Örtartade växters härdighet

De tidigare inläggen om härdighet har främst handlat om vedartade växter, alltså träd, buskar och halvbuskar. Örtartade växter har valt helt andra strategier än vedartade växter för att kunna överleva den kalla årstiden. Träd och buskar har ovanjordiska växtdelar som måste kunna klara av vind och kyla helt utan skyddstäcke för att kunna överleva vintern. De flesta örterna däremot vissnar ner på hösten och det är deras så kallade övervintringsknoppar som avgör vilka förhållanden de behöver för att klara sig. Dessa knoppar återfinns antingen en bra bit under jorden (som exempelvis på lökar och dagliljor) eller precis vid jordytan (som på maskros, svartrot eller lungrot). Dessutom finns det växter som övervintrar i vattenmättad jord (som kaveldun) eller i rinnande vatten (som vattenkrasse) [1]. Undantaget är vissa kålväxter, som har sina övervintringsknoppar ovan jord (på samma sätt som grönkål), vilket förklarar varför de är så svårodlade i landets kalla delar.

Stäppkål (Crambe cordifolia) är en av de fleråriga kålsläktingarna som är härdigast.
Stäppkål (Crambe cordifolia) är en av de fleråriga kålsläktingarna som är härdigast.

För de fleråriga grönsakerna är det därför vintersnötäcket, fukthalten i jorden och tjäldjupet som har störst betydelse för deras överlevnad. Finns det ett tjockt isolerande snötäcke hela vintern kan en växt vara härdig långt upp i landet, men den klarar sig kanske sämre i trakter där det ofta är barmark och där övervintringsknopparna utsätts för mycket låga temperaturer. På blöta platser är det få intressanta örter som trivs medan väldränerad jord istället ökar överlevnadschansen enormt. För att ta hänsyn till dessa viktiga skillnader mellan vedartade och örtartade växter har det tagits fram ett separat system för att ange härdigheten hos örtartade växter. Systemet har beteckningarna A till D [2]:

A: Härdig i hela landet, som till exempel strutbräken och rabarber.

B: Kan odlas i hela landet i skyddat och väldränerat läge, till exempel jätterams, daggfunkia och rankspenat.

C: Kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge, till exempel lungrot, korogi och sparris.

D: Kan bara odlas i landets gynnsamma delar, till exempel vattenkrasse.

Fjällsyra (Oxyria digyna) är en av de härdigaste fleråriga grönsakerna och räknas till härdighetsklass A.
Fjällsyra (Oxyria digyna) är en av de härdigaste fleråriga grönsakerna och räknas till härdighetsklass A.

Växterna i kategorierna A och B kommer ursprungligen från ungefär samma geografiska områden (de kalla och tempererade delarna av norra halvklotet), men växterna i kategori B återfinns i naturen på de mest gynnsamma växtplatserna i dessa områden. Växterna i kategori C kommer för det mesta från områden med en längre vegetationsperiod än den svenska och behöver därför placeras i gynnsamma lägen. I de kallaste delarna av landet fungerar de inte alls. Växterna i kategori D har en låg frosttolerans, vilket innebär att de endast klarar några minusgrader och inte under längre perioder. De växer därför främst i landets kustnära och därmed mildaste delar [1].

Vattenkrasse (Nasturtium officinale) tillhör härdighetsklassen D och är därmed en av de minst härdiga fleråriga grönsakerna. Dess släkting bäckfräne (Nasturtium microphyllum) är dock mycket härdigare och växer vilt i rinnande vatten långt upp i landet.
Vattenkrasse (Nasturtium officinale) tillhör härdighetsklassen D och är därmed en av de minst härdiga fleråriga grönsakerna. Dess släkting bäckfräne (Nasturtium microphyllum) är dock mycket härdigare och växer vilt i rinnande vatten långt upp i landet.

Sammanfattningsvis kan du som odlare påverka de örtartade växternas överlevnad på tre sätt:

1: Se till att växtplatsen är väldränerad. Känsliga växter övervintrar bättre i en sandjord än i lerjord. Har du lerjord rekommenderar vi att du bygger upphöjda odlingsbäddar och att du tillför stora mängder organiskt material till jorden.

2: Isolera jorden innan vintern kommer. Du kan täcka jorden med löv, halm, granris eller liknande material för att skapa ett isolerande täcke. Förutom att rotsystemet skyddas lite extra skapar du även bättre förutsättningar för jordlevande organismer att fortsätta med sitt viktiga arbete långt in på hösten.

3: Skapa och nyttja gynnsamma mikroklimat. I varma och vindskyddade lägen har växterna lättare att övervintra, så om det är väldigt blåsigt där du odlar kan det vara en god idé att skapa eller nyttja någon form av levande eller byggda vindskydd. För det mesta är det även lite varmare nära husväggar, stenmurar och klippblock om jorden

Detta är ett redigerat utdrag ur boken ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla njut”, som nu finns i handeln och kan beställas från både Bokus och Adlibris.

Litteratur

[1] Eklund, F., Det svenska härdighetssystemet för perenner : utredning och förslag på förändringar. SLU/Horticulture, 2012. http://stud.epsilon.slu.se/4305/.
[2] Tufvesson, A.G., Zoner och perenners härdighet, i Allt om Trädgård, 2010. http://www.alltomtradgard.se/artiklar/Zoner-och-perenners-hardighet.

 

1 thought on “Örtartade växters härdighet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *