Skogsträdgårdskurs Träff 2 och hur planterar man egentligen ett träd?

I helgen hade vi andra träffen på vår 72-timmars skogsträdgårdskurs här i Stjärnsund. På schemat denna gång hade vi växtkunskap kring framförallt perenna grönsaker och en hel del om hur vi kan gå från observation till design och vad vi kan lära oss av naturens mönster för designandet av våra skogsträdgårdar. Vi pratade även om jord och tog jordprover i skogsträdgården. Större delen av söndagen tillbringade vi i Puttmyra skogsträdgård där vi jobbade med markberedning och plantering av buskar och träd.

Fika i skogsträdgården.
Fika i skogsträdgården.

Men hur plantera man egentligen ett träd?

Svaret är, som så ofta, att det helt beror på. Mer specifikt är det jordmånen, vattentillgången och växten i fråga som avgör hur vi bör plantera. Men även vår förmåga att sköta om trädet när det väl är på plats har inverkan på vilken planteringsteknik vi väljer. De flesta bärbuskar samt frukt- och nötträd vill helst ha en halvmeter till grundvattenytan. Valnötter föredrar till och med ett avstånd på två meter till grundvattenytan. Delar av Puttmyra skogsträdgård är rätt blöta med en hög grundvattennivå under stor del av året och på dessa platser har jag börjat bygga rätt rejäla planteringskullar med en diameter på 1 till 1,5 m och en höjd på ungefär en halvmeter. Då står träden torrt, men får ändå tillgång till vattnet när de behöver det. Dessutom värms dessa kullar upp lite tidigare på våren, vilket innebär en säsongsförlängning. På väldigt torra platser kan det vara lämpligt att istället sänka ner träden något i en grop för att fånga upp så mycket vatten som möjligt. På de flesta växtplatserna i Sverige tror jag dock att vi tjänar på en upphöjd växtbädd av någon form.

Flera typer av upphöjda odlingsplatser i skogsträdgården.
Flera typer av upphöjda odlingsplatser i skogsträdgården.

Nu till själva planteringsprocessen: Innan jag planterar vattnar jag alltid den växt som ska planteras ordentligt. Man kan också ställa den i en hink med vatten, gärna någon timme innan planteringen. Detta minskar planteringschocken som växterna kommer att utsättas för.

Därefter gräver jag en grop (i planteringskullen eller –vallen) som är lika djup som krukan växten står i och dubbelt så bred. Att gräva mastodonthål och ersätta den befintliga jorden med fin köpejord som det står i vissa böcker tror jag inte på. Växterna ska ju ändå växa i den jord jag har och det finns risk för att vi skämmer bort växterna med denna behandling, vilket kan leda till att de kommer att sluta växa när de har genomrotat den fina jorden. Har man näringsfattig eller på annat sätt besvärlig jord kan man dock blanda in lite köpejord eller kompost.

Planteringsgropen ska vara lika djup som krukan plantan växte i och dubbelt så bred. Det bästa är att gräva den fyrkantigt för att minska risken för rotsnurr.
Planteringsgropen ska vara lika djup som krukan plantan växte i och dubbelt så bred. Det bästa är att gräva den fyrkantigt för att minska risken för rotsnurr.

Man bör inte gräva djupare än vad krukan är djup, eftersom jorden kommer att sätta sig med tiden, vilket kan leda till att plantorna sjunker ner i planteringshålet, som i sin tur kan medföra att den känsliga rothalsen (som är en inkörsport för sjukdomar) hamnar under jorden.

Planteringshålet bör vara fyrkantigt (särskilt i lerjordar) för att minska risken för rotsnurr, vilket kan leda till att växterna stryper sig själva. Jag brukar luckra hålets kanter med en hacka för att ge rötterna en bättre möjlighet att ta sig utanför planteringshålet. För att minska kompakteringsskador runt planteringshålet kan man använda en plywoodskiva eller liknande att kliva på. På så vis fördelas vår kroppsvikt på en mycket större yta och markskadorna reduceras. Plywoodskivan kan även användas för att lägga jorden ur planteringshålet på, annars försvinner den lätt.

Efter vinterns svåra skador genom sorken har jag börjat använda sorknät till de flesta träd och buskar jag planterar. Jag klipper isär sorknätet med en avbitartång och linda in rotklumpen i det. Sorknätet är gjort av obehandlat järn och rostar sönder med tiden. Förhoppningsvis hinner växterna etablera sig innan detta sker.

Rotklumpen lindas in i sorknät som kommer att rosta sönder efter några år.
Rotklumpen lindas in i sorknät som kommer att rosta sönder efter några år.

Nu är det dags att sätta ner växten. Det är bra att ha finkornig jord under plantan, så att det inte blir några luftfickor mellan växten och jorden på grund av sorknätet. Rötter behöver syre för att kunna växa, men kan inte ta sig igenom stora hålrum. När växten är på plats smular jag ner jorden från platsen i hålrummet runt plantan. När hålet är fyllt till hälften vattnar jag ordentligt och pressar försiktigt ner jorden för att trycka ut eventuella luftfickor. Sedan fyller jag igen hela hålet och vattnar igen på samma sätt.

Det är viktigt att vattna ordentligt vid planteringen för att ge rötterna en bra kontakt med den omgivande jorden.
Det är viktigt att vattna ordentligt vid planteringen för att ge rötterna en bra kontakt med den omgivande jorden.

För att minska konkurrensen med andra växter räcker jag runt alla träd, antingen med plastväv eller tidningar eller papp som jag täcker med halm, träflis eller hö. Att täcka en meter åt alla håll brukar vara en bra tumregel. Mina fruktträd har börjat få en stödpinne för att få dem att växa mer upprätt och skydda dem mot eventuella hårda vindar. Pinnen tar jag bort andra säsongen.

Jag täcker ungefär en meter runt alla plantor jag planterar, antingen med täckväv, tidningar eller wellpapp som jag sedan täcker med någon form av organiskt material.
Jag täcker ungefär en meter runt alla plantor jag planterar, antingen med täckväv, tidningar eller wellpapp som jag sedan täcker med någon form av organiskt material.

Slutligen får växten en namnskylt i aluminium som ska hålla i många år. Eftersom jag planterar så många växter varje år köper jag färdiga aluminiumetiketter, men det går även bra att tillverka dem själv av exempelvis gamla ölburkar.

Det är bra att ge namnlappar till sina växter så att man kommer ihåg vad det var man planterade.
Det är bra att ge namnlappar till sina växter så att man kommer ihåg vad det var man planterade.

Nu gäller det att inte glömma bort vattningen under hela första och ibland även andra säsongen. När det är torrt väder vattnar jag nyplanterade träd och buskar var tredje dag med en halv till en hel kanna vatten (5-10 liter), beroende på plantans storlek. Har man färre växter skadar det inte att vattna varje dag när det är riktigt varmt, men även här spelar de lokala förutsättningarna en stor roll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *