Sorkbekymmer? – Del 1

Sork har varit den värsta skadegöraren i Puttmyra skogsträdgård och att döma av de många frågor jag fått av andra skogsträdgårdsodlare verkar det vara liknande i hela landet. I Sverige finns det två sorters sork, vattensork (Arvicola amphibius) och åkersork (Microtus agrestis). De finns i hela landet utom på Gotland, som är helt förskonat från båda två. Vattensorken är värstingen bland de två, då den tycker om att äta rötter hos träd och buskar. Ofta försvinner hela rotsystemet efter en vattensorkattack och omkullvälta träd är ett sorligt säkert tecken på att det finns vattensork i trädgården. Allra bäst tycker vattensork om äppelträdens rötter, men andra rosväxter som körsbär, päron, plommon och bärhäggmispel attackerar den också. Träd med svagväxande grundstammar (som B9) är ett lättare byte för vattensork än sådana med starkväxande grundstammar (som A2). Vi har även fått skador på kastanjer (Castanea x mollissima), havtorn (Hippophae rhamnoides) och bärtry (Lonicera caerulea var. edulis). Åkersorken attackerar vanligen endast de ovanjordiska delarna av träden och ringbarkar gärna äppelträd.

Så här såg det ut på flera håll våren 2014 i Puttmyra skogsträdgård. Vi prickade in ett sorkår och förlorade ett tiotal äppelträd.
Så här såg det ut på flera håll våren 2014 i Puttmyra skogsträdgård. Vi prickade in ett sorkår och förlorade ett tiotal äppelträd.

För att förstå hur man kan motverka sork gäller det att förstå vilka habitat de föredra. Vattensorken är väldigt anpassningsbar och trivs bäst i åkermark, ängsmark, trädgårdar, frukt- och bärodlingar, gräsklädda vägrenar och liknande habitat, helst med en riktig frodig vegetation. Närhet till dammar, våtmarker, öppna diken och diverse vattendrag underlättar både spridning och födosökning för vattensork. Det låter ungefär som en beskrivning av Puttmyra skogsträdgård, vilket förklarar varför vi har haft så mycket problem med sork. I lätta, mullrika jordar klarar sig sorken bättre än i tunga lerjordar.

Puttmyra skogsträdgård i juli 2016. Förutom att mycket av plasten är borttagen nu ser sorkens drömhabitat ut ungefär så här.
Puttmyra skogsträdgård i juli 2016. Förutom att mycket av plasten är borttagen nu ser sorkens drömhabitat ut ungefär så här.

Antalet sork förändras i cykler och populationstoppar uppnås vart femte till tionde år. Vi lyckades pricka in en sådan topp år 2013 när vi planterade de flesta av våra äppelträd och blev av med ett tiotal träd under en enda säsong.

Marktäckning och sork är i regel en dålig kombination, särskilt svart plastväv (som vi använt i mängder) skapar perfekta betingelser för vattensork: det blir mörkt och varmt och rovfåglar kan inte komma åt sorkarna under plasten. Även halm och hö sägs attrahera sork. Det enda täckmaterialet som i alla fall sorken inte attraheras av är flis, som även har en massa andra positiva egenskaper, så vi kommer att satsa ännu mer på flis som täckmaterial i framtiden.

Här ser man sorkens gångar under plastväven. De behöver inte ens gräva ner för att få bra skydd från rovfåglar!
Här ser man sorkens gångar under plastväven. De behöver inte ens gräva ner för att få bra skydd från rovfåglar!

Vad kan man då göra mot sork? Det något nedslående svaret som jag hittat en SLU-rapport som ligger till grunden för det här inlägget [1] är att nästan ingenting fungerar riktigt bra, särskilt inte i längden. Jag har många gånger hört att man ska plantera vissa växter runt sina fruktträd för att avskräcka sork, så som påskliljor, vitlök eller valeriana. Andra har sagt att jag skulle hälla ner surströmming, blod, sur mjölk eller annat äckligt i sorkgångarna. I bästa fall fungerar det en vecka eller två, men sorkarna vänjer sig snabbt. Av samma anledning fungerar inte de ljudalstrande manickerna som man kan trycka ner i jorden. Djuren vänjer sig vid oljudet och kommer glatt tillbaka efter ett kort tag, vilket naturligtvis även har med deras snabba reproduktionscykel att göra. Om den nya generation växer upp med ständigt ljud och surströmmingslukt är de vana vid det från födseln och känner inte till något annat. Även gasning med kolmonoxid eller koldioxid är ett återkommande förslag jag får när jag pratar om sork, men förutom att det är en arbetskrävande bekämpningsmetod är även dess effekt mycket kortvarig.

Hur ska man förhålla sig till sorken då? Mer om det i nästa inlägget om sorkbekymmer.

Referenser

[1] Jansson, R., J. Albertsson, S.A. Svensson, and t.o.p.S.L.U.A. Område jordbruk – odlingssystem. Bekämpning av vattensork och åkersork i svensk fruktodling underlag till utbildningsmodul. 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-5-153,

Tagged with:

5 thoughts on “Sorkbekymmer? – Del 1”

  • Sorkar kan vara ett stort bekymmer. Jag har förstått att ricinolja skall vara ett bra ”bekämpningsmedel” mot sork både ovan och under jord. Är det någon som har erfarenhet av detta?

  • Sorkar kan vara ett stort bekymmer. Jag har förstått att ricinolja skall vara ett bra ”bekämpningsmedel” mot sork både ovan och under jord. Är det någon som har erfarenhet av detta?

  • Hej Philipp
    Du har ju helt missat den naturliga predationen av slaguggla på vattensork! Slaguggla bör finnas i Stjärnsundstrakten (de fanns i Västmanland när vi var på ugglesafari där i våras) och de häckar gärna i holkar så du kan styra deras närmsta födosökområde till Puttmyra. Slaguggla ska iaf enligt vår uggleguide tycka mycket om vattensork så det borde vara ett vettigt sätt att hålla ner deras antal.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *