Skogsträdgården som kolsänka?

När jag reser runt i landet och håller kortare inspirationsföredrag om skogsträdgårdsodling brukar jag prata en hel del om goda anledningar till varför jag tycker att vi borde anlägga fler skogsträdgårdar. För de flesta är huvudanledningen till att odla på skogsträdgårdsvis att producera annorlunda mat (som ofta inte går att köpa någonstans) på ett sätt som i längden kräver mindre arbete än traditionell matproduktion. Ibland använder jag begreppet ”passiv matproduktion”, för efter en lyckad etableringen  av växterna i skogsträdgården kan de klara sig ganska bra utan större skötselinsatser. Förutom denna uppenbara anledning att ägna sig åt skogsträdgårdsodling finns det en rad indirekta positiva följdeffekter. Dessa får vi på köpet utan att vi egentligen behöver anstränga oss för det.

Årets trädgårdsbok 2018!

En sådan följdeffekt är att skogsträdgården har potential att fånga in och lagra betydande mängder koldioxid. En stor del av växthusgaserna i atmosfären kommer från omvandlingen av skogsklädd mark till åkrar och betesmark. En tredjedel av världens skogar har försvunnit sedan 1700-talet [7, 9] och så mycket som 30 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser sedan 1850 uppskattas komma från denna ändrade markanvändning [3, 8]. Att återplantera ytor som en gång var klädda med träd och buskar är ett sätt att fånga in en del av dessa växthusgaser och åter lagra dem i jorden där de hör hemma från början. Det gäller dock att komma ihåg att de skogar som en gång i tiden fanns på bördig åkermark i vårt land från början framförallt avverkades för att frigöra större odlingsarealer. Ska de återbeskogas utan att minska Sveriges usla självhushållningsgrad ytterligare [2] behöver det ske med matproducerande grödor – det är med andra ord ett gyllene tillfälle för skogsträdgården och de närbesläktade agroforestry-metoderna att få mer utrymme.

På mina föredrag brukar jag utifrån detta resonemang göra en hypotetisk överslagsberäkning för att åskådliggöra vilken potential ganska små åtgärder har när det är många som genomför dem. Forskningsstudier har visat att träd- och buskdominerade odlingssystem i tempererade områden kan lagra runt 1 ton kol per hektar och år i biomassa och mellan 1 och 96 ton per hektar per år i marken [6]. Om vi räknar lågt kan vi utgå ifrån att det kan lagras in 10 ton kol per hektar och år i svenska skogsträdgårdar, en siffra som stämmer väl överens med (i och för sig icke-representativa) mätningar på förändringen av jordens kolhalt i vår skogsträdgård här i södra Dalarna [10].

Domestic forest garden
Om fler villaträdgårdar såg ut som den här inspirationsytan på Åfallet skogsträdgård skulle vi förmodligen kunna fånga in en hel del koldioxid och samtidigt få en mängd med andra nyttor.

De flesta skogsträdgårdar anläggs idag i villaträdgårdar runtom i landet. Där ersätter de oftast gräsmattor med ett matproducerande ekosystem. Det anser jag vara den bästa konverteringen av mark, som har enbart positiva effekter: på den inhemska matproduktion, biologisk mångfald, koldioxidinlagringen och så vidare.

Det finns ungefär 1,4 miljoner permanentbebodda småhus i Sverige och deras trädgårdar uppskattas täcka en yta på ungefär 323 000 hektar. Dessutom finns det 675 000 fritidshus vars trädgårdar täcker en areal på 188 000 hektar. Ungefär 60% av dessa trädgårdar består av antingen gräsmatta (49%) eller hårdgjorda ytor (9%) [1]. Utifrån resonemanget om hur mycket koldioxid som en skogsträdgård kan fånga in och lagra i jorden är potentialen så mycket som 3,1 miljoner ton kol som kan lagras per år om det är gräsmattorna och de hårdgjorda ytorna som omvandlas till skogsträdgårdar. Detta motsvarar cirka 11 miljoner ton koldioxid (1 ton kol motsvarar 3,6 ton koldioxid), vilket kan jämföras med Sveriges nationella utsläpp av koldioxidekvivalenter på 52,9 miljoner ton år 2016 [5].

Earthworm on hand
Det är i jorden som mycket av koldioxiden vi har för mycket av i atmosfären hör hemma. Om vi kan fånga in och lagra koldioxid samtidigt som vi odlar vår mat blir det optimalt.

Med andra ord skulle en riktig skogsträdgårdsrevolution kunna ge ett betydande bidrag till att få tillbaka koldioxiden dit den ska vara: i jorden och biomassan, i lövskogsliknande ekosystem. Att anlägga fler skogsträdgårdar här hemma i Sverige är därmed ett av de minst problematiska sätten att genomföra så kallad klimatkompensation, inte minst för att det medför så pass många andra fördelar utöver kolinlagringen och matproduktionen.

Självklart är detta ett högst teoretiskt resonemang. Mig veterligen finns det inga studier på riktiga skogsträdgårdar i liknande klimat som vårt där deras koldioxidlagrande förmåga har undersökts. Vi vet inte heller hur snabb skogsträdgården blir en kolsänka eller under hur lång tid skogsträdgården är en kolsänka innan det uppnås någon form av jämvikt. Däremot vet vi att vi så snabbt som möjligt både måste minska våra samlade utsläpp och fånga in så mycket koldioxid från atmosfären som vi kan. Har du fler källor på skogsträdgårdens kollagrinsförmåga? Hör av dig till mig!

 

Referenser

[1] Björkman, L.-L., Fritidsodlingens omfattning i Sverige. 2012.
[2] Furustam, C., En trygg livsmedelsförsörjning globalt och i Sverige, 2012.
[3] Houghton, R. and A.A. Nassikas, Global and regional fluxes of carbon from land use and land cover change 1850–2015. Global Biogeochemical Cycles, 31(3): p. 456-472, 2017.
[5] Naturvårdsverket. Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser. 2017. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/
[6] Ramachandran Nair, P., B. Mohan Kumar, and V.D. Nair, Agroforestry as a strategy for carbon sequestration. Journal of plant nutrition and soil science, 172(1): p. 10-23, 2009.
[7] Ramankutty, N. and J.A. Foley, Estimating historical changes in global land cover: Croplands from 1700 to 1992. Global biogeochemical cycles, 13(4): p. 997-1027, 1999.
[8] Ritchie, H. and M. Roser. Co2 and other Greenhouse Gas Emissions. 2018. https://ourworldindata.org/co2-and-other-greenhouse-gas-emissions
[9] Shvidenko, A. and P. Gonzalez, Forest and Woodland Systems. 2005.
[10] Törnqvist, R., Begränsningar och möjligheter för skogsträdgårdsodling i svenskt klimat. Slutrapport till Projektanslag GFS2015-0136., 2017.

 

Tagged with:

4 thoughts on “Skogsträdgården som kolsänka?”

  • Tack!
    Detta blogginlägg kom som en bekräftelse på tankar jag haft sedan jag läste om kolinlagring i er bok. Det måste ju vara självklart att, förutom det man kan göra som privatperson, att skogsstyrelsen och jordbruksverket nu får direktiv att se över stödsystem för denn atyp av omvandling av trädgårdar och inte minst mindre (och större) jordbruk. Man får ju redan nu stöd för gransanering, gynnande av biologisk mångfald (lövträd) och framröjning av kulturminnen. Nästa steg blir helt naturligt att stödja att rädda inte bara gammal kulturmark utan också framtida kultur såsom vi känner den över huvud taget.

  • Härligt att höra att det finns mycket man kan göra även som privatperson med en mindre trädgård för att bidra till positiv klimatpåverkan! Hoppingivande.

  • Håller med ovanstående kommentarer, mycket bra att dessa perspektiv sprids mer! Det finns ju många positiva aspekter av att etablera perenna odlingssystem och att skapa jordar med större vattenhållande förmåga. Jag tror att vattencykelns del i det globala klimatsystemet kommer få allt större uppmärksamhet framöver. Här en bra introduktion om detta och jord, skogar etc av Charles Eisenstein https://youtu.be/L68ZHYzeZoI
    Ang. trädgårdar som kolsänka så skrevs nyss detta i danska Havenytt: https://www.havenyt.dk/artikler/inspiration/miljoe/1582.html
    Tack för att du tar upp detta och fint med ditt besök här på västkusten Philipp!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.