FN har bestämt att 2016 är baljväxternas år och för att hedra detta har Ätliga perenngruppen utsett den ganska förbisedda knölvialen (Lathyrus tuberosus) till årets ätliga perenn.
Knölvial är en klängväxt som får vackra rosa blommor framåt sommaren. Den fungerar utmärkt att odla i skogsträdgårdssammanhang. Precis som de flesta andra baljväxterna binder knölvialen kväve från luften med hjälp av bakterier och därmed hjälper den även sina grannar med lite extra näring. Jag har med framgång odlat den i polykultur med jordärtskockor, korogi (Stachys affinis) och hallon.
Som namnet avslöjar odlas knölvialen för sina ätliga rotknölar. Första året är de brunrosa, från andra året blir de nästan svarta och kan därför vara lite svåra att hitta i jorden. De växer på långa strängar och har därmed ett liknande växtsätt som den besläktade potatisbönan (Apios americana), som inte riktigt verkar trivas så bra i vårt svenska klimat. Knölvial har fått lite dåligt rykte om sig att den skulle vara väldigt lågavkastande, men i mina odlingar (i en ganska lätt och mullrik jord) gav den så mycket som 400g per kvadratmeter. Rötterna skördas på hösten eller våren efter att tjälen har gått ur jorden. De kan kokas (20-25 minuter), stekas och rostas och smakar väldigt lik äkta kastanj.
Knölarna är mineralrika (se nedan) och innehåller ungefär 1,3 % protein [1,2].
| Kalcium | Magnesium | Fosfor | Kalium | Järn | |
| mg/100g | mg/100g | mg/100g | mg/100g | mg/100g | |
| Knölvial | 92,80 | 21,82 | 6,59 | 154,54 | 0,75 |
| Potatis | 5,00 | 22,00 | 44,00 | 379,00 | 0,31 |
Knölvial kan växa i sol till halvskugga och växer ungefär 1,5 m på en säsong. Helst vill den växa i en mullrik och fuktighetshållande jord. Den förökas enklast med rotknölar, men kan även dras upp från frö. Fröna behöver då ruggas med en fil eller sandpapper och blötläggas. Frön finns att köpa från Impecta och plantor hittar du i vår plantskola här i Stjärnsund om du har vägarna förbi.
Referenser
[1] Turan, M., S. Kordali, H. Zengin, A. Dursun, and Y. Sezen, Macro and Micro Mineral Content of Some Wild Edible Leaves Consumed in Eastern Anatolia. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B – Plant Soil Science, 53(3): p. 129-137, 2003.
[2] USDA. National Nutrient Database for Standard Reference. 2011. http://ndb.nal.usda.gov/, Hämtad 2015.
Hej og tak for en god blog! Jeg har købt jeres bog og er i gang med at lære den at kende. Jeg er overrasket over i skriver at spinatranke (hablitzia tamnoides) holder af at stå i sol?
Alle andre steder får jeg at vide, at den bør stå i skygge, og at den kommer fra et miljø med meget skygge.
Er det fordi jeres have er langt nordpå??
Venlig hilsen
Maj-Britt
Hej!
Rankspenat föredrar absolut halvskugga enligt vår erfarenhet också, men om jorden har hög mullhalt och inte torkar ut för mycket eller om det finns rörligt markvatten går det alldeles utmärkt att odla den även i full sol.
/Philipp