Loiko – den härdigaste äkta valnöten

Som jag skrev i första inlägget om nötjakten i Medelpad hade vi ju egentligen ju kommit till Västernorrland för att kolla statusen hos de olika Loiko-valnötsträden, som anses vara de härdigaste träden av äkta valnöt (Juglans regia) i världen. I slutändan tittade vi bara på Ove Johanssons två träd, men ändå fick vi reda på mycket mer om bakgrunden till hur dessa träd hamnade i Sverige, något jag länge varit nyfiken på. Ove delade generöst med sig av all dokumentation kring inköpet av träden och korrespondensen mellan honom och den vitryske växtförädlaren Romuald Loiko. Ove hade fått reda på att det pågick ett förädlingsprogram för valnötter genom en reseberättelse som publicerades av de amerikanska vinentusiasterna Tom Plocher och Bob Parke. De hade besökt de baltiska länderna år 1998 och bland annat rapporterat att Dr. Loiko odlar över 300 olika sorters vin i sina försöksodlingar vid det vitryska Institutet för fruktodling. I förbifarten nämner de att samma Dr Loiko även håller på med förädling av valnötter.

Loiko nr 1 i Ove Johanssons trädgård. Den ger upp emot 100 nötter per år.
Loiko nr 1 i Ove Johanssons trädgård. Den ger upp emot 100 nötter per år.

Ove fick kontakt med Loiko i början av 2000-talet och började med att beställa 100 fröplantor av äkta valnöt. Därefter ville han beställa vinplantor, men den affären blev aldrig av, då Loiko dog våren 2004, 67 år gammal. Senare försök att få kontakt med det vitryska Institutet där Loiko arbetade förblev utan framgång.

Några av frukterna från Loiko nr 1 som jag håller på att stratifiera.
Några av frukterna från Loiko nr 1 som jag håller på att stratifiera.

Av mejlen som Loiko skrev till Ove framgår det att träden var förädlade med avseende på både härdighet och tidig fruktsättning. Plantorna kom till Sverige vårvintern 2003 och var då knappt ett år gamla. Utifrån deras utseende gjordes det en gradering av plantorna, vilket förstås är oerhört svårt att avgöra hos så små träd, där nr 1 hade de mest lovande anlagen och nr 100 var det minst intressanta trädet. Loiko nr 1 och ett till träd vars nummer Ove inte kommer ihåg hamnade i hans trädgård. De övriga delades ut bland vänner och bekanta och många skänktes till kommuner, parkförvaltningar och även Uppsala botaniska trädgård fick tre exemplar (nr 2, nr 63 och nr 80). De flesta bevarade träden finns runt Örnsköldsvik, Sundsvall och Kramfors, ett finns på Gotland, ett annat hos Oves son Ludvig i Västergötland och två (nr 63 och nr 80) finns kvar i Uppsala botaniska trädgård.

Loiko nr 80 i Botaniska trädgården i Uppsala.
Loiko nr 80 i Botaniska trädgården i Uppsala.

Flera träd har redan börjat producera frukt, det nordligaste av dem står i Örnsköldsvik (nr 54). Loiko nr 1 är det mest produktiva trädet i dagsläget, men även nr 63 har producerat en del nötter. Båda dessa träd har förökats av Lars Westergaard med hjälp av ympning och har funnits på marknaden ett par år nu. En klon av nr 63 planterade vi i Mångfaldsträdgården i Stjärnsund i somras och det ska bli spännande att följa dess utveckling. Vi har bett Ove att skicka ympris från så många träd som möjligt till Lars Westergaard, så att han kan fortsätta förädlingsarbetet utifrån ett brett underlag.

Loiko nr 63
En klon av Loiko nr 63 från Westergaards plantskola som planterades i Stjärnsund i våras.

Och det vitrysska Institutet för fruktodling? Det finns faktiskt kvar och jag har börjat dra i lite trådar för att få kontakt med dem i hopp om att få importera några av de många spännande växterna de har tagit fram där. Mer om detta kommer förhoppningsvis under vintern!

28 thoughts on “Loiko – den härdigaste äkta valnöten”

  • Hej! Väldigt intressant..När Lars ympar exempelvis en härdig Loiko på en annan grundstam, vilken är det? Är det Vanlig Juglans regia, som inte är så härdig…? Man vill väl även att rotsystemet är härdigt? För mig blir det annars härdigt ympris på mindre härdigt rotsystem? Eller vet du hur de funkar?

    • Hej! Jag tror Lars ympar på äkta valnöt, så det är absolut en svaghet. Men jag tror han håller på att dra upp grundstammar från härdiga moderplantor, så med tiden borde det problemet vara löst. Jag återkommer med rapport från plantan i Stjärnsund till våren!

      • Hej!
        Ja jag hoppas de går bra med den och att kanske nån av dina loiko nötter gror.

        En fråga till: vet du vad det är som gör att ympade Valnötter kan få nötter efter 2-3 år och ej ympad efter ca 10.. Varför börjar de producera nötter tidigare bara för att de är ympade?

        Mvh Björn

  • Hej Björn,
    jag är inte helt säker på varför det är så, men jag skulle tro att det är flera faktorer som samspelar. Dels är ju grundstammen oftast två-tre år gammal från början. Ympriset kan alltså börja satsa på fruktsättningen tidigare än en lika gammal fröplanta, eftersom det redan finns ett mer etablerat rotsystem som försörjer den förädlade delen med näringsämnen. Sen är många av namnsorterna framtagna för tidig fruktsättning, så det lär också spela in och kanske man tjänar några år på det. Det finns säker fler faktorer som påverkar – någon annan som vet?
    /Philipp

  • I Kalifornien ympar de ibland valnöt på grundstammar av vingnöt, pterocarya, för att kunna ha valnötsodlingar på vattensjuk mark. Flera av vingnötsarterna är ju mycket härdiga så det kanske är idé att prova i Sverige på grund av det.

  • Vet någon var man kan köpa en loiko-planta eller annars utsädesnötter av loiko? Jag har hört mig för hos lokala plantskolor (norra Västergötland/Örebro län) utan framgång, och är så ivrig att hitta en planta!

    • Det enda stället jag känner till som säljer ympade Loiko-träd är Westergaards plantskola i Danmark, http://westergaards.dk/. Kruxet med hans plantor är dock att de är ympade på vanlig valnöt med sämre härdighet och de flesta plantor jag sett runtom i Sverige har faktiskt dött efter en eller ett par säsonger.

    • Hej vi har en del Laiko valnötskärnor som du kan få och sedan plantera dem på ca. 20 cm. djup.
      Om du planterar dem nu under vintern så har du 30 cm. stora plantor i augusti 2018.
      Kan du plantera dem 30 cm. från en stenvägg med söderläge och gärna med en källare i huset så får du en garanterat fin uppkomst. Därefter kan du flytta plantan efter 1-3 år men tänk på att den då har pålrot.

      • Hej,

        Jag är mycket intresserad av att plantera 2 Lailo träd på en ö utanför Grebbestad, sandjord..
        Samt 2 i Norra Västmanland i Lerjord med gott om vattenförande skikt.
        Förslag på hur jag kan få tag på frön eller plantor och hur att plantera dessa?
        Vem kan jag kontakta för mer hjälp och insikter om detta?

      • Hej, intressant läsning om denna härdiga variant av äkta valnöt. Skulle gärna prova att plantera ett träd utanför Stockholm. Finns det fler kärnor att tillgå?

      • Hej Arne,

        Jag skulle vara mycket tacksam om jag kunde få köpa några Laiko valnötskärnor av dig och försöka få att gro.
        Jag har en odefinierad valnöt som jag planterat som frö/nöt och som nu är bortåt 13-14 år, men som inte gett nötter än. Med en till härdig valnöt hoppas jag att det blir ändring på det.

        Tror också att Sesam föreningen skulle vara intresserade.

        /Per

      • Hej Arne, Jag skulle gärna köpa några Loiko träd av dig om du har dem kvar.

        Mvh Niklas

  • Går Loiko som träd eller nöt att få tag i på något vis? Varför jag frågar här är för att det verkar vara bästa chansen att få ett svar. Mvh

    • Lars Westergaard kan ha ympade Loiko-träd i sin plantskola utanför Odense, tror han har slutat skicka med posten: http://westergaards.dk. Annars är det mycket svårt att få tag på dessa, men vi jobbar på det (mer om det kan jag avslöja om ett halvår eller så).
      Vänligen
      Philipp

  • Hej.
    Har satt tre valnötskärnor från Ukraina (två grodde) de blev tre år.
    Är det möjligt att få eller få köpa en handfull valnötter från någon som
    har nötter av Loiko. Bor ca fyra mil söder Lidköping i Västergötland.

  • Hej!

    Jag funderar lite på vilka egenskaper man kan förvänta sig av en fröplanta av nötter från ett ‘Loiko’-träd. Jag är inte helt inläst på genetik och förädling, men jag har förstått att det kan bero på hur den är förädlad av Mr Loiko i Vitryssland? Är det någon som vet hur denna namnsort är framtagen eller vad man kan förvänta sig av fröna?

    Om trädet står ensamt men ändå får nötter, beror det på att det är självpollinerande? Blir plantor från nötter mer lika moderplantan då, jämfört med om det är pollinerat av ett annat träd?

    //Joakim i Norrköping, som har fem kärnor plockade under Loiko nr 63 på stratifiering i vinter.

    • Hej Joakim,
      jag var nyss i Vitryssland och pratade med folk på forskningsinstitutet där Loiko jobbade. Om jag fattat det rätt selekterade han i första hand för härdighet, tidig fruktsättning och något som kallas för lateral fruksättning. Det innebär att även sidorgrenar kan producera blommor, vilket medför en större skörd i tidig ålder och mer frukt per kvadratmeter odlingsyta än om träden är toppbärande, alltså blommar främst på grenspetsarna. I naturen är toppbärande valnötsträd de absolut vanligast förekommande. Ytterligare en egenskap han selekterade för är apomixis, vilket innebär att trädet kan sätta frukt på honblommorna utan att ha kommit i kontakt med pollen från hanblommor.
      Om du fick dina frukter från Loiko 63 i Uppsala är sannolikheten stor att det pollinerades av träd i närheten, pollinering kan ske i 1000 m avstånd eller mer om vinden står rätt. Det i sin tur innebär antagligen att du inte alls kan förutspå några egenskaper hos fröplantorna, men chanserna är goda att du får ett skapligt härdigt träd. Jag själv har förresten aldrig lyckats med att få nötter från Loiko 1, 63 eller 80 att gro, så berätta gärna hur det går för dig.
      Hoppas du fick svar på din fråga!
      /Philipp

      • Okej, spännande! Är det någon skillnad på förväntade egenskaper från en fröplanta om nöten pollinerats av ett annat träd än moderträdet jämfört med om det skett med apomixis? I det senare fallet borde arvsmassan bli väldigt lik moderträdet, med undantag för mutationer, kan man tänka så? Borde det isåfall vara en fördel att ta en nöt från ett träd som växer helt isolerat om man vill ha så mycket som möjligt av moderträdets egenskaper?

        Jag ska berätta om jag lyckas få någon planta! Om inte du lyckats så låter det som att chanserna kan vara ganska små.. Jag har några i kylen och några på balkongen, i fuktig sand. Blir nog plantering i februari i kruka inomhus.

        Och tack för en mycket intressant blogg och instagram!

        • Ja, det spelar roll om ett träd står ensamt eller inte. Loikos f d doktorand som vi träffade i Vitryssland köpte ett lantställe långt ut på vischan just för att kunna kontrollera pollineringen av sina träd. Sen vet jag inte riktigt hur nära moderplantan avkommorna kommer att vara, ibland läser man att apomixis innebär att moderplantan klonar sig själv med hjälp av ett frö, ibland står det att de ändå skiljer sig. Skulle bli glad om någon kunde reda ut vad som gäller för valnöt. Hittade förresten information i ett gammalt papper som Loiko skrev 1990 (”Apomixis of Walnut”) att grobarheten hos nötter som produceras med hjälp av apomixis är långt under den för pollinerade träd (16,7-50%), vilket kan förklara varför jag inte lyckats med att fröföröka med nötter från några av de isolerade Loiko-träden.

          • Ett litet tillägg: Om jag tolkat den här ganska krångliga artikeln rätt är det stor chans att frön som har producerats med apomixis är kloner av moderplantan: http://www.globalsciencebooks.info/Online/GSBOnline/images/0706/FVCSB_1(1)/FVCSB_1(1)53-59o.pdf. Då kräver det dock att man vet att de är apomiktiska. Valnöt kan nämligen även vara självpollinerande om han- och honblommorna blommar samtidigt en period. Det säkraste sättet (förutom att trä plastpåsar över honblommorna) är att vänta på en kall vår när alla hanblommor fryser bort och plocka de nötter som ändå produceras.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.