Inspirerande etablerings- och skötseltekniker

”Jag jobbar inte med naturen, jag jobbar mot naturen.”, säger Ove till mig efter frukosten. Det är ungefär motsatsen till vad vi skogsträdgårdsodlare tror om oss själva, så jag ber honom utveckla och han förklarar: ”Naturen strävar ju åt ett annat håll än jag. Skulle jag inte tagit bort alla granar och många björkar som kommer in i trädgården hade ju den utvecklats åt ett helt annat håll. Så därför jobbar jag mot naturen.” Jag kan hålla med om det resonemanget. I början av skapandet av en skogsträdgård krävs det mycket engagemang och många ingrepp för att få in naturen på en annan bana. Men sen vill vi kunna släppa tyglarna mer och mer och låta de naturliga processerna fortlöpa åt det håll vi önskar. De otaliga fröplantorna av hassel, ek, ask och lönn på Oves mark (och många av hans grannars mark) vittnar om att naturen nu vill samma sak som Ove. Så först jobbar vi mot naturen, för att sedan jobba med den.

Så här skulle det inte ha sett ut i Oves trädgård om inte han hade starkt påverkat de naturliga förloppen i början av anläggandet av trädgården.
Så här skulle det inte ha sett ut i Oves trädgård om inte han hade starkt påverkat de naturliga förloppen i början av anläggandet av trädgården.

Opåverkad av det som står i böckerna om skogsträdgårdsodling har Ove utvecklat en uppsättning egna etablerings- och skötseltekniker som kan vara till inspiration för oss andra skogsträdgårdsodlare. Den årliga slåttern är förmodligen den viktigaste av dessa tekniker. Det är fortfarande relativt glest bland träden i Oves trädgård och det finns en rik örtflora. Ove slår nästan 2 ha med lie och slåtterperioden sträcker sig över två månader, fram till oktober. Ove fortsätter att plantera varje år och han lägger högar med hö på de ställen där han vill plantera nästa år. På så vis kvävs örtskiktet, maskar lockas till ytan och det är lätt att se vart de nya växterna ska planteras. Dessutom menar han att sorken inte trivs under stora högar med hö, vilket underlättar etableringen ytterligare.

Höet kommer även till användning när Ove bygger hägn och kojor, som finns överallt i trädgråden. Han vill inte behöva frakta höet mer än nödvändigt och bygger därför kojor av stockar, grenar och kvistar som han sen täcker med hö. I kojorna torkar han sedan ved, som han gör av framförallt gråal. Han bygger även hägn av grenar som han sedan hänger höet på för att skapa olika rum i trädgården och för att styra flödena av människor och djur över markerna.

Hägn av grenar och hö skapar rum i Oves trädgård och gör att han aldrig behöver flytta höet mer än några meter.
Hägn av grenar och hö skapar rum i Oves trädgård och gör att han aldrig behöver flytta höet mer än några meter.

Eftersom hela Oves fastighet sluttar har han satt i system att alltid räfsa höet uppåt en liten bit. På så vis flyttas närings- och mullämnen uppåt och bördigheten ökar för varje år, istället för att markerna utarmas som det skulle ha varit fallet om han hade räfsat höet neråt. Ove ser sitt mål om att ständigt höja boniteten (som är ett mått på skogsmarkers bördighet) som ytterligare ett sätt att jobba mot naturen. Samtidigt är det ett bra exempel på hur man kan bruka mark på ett resursuppbyggande sätt, vilket är en av grundpelarna i permakultur.

Ove räfsar alltid höet upp för sluttningarna för att öka markens bördighet.
Ove räfsar alltid höet upp för sluttningarna för att öka markens bördighet.

I ett tidigare inlägg skrev jag om tankar kring anläggandet av skogsträdgårdar i skogar. Delar av Oves lövskog växte fram i en befintlig skog. Istället för att gallra rejält och ta bort träden som jag föreslog i inlägget valde han att ringbarka de träd som inte skulle få växa vidare. På så vis skapas det vindskydd samtidigt som de ringbarkade träden väldigt långsamt släpper ifrån sig sina näringsämnen och därmed hjälper de nya träden att etablera sig ordentligt. ”Det är inte så snyggt, men väldigt effektivt” säger Ove.

Över lag ägnar sig Ove åt ganska lite mikroklimatsmanipulering. Istället försöker han se vilka mikroklimat som finns och sedan väljer han rätt växt för rätt plats. De känsligaste växterna är alla placerade intill stora stenblock och det syns att druvorna som hänger närmast stenarna har kommit mycket längre i sin utveckling än de som hänger fritt i luften. Mullbärsträdet växer i en stenhög och även äkta kastanj hittar vi bland stora stenar.

Stora stenar skapar bra mikroklimat och Ove håller hela tiden utkik efter lämpliga platser för vin, valnöt och andra värmekrävande växter.
Stora stenar skapar bra mikroklimat och Ove håller hela tiden utkik efter lämpliga platser för vin, valnöt och andra värmekrävande växter.

En annan teknik som jag tagit mycket inspiration av är att Ove inte begränsar sina insatser till sin egen mark. Förutom att han har odlingar i Sundsvall och Örnsköldsvik (där han jobbade som stadsträdgårdsmästare i många år), har han utvecklat en unik förmåga att hitta de bästa växtplatserna för framförallt hassel och vin, överallt i landskapet. På alla vandringar om hösten har han med sig hasselnötter som han stoppar ner i jorden där han tycker det skulle passa, till exempel när en stor gran har vält eller på kalhyggen.

Ett perfekt ställe för en ny hasselbuske, tycker Ove Johansson och trycker ner en nöt i mineraljorden.
Ett perfekt ställe för en ny hasselbuske, tycker Ove Johansson och trycker ner en nöt i mineraljorden.

Och han räds inte att bära jordsäckar upp för branta klippväggar, bara för att kunna plantera en vinranka i något exceptionellt mikroklimat. När vi åker på Indalsleden inåt landet ser vi spår efter Oves ingrepp överallt: En ståtlig hasselbuske på en rastplats, vinrankor på klipporna. Genom denna guerillaodlare börjar drömmen om det ätliga landskapet bli verklighet.

Tagged with:

2 thoughts on “Inspirerande etablerings- och skötseltekniker”

  • Inspirerande läsning!
    Men hur gjorde Ove med viltet? Jag har trott att det inte är någon mening att etablera ädellövskog på ett sådant sätt som han gjorde utan att också ha viltstängsel? Diskuterade ni detta?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *