Från skog till skogsträdgård?

En av de vanligare frågorna jag får är hur man gör om man vill anlägga en skogsträdgård med en befintlig skog som utgångspunkt. Dessvärre känner jag inte till så många referenser för detta förfarande i vårt klimat. Därför blir det mest teoretiska resonemang i detta inlägg och jag är som vanligt tacksam om läsarna vill dela med sig av sina egna erfarenheter.

En liten del av Puttmyra skogsträdgård anlägger vi i en befintlig skog där vi har gallrat ut de flesta konkurrenskraftiga träden. Vi täcker endast lokalt kring hasselbuskarna, men har upptäckt att rotkonkurrensen med slyet som har kommit upp är för stort och hasslarna växer långsamt.
En liten del av Puttmyra skogsträdgård anlägger vi i en befintlig skog där vi har gallrat ut de flesta konkurrenskraftiga träden. Vi täcker endast lokalt kring hasselbuskarna, men har upptäckt att rotkonkurrensen med slyet som har kommit upp är för stort och hasslarna växer långsamt.

Den första frågan man ska ställa sig är: Är det verkligen här jag ska anlägga min skogsträdgård? Den största nyttan gör ju skogsträdgården som bekant på de mest störda och minst biologiskt värdefulla markerna och det vore synd att förstöra ett befintligt ekosystem genom att göra om det till en skogsträdgård.

Ett annat platskriterium handlar om att helst anlägga sin skogsträdgård på djupa och bördiga jordar. Om man bortser från åkerplanteringar växer de svenska skogarna generellt på de sämre markerna, som ofta är steniga och magra moränjordar med ett pH-värde som inte passar många skogsträdgårdsväxter.

Vill man ändå ge sig in på att göra om en skog till skogsträdgård är det viktigt att först släppa in mer ljus till marken. Blandskogar ger ett bättre utgångsläge än barrskogar, eftersom rätt svampflora finns i marken och pH-värdet förmodligen ligger närmare det värdet vi önskar. Även en passande örtflora (alltså en som är kompatibel med skogsträdgårdsträd och –buskar) kan ofta finnas redan på plats.

Det första som behövs är att släppa in mer ljus genom att gallra kraftigt i den befintliga skogen.
Det första som behövs är att släppa in mer ljus genom att gallra kraftigt i den befintliga skogen.

Träd som har mycket konkurrenskraftiga rotsystem (som björk, asp och sälg) behöver tas bort, åtminstone i en större radie omkring de skogsträdgårdsträd som ska planteras. De övriga träden kan stå kvar och fungerar som amträd för de nyplanterade träden. De skyddar från vinden och strålningsförluster nattetid. Tall och ek har visat sig fungera bra ihop med många skogsträdgårdsväxter, men även granar här och var kan fungera. Granar mot norr skyddar från kalla nordanvindar och höjer dessutom temperaturen på den solbelysta sidan genom sin värmelagrande förmåga.

Många intressanta skogsträdgårdsväxter, som till exempel valnötter (Juglans spp.), hickory (Carya spp.), pawpaw (Asimina triloba) och hassel (Corylus spp.) är anpassade till att växa till sig i halvskuggan under stora träd och många andra växter, särskilt i örtskiktet, trivs mycket bättre i skogsmiljö än i den solbelysta miljön som finns i de flesta unga skogsträdgårdarna. Skulle det visa sig att dessa växter inte kommer igång trots att man gallrat ut konkurrerande träd kan det bero på att rotkonkurrensen ändå är för stor. Då behöver man gallra ytterligare och kanske ta bort några av amträden.

Exotiska träd som skidhickory (Carya ovata) klarar sig bra i halvskuggiga, skyddade lägen under de första åren.
Exotiska träd som skidhickory (Carya ovata) klarar sig bra i halvskuggiga, skyddade lägen under de första åren.

Det som är den kanske största fördelen med att etablera en skogsträdgård i skogen är att man inte behöver hålla på att bekämpa gräs på samma sätt som om man börjar med en gräsyta. Etableringen av både träd, buskar och örter blir mycket lättare på så vis och det behövs inte lika mycket markberedningsarbete i en sådan situation.

Det som kan vara arbetskrävande är dock att förbättra jorden så att krävande skogsträdgårdsväxter kan trivas i längden. Det tar lång tid att bygga upp tillräckligt tjocka jordlager och en lösning kan vara att frakta in jord vid varje planteringsomgång. Även vattentillgången kan vara en utmaning och det gäller att studera platsen noga innan planteringen. I svackor och dalgångar är vattentillgången sällan ett problem, men i många sluttningar och på åsar (som ofta kännetecknas av kargare vegetation) kan vattentillgången vara för liten för att kunna anlägga en fungerande skogsträdgård.

Så här frodigt och fint kan det bli direkt under en stor tall, förutsatt att det finns tillräckligt med jord och vatten.
Så här frodigt och fint kan det bli direkt under en stor tall, förutsatt att det finns tillräckligt med jord och vatten.

Sammanfattningsvis lär man alltså möta andra utmaningar om man vill etablera en skogsträdgård i en skog jämfört med om man utgår från gräsmark. Dessutom saknas det idag dokumenterad kunskap om sådana situationer och det finns mycket kvar att lära sig. Så ni som har erfarenhet om detta, skriv gärna lite i kommentarsfältet till det här inlägget eller mejla mig på philipp@ihop.nu.

8 thoughts on “Från skog till skogsträdgård?”

  • Hej Philipp! Vi har anlagt en skogsträdgård i en skog. Läs mer om det på http://www.östängsgård.se Vi gjorde det som en kurs under våren så våra erfarenheter är mycket begränsade. Vi hade Bosse Blomqvist som kursledare och hans egen skogsträdgård som måste vara en av de äldsta i Sverige ligger i Gråbo utanför Göteborg och utgår också från en skog.

    • Hej Ylva!
      Vad roligt med så många bilder från er kurs! Det stämmer att Bosses skogsträdgård är en av de äldsta och de flesta bilderna i det här inlägget är tagna i hans trädgård. Väldigt inspirerande plats!
      /Philipp

  • Min skogsträdgård anlägger jag i något som kan liknas en beskogad hagmark. Jag har verkligen haft nytta av amträden för att ge lä och skapa bra mikroklimat. Tror att de också ge ett bra liv med svampar och bakterier. De enda problemet är att där man täcker marken måste man göra stora hål i täckväven.

  • Hej Philipp
    Tack för intressanta fakta. Jag har så smått börjat omvandla ett skogsparti till att innehålla mer ätligt. Där finns just nu en jättestor alm som jag planterade för ca 20 år sedan. Strax intill sitter ett frösått äppleträd av ett Gala-äpple. Det led svårt av torkan i år tyvärr. Fläder, Sibirisk ärtbuske, Hagtorn och flera vildaplar finns där också, och några vinbär, krusbär och blåbär. Och så flera stora tallar. Hasseln har fåglarna hjälpt till att så lite varstans. Platsen är en gammal beteshage och grunden är en ändmorän, markvegetationen var rätt gles tills vi gallrade i träden, då tog gräset en faslig fart. Annars växte där örter, smultron och tibast. Under almen växer en tät matta av Kirskål, men till och med den torkade ner i år. Jag inser att jag måste tillföra mycket mer mull om växterna ska trivas sådana här tork-år som vi haft i år och ifjol.
    Intressant att läsa om träden som vill ha skugga under andra träd, jag har bland annat en svart valnöt som väntar på utplantering, kanske vill den bo här. Jag har även ett Pawpaw, men vågar man sätta det utomhus här hos oss ? Hade nog tänkt mig att det ville växa i växthuset.
    Det här är ett långtidsprojekt som jag jobbar på när jag har tid…som visst aldrig verkar finnas numera sen jag startade plantskola 😉 Man får skynda långsamt.
    Lisa

    • Hej Lisa!
      Tack för att du delade dina erfarenheter, vad spännande! Det låter verkligen som du behöver öka mullhalten och kanske hitta fler sätt att hålla kvar vattnet i landskapet. Svart valnöt kommer nog att trivas i halvskuggan ett tag. Jag såg ett gäng pawpaw-träd på friland i zon 2 utanför Alingsås i somras och flera av dem hade frukt på gång, så det kanske kan vara värt testa för dig också!
      Philipp

  • Tjo Philipp! Tycker du ska lägga till att man ska passa sig för gråalen om man är sådana trakter. Visar antagligen på ganska god vattentillgång men med rotskotten och det omfattande rotsystemet så bör man nog ringbarka gråalarna och vänta 5år innan man funderar på att etablera någonting alls på en sådan plats.

    Klibbalen är ju däremot en helt annan historia =)

  • Hej Phillip,
    Vores skovhave i det sydlige Småland skal etableres i et ”skovlignende” område: Det har tidligere været landbrugsjord (så alle stenene er fjernede! :-D), men det har passet sig selv i mange mange år og er ”sprunget i skov” (Har I et tilsvarende udtryk på svensk?). Vi har fældet en masse birk og pil (sälj) og har ‘ringet’ en masse asp, som vi fælder til vinter. Vi har gjort samme erfaring som Lisa denne sommer: Da birkene kom ned, tog græsset over. Området ligger i vandrende skygge fra en stor lind og en stor birk. Vi regner med at lade disse stå ind til videre. Til våren begynder vi at plante træer!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *