Träflis som täckmaterial – bra eller dåligt?

Under ett par år har jag använt träflis i lite större skala i Puttmyra skogsträdgård. På varenda visning kommer då förstås frågan om inte flisen stjäl kväve och om inte jorden försuras av täckmaterialet. Mitt standardsvar har varit att vi urinvattnar några gånger på täckmaterialet i början av säsongen, vilket borde motverka kväveförlusterna och att vi använder nästan uteslutande flis från björk, som precis som annan flis från lövträ inte har någon försurande effekt.

Årets trädgårdsbok 2018!

I samband med arbetet på vår bok om fleråriga grönsaker, där vi rekommenderar flis som ett bra täckmaterial, dök frågan upp igen och denna gång bestämde jag mig för att ta reda på ett mer faktabaserat svar. Ganska snabbt hittade jag en spännande review-artikel från 2007 som går igenom ett hundratal studier som har undersökt olika täckmaterial (både organiska och icke-organiska, som t.ex. markväv och plastfolie) och deras effekt på både miljö och växter [1].

Träflis, koskit och spån - rena guldet för skogsträdgårdsodlaren.
Träflis, koskit och spån – rena guldet för skogsträdgårdsodlaren.

Artikeln fastställer att marktäckning med organiska material generellt har mycket positiv effekt på vattenförsörjningen (ett halmtäcke på så lite som 3,5 cm minskar t.ex. avdunstningen med hela 35% jämfört med bar jord) samt minskar jorderosion och jordkompaktering. Dessutom stabiliseras jordtemperaturen i de översta jordlagren, vilket gör att finrötterna har en större chans att överleva. I bar jord kan även etablerade växter råka ut för kronisk stress för att finrötterna inte klarar av svängningarna mellan varmt och kallt som då brukar uppstå. Späda småplantors överlevnad förbättras avsevärt om marken runt dem är täckt. Och det fastslås att kolrika material, som halm, barkmull och till och med sågspån, alltså material som anses vara kvävestjälande, har en positiv inverkan på näringsinnehållet generellt i jorden.

Fördelarna med organiska täckmaterial fortsätter: de hjälper plantor att etablera sig, stimulerar rottillväxten, förbättrar produktionen av biomassa och håller ogräs borta. Sjukdomar minskar, tack vare att mikroorganismerna som snabbt koloniserar täckmaterialet fungerar som ett förstärkt immunförsvar mot jordburna växtsjukdomar.

Rätt snyggt är det också med träflis – tur att det är ett täckmaterial med många fördelar för växterna!

Men vart kommer då uppfattningen ifrån att träflis eller barkflis som täckmaterial skulle stjäla kväve och försura jorden? Förmodligen har det att göra med att det sker en försurning när täckmaterial myllas ner i jorden. Ju högre andelen oförmultnad flis i jorden, desto mer fenolsyror bildas, som har en försurande effekt och påverkar jordlevande organismer negativt. Myllas inte täckmaterialet ner, uppstår inte heller problemet och en studie har till och med visat att pH-värdet är högre i jord som är täckt med flis från barrträd än i bar jord. Samma gäller kvävestölden. Myllas flisen ner kan det uppstå zoner i jorden med för låg kvävenivå, men läggs materialet på ytan uppstår kvävbrist endast precis i gränsskiktet mellan flis och jord, utan att etablerade plantors rötter påverkas. Detta har till och med fördelen att fröogräs har svårare att få fotfäste, då de kan drabbas av kvävebristen precis på jordytan. Nackdelen är dock att marktäckning med flis kanske inte är den bästa idén i odlingar av ettåriga grönsaker som sås direkt på friland.

Slutsatsen jag drar av det hela är att jag kommer att fortsätta använda träflis som täckmaterial och att jag nästa gång jag köper ett lass inte kommer att behöva beställa ren björkflis, utan att det får vara lite vad som helst i blandningen. Dessutom kommer jag inte att behöva känna dåligt samvete för att jag inte orkar täcka med 10 cm träflis som det rekommenderas i vissa böcker, utan fördelarna kan jag dra nytta av även när jag läcker ut ganska tunna lager täckmaterial.

Nu har jag dock endast utgått från en källa, som i och för sig kändes rätt heltäckande, men om du har koll på andra studier som kommer fram till andra slutsatser är jag mycket tacksam om du vill skriva några rader i kommentarsfältet nedan eller mejla mig på philipp@ihop.nu.

Litteratur
[1] Chalker-Scott, L., Impact of Mulches on Landscape Plants and the Environment – A Review. Journal of environmental horticulture., 25(4): p. 239-249, 2007.

39 thoughts on “Träflis som täckmaterial – bra eller dåligt?”

  • Du har sækert redan sætt denna https://youtu.be/OiGof48XVCQ
    Men den ær bra! 🙂
    Vi har odlat med træflis i et par år. Flisen var alldeles før grov, men nu børjar det komma sig. Det bæsta ær ju att flisa sjælv och att det ær massa grønmassa i. Flis ær ju rætt så dyrt, så i fortsættningen kommer vi framføralt anvænda oss av halm och annat materiale som vi redan har hær på gården.

    Tack før ett bra inlægg! 🙂

  • Bra tips att se till att urinera på flisen första växtsäson.

    Understanding Roots av Roubert Kourik (2015), en fantastisk bra bok, har en lång genomgång av flistäckning. Bl.a. avvisar han via studier att gran- och tallflis skulle ha någon försurande effekt. Dessa träd försurar helt enkelt inte jorden, så som man har trot så länge. Jag kan hitta referenserna osv om ni är interesserade, har den inte här med mig just nu.

    En sak man måste vara uppmärksam på dock är att ha en aning luft kring stammen på det nyplanterade träd. Om flisen ligger flera centimeter upp mot stammen, kan det hjälpa ”root crown disease” (en svamp).

    • Stort tack! Jag har Kouriks bok på min att-köpa-lista, så jag kan kolla referenserna där sen.
      Vänligen
      Philipp

  • Hej,

    Trevligt inlägg.

    Jag undrar. Var köper ni träflis och till vilket pris. Jag har haft en tanke att såsmåningom köpa en flistuggare men vill gärna göra en övervägning först. De flistuggaresom finns på marknaden, hur mycket kostar bra varianter? Samt vad flis som köpes kostar och var köpen brukar kunna göras. Sågverk?

    Sebastian

  • Fantastisk timing igen, Philipp! Vi har en stor bunke flis liggende, som vi tænkte at jorddække skovhaven med til våren. Nu VED vi, at det er en god ide! 🙂

    Du forslår at urin-vande, men nælde- (nässla-) eller kulsukker-vand er vel også en mulighed, ikke?

  • Jag köpte en kompostkvarn och kör numera allt sly och grenar jag får genom den, och täcker med materialet. Fungerar ypperligt, kanske bättre än träflis till och med eftersom småkvistar innehåller procentuellt mer bark som borde innehålls lite mineraler och annat. Står det något i artikeln om det? Jag funderar även på hur det blir om man täcker med flisade grankvistar, barren borde ge lite kvävetillskott när de bryts ner men påverkar de PH-värdet?

  • Bra inlägg!

    Begreppet ”Ramial Chipped Wood” är något som tilltalar mig när det gäller träflis som odlingsmulch eller täckmaterial runt perenner. Speciellt eftersom det ger en direkt användning för coppicing av skottskog och mindre utvecklade träd. Men det är även ett bra användningsområde vid hamling.

    Finns en del forskat på området genom kanadensiska Laval University. Lemieux, G är ett namn. Förhållandet mellan C och N, tillsammans med mängden P, K, Ca, Mg i kambium, ska nå någon typ av optimum för enzymers nedbrytning av ligning vid träd på runt 7cm, efter vad jag förstår. Jag har några av dess alster digitalt vid intresse.

    Jean Pain är en annan RCW-fantast. Han demonstrerar sin användning av träflis tillsammans med annueller i ”Another Kind of garden”, som finns tillgänglig på nätet. Han täckodlar också med barr tydligen.

  • Tack Philipp för en intressant artikel igen!

    Har du läst om ”ramial wood chips”? ( http://www.dirtdoctor.com/organic-research-page/Regenerating-Soils-with-Ramial-Chipped-Wood_vq4462.htm ) Tror att det är detta är det bästa sättet att gå tillväga med träflis. Som jag ser det, är det bäst att huvuddelen av flis kommer från lövträd.

    Jag undrar också om det skulle vara bra att fermentera flis med EM (bokashi) för att få igång förmultnandet. Skall kanske experimentara med det på våren.

  • Bra inlägg.

    Jag kommenterade också angående ”Ramial Chipped Wood” igår men den föll visst bort…

    Sammanfattas ungefär så här:

    Det funkar både som odlingsmulch eller täckmaterial runt perenner, och det används enkelt genom coppicing av skottskog och mindre utvecklade träd. Det är också ett bra nutida användningsområde vid hamling av större träd.

    Finns en del forskat på området genom kanadensiska Laval University. Lemieux, G är stort namn. Förhållandet mellan C och N, tillsammans med mängden P, K, Ca, Mg i kambium, ska nå någon typ av optimum för enzymers nedbrytning av ligning vid träd på runt 7cm, efter vad jag förstår. Jag har några av dess alster digitalt vid intresse. Säg till i så fall.

    Jean Pain är en RCW-fantast. Han demonstrerar sin användning av träflis tillsammans med annueller i ”Another Kind of garden”, som finns tillgänglig på nätet. Han täckodlar också med barr tydligen.

  • Har också hört det där med att ph-värdet skulle påverkas negativt av flittäckning. Har en granne med en gigantisk ligusterhäck som jag snor och kör ned i en gammal kompostkvarn. Det tar lite tid men är rätt trevlig sysselsättning om man har ett pta bra hörselskydd och en bra ljudbok i lurarna som sällskap. Tycker även att fliset funkar bra rent estetiskt i mina rabatter. Det ser både prydligt och vilt ut på samma gång.

  • Intressant artikel som väl (för mig på trädgårdsnivå) stämmer väl med konceptet NO DIG GARDEN, men de har dock fler skikt…
    Flis (eller annat) ska läggas ovanpå.

    Den även intressanta artikeln som Seppo hänvisade till, från dirtdoctor, där var man dock starkt avrådande till barrträd (och såg gärna ex.vis bok, lind, ask, björk (gul?) mfl, en del mer amerikanska träslag. Fliset ska inte lagras (måhända viktigast med bok som angrips så snabbt av svamp?)
    En annan skillnad är även nermyllning 5 cm (jag föredrar nog att lägga ett lager överst, om nu fenolsyror och viss kväveförlust följer av nermyllning enligt den artikel vi kommenterar)
    Störst näringsutbyte med kvistar runt 7 cm (utan gröna löv)…enligt dirtdoktorn…ska helst ej sågas tvärs…

    Om någon experimenterat vidare vore det spännande att få läsa…

  • It’s my understanding that using fresh pine and spruce chips as mulch can be detrimental to plants because of the terpenes (resin) that they include. So if you want to use it, you should compost it for a couple of years and then it should be ok. I don’t have any links or studies about this, it’s just what I’ve understood from various sources.

    Ps. Sorry about the english, it’s just faster for me to write.

  • Det måste gå att täcka med något annat än fossilbränsleberoende träflis. I en framtid med resursbrist på t.ex olja faller hela ditt koncept. Det är lite fusk att bara ta telefon och beställa ett lass med flis att täcka med.. Rätt patetiskt tycker jag. Bättre kan du.

    • Har någon hävdat att det inte finns alternativ till flis? Jag täcker även med halm, ensilage, löv, små kvistar osv. Och om du läser inläggen kring etablering och markberedning som jag skrivit tidigare kan du se att täckning med dött organiskt material görs endast under de första säsongerna i skogsträdgården, därefter ska det finnas ett levande marktäcke. Men om du lever helt fossiloberoende, berätta gärna hur du gör!

      • Ja, du. Ett litet problem är det allt. Men håll med om att flis, halm, ensilage och allt som kommer av vårt fossilbränsleberoende är en genväg som som inte kommer att funka i framtiden vid lite större odlingar. Sådant som finns på platsen att täcka med måste vara att föredra.. Men hur och med vad utan att jobba ihjäl sig? Du borde kunna det bättre än mig?
        Samla löv och kvistar och sådant material är väldigt arbetskrävande och tidsödande men kanske det enda i vissa fall. Slå gräs med lie att täcka med är ju skitjobbigt. Själv täcker jag med komposterad fårskit på kartong och det är inte heller så jättebra. Tanken kanske är att alla trädgårdar ska vara anlagda innan kollapsen är här och därför utnyttja billig energi innan den är slut? För det här konceptet är väl tänkt att stå för en del av maten i framtiden.
        Tjing

  • Väldigt intressant det här!
    Förra året planterade jag jordgubbsplantor och täckte med egentillverkad flis ikring plantor (skulle INTE gå, sa alla till mig). Denna flis hade mina hönor fått sprätta runt i några veckor innan jag lade den mellan plantorna. I år har jag behövt vattna minimalt, haft stor (STOR!) skörd och dessutom med lätthet kunnat ta fina revade plantor nu under hösten plus att jag inte behövt rensa mellan mina plantor. Jag upplever att det verkligen håller fukt i backen fint och jag gillar även att maskarna drar ner lövresterna som blir i min egentillverkade flis. Jag har även lagt det över områden med stenhård lera ett par år innan jag planterat perenna rabatter för att jag upplever att det luckrar fint då maskarna har något att jobba med. Plus att hönorna får gå o sprätta i dessa områden. Jag har 6 hönor o en tupp som älskar flisen och som belönar mig med att skita i dessa land medan de roar sig. Allt ytterst ovetenskapligt, men så länge det fungerar o alla har roligt!
    Vansinnigt intressant läsning du har här!
    Ha en fin höst!
    Line

    • Tack för att du delade, vad kul! Bra idé att inkludera höns i det hela, får skaffa sådana jag också.
      Allt gott!

  • Jag har precis gjort flis av nerklippta stora grenar. Det har blivit så mycket och undrar därför om jag på något sätt förvara detta tills våren eller skall jag direkt lägga ut allt i rabatter och gångar.
    Jag bit söder ut så ingen snö men regn som kommer på flishögen..

    • Jag skulle nog vänta med att lägga ut flisen till våren när jorden har blivit lite varm, flis isolerar ju rätt bra och kan göra att jordlivet kommer igång mycket senare om du lägger ut det nu.

        • Jag brukar lagra flisen i en hög som ligger på markduk, så att det finns en barriär mellan flisen och jorden, annars går det en del förlorat. En presenning går säkert bra också som underlag.

  • Det finns häststallar som använder flis. Här kan man ofta hämta flis gratis, eftersom de får betala för att att få flisen bortkörd. Då innehåller flisen hästgödsel.
    Hälsningar Beata

  • Kan jag täcka mina Hortensia buskar med spån som blivit från vedkapning utan att det blir förstört o näringsfattigt? För att slippa ogräs runt om?

    • Det kan du göra om spånstorleken inte är för liten. Sågspån kan klumpa ihop sig och bilda ett lock som är ogenomträngligt för vatten och luft och då är det inte bra.

  • Såg chalker-scott hålla föredrag på träddagarna. Har för mig att hon snackade om att barkflis och dess innehåll av vax kan ha en viss kvävande effekt. Vad är dina erfarenheter kring detta?
    Tack för läsning!

    • Jag har inte märkt någon skillnad, men vi täcker marken också med tidningar eller någon annan ogräsbarriär som skiljer jorden från flisen under minst en säsong. Lägger man flisen direkt på jorden kan det säkert uppstå en sådan effekt, men frågan om den är skadlig för trädet eller bra för att den håller undan ogräs också?

  • Habe Erdbeeren
    und, Himbeeren und Kartoffeln mit Stroh, Hobelspänen und gehäckselten Zweigen aus dem Hühnerstall abgedeckt und immer gute Erfolge gehabt. Stroh und holzige Materialien wurden
    schnell von im Boden lebende Organismen verarbeitet und mußten mind.2-3 mal in der Saison nachgestreut werden.

  • Hej!

    Jag läser just nu, med stor behållning, er bok om Slogsträdgård och har en fråga.

    Vi har tagit ner några granar på tomten och eftersom arboristrrna hade flisverk med sig har vi nu prima, färsk flis. Kan vi använda den direkt att plantera i eller behöver den komposteras?

    Jag tänkte göra en ny bädd med brunnen stallgödsel och ett lager flis på toppen. (Utgångsmarken vi har är sandig morän). Jag upplever dock att det snabbt blev bra varmt inne i filshögen och funderar på om växternas rötter kan ta skada av värmen i förmultningsprocessen. Hur tjockt lager flis vågar jag lägga?

    Varma hälsningar Camilla

    • Hej,
      underbart med flis i stora mängder! Det går bra att lägga ut färsk flis, ett lager på runt 8 cm blir perfekt. Då blir det inte samma värmeutveckling heller.
      Allt gott! /Philipp

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.