslag som är inhemskt och som därför fungerar bra ihop med det lokala mikrolivet i jorden. Då kan det vara möjligt att odla rätt exotiska frukter som shipova eller olika rönnhybrider mitt i skogen, bara det finns tillräckligt med ljus. Slutligen kan en ympkvist som sätts på ett riktigt träd dra nytta av dess resurser och på så sätt ge frukt lite snabbare än om den ympas på en vanlig liten grundstam. Möjligheterna för denna metod är med andra ord närmast obegränsade!

Här samsas många sorter på samma träd för att bevara sorterna utan att behöva plantera många träd.

Snitten

Grenen på grundstammen som du ympar in på bör inte vara tjockare än 5 cm för att få den bästa sammanläkningen. Jag har ympat på vattskott på äppelträd och de har sällan varit tjockare än 2 cm. Det snittet jag använt mig mest av är klyvympen som jag beskrev i förra inlägget.

Jag brukar använda knivryggen för att öppna upp sprickan i grundstammen om det rör sig om klenare dimensioner.
Ibland behöver man ta hjälp av grövre redskap vid klyvympning. Här ympar jag hybridrönnen x Sorbaronia fallax ’Likjornaja’ på vanlig rönn i skogen.

Om grenen du ympar in på är mycket grov (runt 5 cm i diameter) och ympkvisten klen kan den sistnämnde dock klämmas sönder vid klyvympning. Då kan det vara bättre att använda ett snitt som kallas för barkymp. Då gör du ett vertikalt snitt från kanten av snittytan och neråt. Det är viktigt att inte skada kambiet. Ympkvisten beskärs på det sättet som visas i illustrationen, toppen doppas i ympvax och kvisten skjuts sedan in i öppningen. Därefter sätter du fast den med en stabil tråd eller om grundstamen är klen kan det räcka att fästa ympkvisten med bara ymptejp.

Om ympkvisten är betydligt klenare än grundstammen är barkympning en lämplig teknik. Illustration: Daniel Larsson i Weiss/Sjöberg (2018) Skogsträdgården: odla ätbart överallt

Efter ympningen är det bara att vänta och hoppas på att väder och vind är gynnsamma. Just i år har det nästan varit för varmt för optimal sammanläkning, men än är det lite för tidigt för att kunna säga hur utfallet kommer att bli.

Aronia på rönn ett år efter ympningen – sammanläkningen ser riktigt bra ut. Just aronia på rönn är en av de kombinationerna som är lättast att lyckas med och är bra för nybörjaren.

2 thoughts on “Frilandsympning”

  • Spännande! Finns det några begränsningar vad gäller artsammanlänkningar, eller vilka inhemska träd som fungerar väl som underlag? Jag har massor av rönn, asp, sälg och al på tomten som jag hade tänkt gräva bort, men att ympa in mer exotiska sorter är ju en mycket bättre idé.

    • Hej! Generellt kan man säga att det går bra att ympa växter inom samma släkte på varandra, alltså till exempel äpple (Malus domestica) på vildapel (Malus sylvestris). Sen finns det förstås en del undantag, där till och med äpple på äpple inte fungerar på grund av inkompatibilitet mellan vissa individer. Det går även att ympa inom samma familj för en del växter som är ganska nära släkt med varandra, som att ympa äpple på rönn eller päron på kvitten. Alla tillhör olika släkten, men samma familj (Rosväxterna). Just asp, sälg och al är ganska ointressanta ur ympningssynvinkel, men rönn är väldigt bra. Om du har vår nya bok kan du kolla på s. 424 och följande där vi har sammanställt vad som kan ympas på vad bland de ätbara grödorna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.