Vintersticklingar

Vintern är ingen sysslolös tid för skogsträdgårdsodlaren. Just nu är det till exempel en perfekt tid för att ta så kallade vintersticklingar. Vintersticklingar är fjolårets skott som tas från vedartade växter. Till skillnad från sommarsticklingar är de helt avmognade, vilket innebär att de inte är gröna och mjuka längre som de är under sommaren.

Det är raka skott som är lagom långa som är bäst att ta. Här tar jag skott från en havtornsplanta av sorten
Det är raka skott som är lagom långa som är bäst att ta. Här tar jag skott från en havtornsplanta av sorten ”Botnia guldklimp”.

Att ta vintersticklingar, eller vilka sticklingar som helst egentligen, är ett sätt att själv föröka sina växter och man kan på så vis spara en hel del pengar. Skottet man tar blir en klon av moderplantan och man vet på så vis precis vilka egenskaper plantan kommer att få. Nackdelen med vegetativa förökningstekniker som denna är att man går miste om den genetiska variationen som man skulle få vid fröförökning.

Det finns en hel del växter som går att föröka på det här viset. Jag har gjort en sammanställning utifrån det jag hittat i litteraturen [1, 2], men är tacksam för kompletteringar. ”Med klack” betyder att man inte bara tar fjolårsskottet, utan även en bit av den äldre veden, som sitter som en klack på nederdelen av skottet.

Botaniskt namnSvenskt namnAnmärkning
Actinidia spp.KiwiBehöver rothormon
Alnus spp.AlBehöver rothormon, svårt
Aronia spp.AroniaMed ”klack”
Chaenomeles spp.RosenkvittenSvårt
Cornus masKornellMed ”klack”, behöver rothormon, svårt
Cydonia oblongaKvittenGanska lätt. Klack kan underlätta.
Elaeagnus spp.SilverbuskeLångsamt, svårt
Ficus caricaFikonStora diametrar bäst
Hippophaë rhamnoidesHavtornSvårt
Lonicera spp.BlåbärstryLätt
Lycium barbarumGojibärLätt
Mahonia spp.MahoniaBehöver rothormon
Mespilus germanicaMispelSvårt
Morus spp.MullbärKlack kan underlätta
Myrica spp.Pors
Ribes spp.VinbärLätt
Rosa spp.Ros
Salvia officinalisSalviaKlack kan underlätta
Sambucus spp.FläderLätt
Vaccinium macrocarponTranbärGanska enkelt
Vitis spp.Vin

Den bästa tiden för att ta sticklingar är alltså som sagt januari-februari. Sticklingarna förvaras svalt (0-4,5°C, i kylskåp eller jordkällare) inlindade i tidningspapper. De får varken torka ut eller bli för blöta innan de sätts i jord. Sticklingarna tas av föregående säsongens tillväxt, helst från skott från soliga lägen som växt lagom mycket under säsongen. Mitten- och bottendelen av skotten har störst chans att rota sig. Sticklingarna är i regel 20-30 cm långa och 6-12 mm i diameter. De behöver minst två knoppar: Det nedre snittet (som är ett snett snitt för att maximera kambiets exponering mot jorden) görs direkt under en knopp, det övre (som är ett rakt snitt för att minska avdunstningen) 13-25 mm över en knopp.

Det är bra att märka sticklingarna med namn så att man kommer ihåg vad som var vad.
Det är bra att märka sticklingarna med namn så att man kommer ihåg vad som var vad.

När sticklingarna sedan sätts i jorden är det viktigt att de får god tillgång till både luft och vatten. Luftandelen i substratet bör vara 25-40%. En beprövad blandning är 2 delar perlit/vermikulit med 1 del torv eller såjord, men även sand och näringsfattig jord kan blandas. Tyvärr hade jag själv dålig framförhållning i år och hade varken sand eller vermikulit kvar hemma, så jag använde ganska finkornigt grus som jag blandade med lika mycket plantjord.

Jag trycker ner sticklingarna i fyrkantiga krukor som de kommer att få växa i under hela säsongen. Krukorna står nu ute under ett snötäcke och borde rota sig fram till våren.
Jag trycker ner sticklingarna i fyrkantiga krukor som de kommer att få växa i under hela säsongen. Krukorna står nu ute under ett snötäcke och borde rota sig fram till våren.

Krukan som man sätter sticklingarna i bör vara 9-10 cm djup. Det behövs ingen näring om sticklingarna ska skolas om direkt efter att de har rotat sig, annars kan det vara bra att fylla bottendelen av krukan med näringsrikare jord som rötterna kan leta sig fram till sen. Man kan även sätta ner sticklingarna direkt i en odlingsbänk (särskilt bra vid massförökning) och då är det viktigt att jorden är väldränerad. Jag brukar låta sticklingarna vara kvar i krukan under hela säsongen och plantera ut dem året efter.

Litteratur

[1] Agroforestry News, Vol7, No.1
[2] Crawford, Martin (2011) Creating a Forest Garden.

4 thoughts on “Vintersticklingar”

  • Hej! Hur länge skall växten vara i kylskåpet? När skall jag alltså plantera den? Kan jag verkligen sätta ut krukan under vintern? Tänk om den fryser.
    Mvh Hanna

    • Hej! Du kan ha växten i kylskåp tills du har tid att sätta ner den i en kruka. Senast i början av april borde man sätta ut sina vintersticklingar, men som jag skriver i inlägget är det bäst att stoppa ner dem i jord direkt när det går. Att ställa ut krukorna har gått bra för mig så länge det inte har varit kallare än -10 grader under en längre period. Korta köldknäppar verkar inte ha varit något problem. Går det att gräva ner krukan är det extra bra.
      Vänligen
      Philipp

  • Hej
    Mycket intressant och jag kommer fortsätta läsa med tacksamhet. Havtorn kommer att bli våra nya häckbuskar och jag behöver föröka de fyra hon och hanbuskarna jag inskaffade förra sommaren.
    Dock vill jag göra dig uppmärksam på en eventuell felaktighet. I texten står det att när man klipper sticklingarna så ska det nedre snittet vararakt och det övre snett. På fotona är det tvärt om. Blev det omkastat i texten kanske?
    Vänligen
    Henrietta

    • Tack för att du uppmärksammade det lilla felet! Jag har uppdaterat texten och lagt till en liten förklaring till varför man gör snitten på det här viset.
      Vänligen
      Philipp

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *