Årets första grönsaksskörd

Det är alltid lika spännande att se vilka fleråriga grönsaker som tittar upp ur jorden först. I år tycks alla vilja komma samtidigt, kanske för att det har varit så pass milt under hela mars att det inte bara är de tuffaste tuffingarna som klarar sig.

Skördemängden räcker kanske inte till att fylla en hel salladsskål, men växterna funkar som ett mycket uppskattat tillbehör, fullspäckat med vitaminer och mineraler, efter vinterns alltmer tråkiga lagrings- och växthusgrödor.

Störst är som så ofta spenatskräppan (Rumex patientia):

Även trädgårdssyra (Rumex rugosa) har redan satt ordentlig fart och kommer att bli huvudingrediens i dagens omelett:

Sen är det förstås lökarna som har kommit. De är alltid tidigast ute. Skogslöken (eller kajp, Allium scorodoprasum) påminner lite om en mindre variant av purjolök och kommer också att bli en del av omeletten idag.

På den här bilden syns luftlök (Allium x proliferum) i förgrunden och sibirisk kantlök (Allium nutans) i bakgrunden. Båda växte genom det sista snötäcket och var de absolut första växterna att titta upp i trädgården:

En nykomling för i år är Allium obliquum som saknar officiellt svenskt namn, men som en fröfirma har döpts till slingerbladslök, vilket även det botaniska namnet antyder. Löken kommer från Sibirien och Mongoliet och har faktiskt kommit längst av alla lökar så här långt. Den har en rätt kraftig, men behaglig vitlökssmak:

En till tidig grönsak är rankspenaten (Hablitzia tamnoides), vars unga skott är en riktig delikatess. Alla skott kan skördas en gång utan att plantan försvagas av det. På den här bilden har de inte riktigt kommit så långt att jag vill skörda, men snart blir det ångkokta rankspenatskott:

Myskmalvan (Malva moschata) brukar jag använda till att dekorera mat med så här års, men snart kommer den att sätta riktig fart och bli huvudingrediensen i vårsalladen:

Ytterligare en nykomling som har klarat sin första vinter här är löparfetblad (Sedumm sarmentosum). Den växer vilt i Korea och utgör där en viktig ingrediens i en variant av den koreanska surkålen kimchi. I vinter har den (de låga temperaturerna till trots) hela tiden varit grön under snön. Den har ett ganska ytligt rotsystem och kan därför växa så fort det översta jordlagret tinar lite. Den smakar lätt syrlig och enligt min mening mycket godare än sin släkting kärlektsört (Hylotelephium telephium):

Det känns alltid lika roligt när skördesäsongen kommer igång så här tidigt på året!

Förresten finns alla växter utom Allium obliquum med i vår bok ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla njut”, som kommer ut den 15 april, men som redan idag går att beställa från vår hemsida.