Första riktiga hasselnötsskörden

En lång väntan är över. Sju år efter att vi planterade de första hasselnötsbuskarna i vår skogsträdgård fick vi nu den första ordentliga skörden. När det tidigare varit som bäst en handfull nötter har vi i år kunnat håva in mer än 2000 nötter.

Trots att jag skördat hasselnötter i det vilda många gånger kände jag mig ganska handfallen när jag stod där i hassellunden och såg de otaliga klasarna växa fram. Hur vet jag egentligen när nötterna är mogna? Och hur ska jag kunna hinna skörda dem före alla djur som också tycker om nötter?

Årets trädgårdsbok 2018!

När jag försökte googla mig fram till svar på mina frågor fick jag inga tillfredsställande resultat. ”Nötterna är mogna när de ramlar ner på marken” stod det på många sidor. Det må förvisso vara sant, men från mina observationer i vilda hasselbestånd vet jag att det är endast en bråkdel av de mogna nötterna som ens hamnar på marken. Större delen av de mogna nötterna tas av ekorrar och fåglar när de fortfarande sitter kvar på buskarna.

Även i den vetenskapliga litteraturen gick jag på bet. Det finns en del forskning om hur fettämnena i hasselnötter förändras under mognadsprocessen, men ingen verkar ha brytt sig om att besvara min enkla fråga om hur jag vet om nöten är mogen. Här kommer alltså min egen hypotes om hur det hela går till, vilket också leder till svaret på frågan hur vi kan hinna skörda nötterna före ekorrarna.

Hazelnuts growing early summer
Det blev många funderingar när jag såg hasselnötterna växa fram i sina klasar under försommaren.

När mognar nötterna eller hur hinner jag före ekorrarna?

Nöten är via en membran hopkopplat med busken som förser nöten med näring under dess framväxt. Alla näringsämnen måste passera denna membran som befinner på undersidan av nöten. Innan membranen börjar släppa är det i princip omöjligt att rycka loss en nöt utan att dra av hela klasen. Vid något tillfälle under mognadsprocessen har nöten dock fått alla näringsämnen den behöver. Då antar jag att nöten börjar producera någon signalsubstans som gör att membranen blir långsamt ogenomsläpplig och att nöten börjar lossna från sitt fäste. Alla processer som krävs för att nöten ska mogna sker inom nöten från och med nu. Hur lång tid denna process tar varierar från sort till sort och är säkert starkt beroende av yttre faktorer som lufttemperaturen. Efter ett tag sitter nöten så pass löst att även en liten ekorre kan rycka loss den. Den bästa tidpunkten att skörda nötterna för oss människor är innan dess.

Bottom of hazelnut
På hasselnötens undersida syns resterna av membranen genom vilken hasselnötsbusken skickar näringsämnen in i nöten. När nöten har fått alla näringsämnen den behöver blir membranen långsamt ogenomsläpplig och nöten släpper lätt från sitt fäste.

En stor fördel vi har gentemot ekorrar och andra vilda nötälskare är att vi kan låta nötterna eftermogna inomhus där det är torrt och varmt. Eftersom jag är övertygad om att mognadsprocessen efter ett tag endast fortgår inom själva nöten kan vi skörda nötterna tidigare än de vilda djuren. För att testa hur långt mognadsprocessen har kommit tar jag tag i en klase nötter och använder sedan tummen för att trycka en valfri nöt i sidled. Om den släpper utan större kraftansträngning är klasen klar för skörd. Det ska ploppa till när nöten hoppar ur sitt fäste. Om den inte släpper håller busken fortfarande på att pumpa näring in i nöten. Eller så är nöten tom eller skadad. Eftersom det är nöten själv som signalerar att den är mogen kan skadade eller tomma nötter inte initiera lossningssprocessen. Tomma och skadade nötter släpper därför aldrig från sina fästen, något som är bra att veta när det är dags att ta hand om skörden. Å andra sidan släpper fyllda, friska nötter alltid från fästet, förutsatt att de är tillräckligt mogna.

Med denna kunskap gick jag alltså över mina buskar med jämna mellanrum och kontrollerade mognadsgraden. Föga förvånande var det på sydvästsidan av buskarna som nötterna mognade först. Det kunde vara en skillnad på tre till fyra veckor i mognad mellan sol- och skuggsidan på en och samma buske.

Vad händer om jag skördar för tidigt?

I början av skördetiden gjorde jag misstaget att skörda av hela busken så fort de första nötterna var klara på ena sidan. Jag ville absolut inte bli av med hela den fantastiska skörden bara för att jag väntade några dagar för länge. Att skörda för tidigt innebär dock att de viktiga processerna som sker inuti nöten inte är avklarade. Det är fullt möjligt och dessutom riktigt gott att äta gröna, omogna hasselnötter, men det går inte att få dessa nötter att eftermogna ordentligt sen. Det som händer är att kärnorna krymper väldigt mycket, något som förmodligen har att göra med förändringen av fettsyrorna i nöten. I omogna nötter är fettämnena inte stabila och vattenhalten är fortfarande väldigt hög, vilket helt enkelt innebär att det inte blir mycket kvar att äta efter några veckor. Därför övergick jag ganska snabbt till att skörda i omgångar.

Rätt efterbehandling

När nötterna väl är skördade krävs det en del processande både för att gynna eftermognadsprocessen och för att göra dem så lagringsdugliga som möjligt. För det mesta skördade jag hela klasar. Det bästa är att helt enkelt breda ut alla klasar på en luftig, välventilerad, torr och inte alltför kall plats som dessutom är mussäker. Där kan de ligga tills nötterna är helt mogna och då är det bara att skaka ut dem ur sina höljen. Både höljena och nötterna blir bruna efter ett tag, vilket är ett gott tecken på att de är mogna. Nötter som inte lossnar är som sagt antingen skadade eller helt tomma och det är inte värt mödan att kränga dem ur fästena.

Harvest from Hall's Giant
Så här mycket nötter blev det från en enda buske av sorten ’Halle’sche Riesennuss’.

Om du har ont om plats går det även att plocka ut nötterna ur sina fästen direkt efter skörden. Ett misstag jag gjorde var att jag hängde hela säckar med nötter i taket. Nötterna i mitten fick då för lite luft och började mögla på ytan, något som kan leda till produktionen av olika väldigt ohälsosamma svampgifter (mykotoxiner) i nötterna. Därför är det viktigt att varje nöt ligger luftigt tills vattenhalten är så pass låg att den inte kan mögla längre. Denna process kan ta ett antal veckor. I forna tider lät man nötterna till och med ligga på vinden ända fram till julafton så att de skulle bli riktigt torra [2].

Vår skörd sort för sort

Sammanlagt har vi ett 20-tal namnsorter på hassel och mellanhassel (Corylus x colurnoides). Dessutom har vi planterat ett dussintal vildhasslar från olika områden i Sverige för att säkerställa att vi får bra pollinering av våra storfruktiga namnsorter. I år var första året en vildhassel som vi hämtade från ett närliggande bestånd blommade. Av de storfruktiga namnsorterna var det sex sorter som gav riktig skörd. Tabellen nedan visar en sammanställning över skörden per buske. Alla buskar är planterade 2013, utom sorten ’Cosford’ som planterades 2012.

Cluster of Frühe Lange Zellernuss
Sorten ’Frühe Lange Zellernuss’ gav många nötter per klase.

Busken vars nötter mognade allra först var vildhasseln, mer än två veckor innan den första namnsorten mognade och över en månad innan de flesta andra buskarna började få skördeklara nötter. Nötterna var dock väldigt små i jämförelse. ’Frühe Lange Zellernuss’ rekommenderas ofta i litteraturen och den var mycket riktigt tidig (med avlånga nötter). ’Kentish Cob’ (=’Lambert’s Filbert’) mognade strax därefter, men busken är fortfarande ganska liten och skörden blev därefter. ’Halle’sche Riesennuss’ (= ’Jättenöt från Halle’) är den sorten som helt klart har tagit sig bäst i odlingarna. Jag köpte buskarna som ’Wunder aus Bollweiler’, men enligt en forskningsartikel från 2006 [1] är ’Wunder aus Bollweiler’ genetiskt identiskt med ’Halle’sche Riesennuss’, så jag använder det namnet framöver. Två av dessa buskar gav mer än 2 kg skörd, vilket är ett riktigt bra värde om man jämför med siffrorna i litteraturen. De två riktiga ’Cosford’-buskarna gav trots sin storlek och ålder en förvånansvärt dålig skörd, även om kvaliteten på nötterna blev mycket god. En trevlig överraskning var att sorten ’Butler’ som är framtagen i USA gav skörd för första gången. ’Butler’ var sorten som gav den enskilt största nöten, även om genomsnittet blev lite lägre.

SortSkördedatumVikt med skal, färska (g)Antal fylldaVikt per nöt (g)Antal tommaAndel tomma (%)Anmärkning
Vildhassel20 augusti4602481.8500Från ett lokalt hasselbestånd
Cosford 18 september120602610Förmodligen felmärkt, ser mer ut som vildhassel till storlek.
Frühe Lange Zellernuss8 september10353652.84298Två buskar
Kentish Cob13 september139672.0700
Halle'sche Riesennuss 118 september27378273.31476Skördade för tidigt
Cosford 218 september8501964.3474
Butler24 september170443.8600
Cosford 330 september200414.8800
Halle'sche Riesennuss 230 september11262983.78103En del nötter fortfarande inte mogna
Halle'sche Riesennuss 330 september22175034.41204En del nötter fortfarande inte mogna
Halle'sche Riesennuss 430 september170553.0959Liten buske
Halle'sche Riesennuss 530 september182434.2337Liten buske, fåglar tog en del av skörden
Webb's Prize Cob0000Fåglar tog hela skörden!

Kolumnen ”Antal tomma” kräver en viss förklaring. När jag började skörda från buskarna låg det redan en hel del klasar med nötter på marken. Vid närmare undersökning upptäckte jag att alla nötter som låg på marken var tomma. Det verkar alltså som om hasselbuskarna stöter bort hela klasar när de på något sätt inser att de bara innehåller tomma nötter. Antagligen är det någon signalsubstans som inte skickas från nöten till busken som gör att den sätter igång frånstötningsprocessen. Väldigt praktiskt för mig som då slipper lägga tid på att hantera tomma nötter. De tomma nötter som finns kvar i tabellen är då sådana som delade klase med fyllda nötter. Generellt tycker jag att andelen tomma nötter är låg, särskilt i jämförelse med litteraturvärdena som generellt ligger över våra värden [3]. En anledning till varför skördemängden blev relativt hög kan även vara att den av hasselnötsodlare fruktade skadegöraren nötviveln inte förekommer hos oss. Mer om denna elaking och hur vi kan förhålla oss gentemot den kommer i nästa inlägg.

Referenser

[1] Boccacci, P., A. Akkak, and R. Botta, DNA typing and genetic relations among European hazelnut (Corylus avellana L.) cultivars using microsatellite markers. Genome, 49(6): p. 598-611, 2006.
[2] Pettersson, B., I. Svanberg, and H. Tunón, Nötter: etnobiologisk läsebok. Studentlitteratur, 1999.
[3] Solar, A. and F. Stampar, Characterisation of selected hazelnut cultivars: phenology, growing and yielding capacity, market quality and nutraceutical value. Journal of the Science of Food and Agriculture, 91(7): p. 1205-1212, 2011.

17 thoughts on “Första riktiga hasselnötsskörden”

  • Intressant! Hasselnötter är en riktig delikatess enligt mig, om man äter de gröna och utan att torka. Torkningen gör att fettsyrorna härsknar, delvis, speciellt på sorter som får ett hålrum med luft i mitten av nöten. Sorter, eller vilda nötter, som skrumpnar inn från utsidan istället, blir godare som torkade. Tycker jag iallafall.

    Känner inte till att tomma eller skadade nötter släpper dåligare från höljet, har inte undersökt det medvetet men har trots allt plockat nötter varje höst i många år, både vilda och äkta.

    Jag har mina i kylskåp eller frys, eftersom jag föredrar den färska smaken 🙂

  • Jag är totalt novis på detta men älskar alla former av nötter. För mer än 10 år sedan köpte jag 2 st hassel på en handelsträdgård och dom växer så det knakar, men inga nötter, så jag undrar finns det hassel som bara ä för prydnad och inte ger nötter? Dom står i zon 5.
    // Håkan

    • Om du köpte två stycken på en handelsträdgård är risken stor att de är kloner och då kan de inte pollinera varandra. Det står lite mer om det i det här inlägget: https://xn--skogstrdgrden-hfbr.xn--stjrnsund-x2a.nu/notodling-i-sverige-del-2-hasslar/. Jag skulle plantera in en vildhassel från ett lokalt bestånd (om det finns, annars från ett nordligt hasselbestånd), den kan sköta pollineringen så att du får skörd. Efter 10 år är det verkligen dags för det. /Philipp

      • Stort tack för ditt svar Philipp det ger mig nytt hopp om egna nötter igen, jag hade redan slutat hoppas innan jag såg dit inlägg om hasselnötter. Jag bor i Vika utanför Falun så jag har inte så långt till dig, har du några buskar till salu? Eller vet du någon annan i närheten? Hälsningar Håkan.

        • Hej Håkan,
          vi kommer inte att ha några vildhasslar i vårt sortiment nästa år förmodligen, men om du vill kan jag mejla dig vår katalog sen när den är klar. Tyvärr vet jag ingen som säljer härdig vildhassel. /Philipp

          • Man kan nog anta att all vildhassel som finns att köpa i Sverige är minst lika härdig som hans förädlade buskar, så det är nog bara att beställa från valfri nätbutik.

          • Jag tror dock att det behövs en vildhassel vars hanblommor hinner mogna fram. Vika ligger på gränsen till zon V och jag tror inte att den vildhassel från säg zon II är det bästa valet. Jag skulle välja en från närmaste naturliga hasselförekomst, helst från ett något kallare område.

          • Jag är en aning skeptisk till det faktiskt. Förädlade sorter är som regel mellan- eller sydeuropeiska, utan att det betyder särskilt mycket för när blomningen inträffar (tror jag, eftersom den varierar mellan sorter). Timing och kompatibilitet är viktiga. En vild buske är nog kompatibel med alla sorter, men timingen på de vilda hanblommorna blir ändå en chansning. Kommersiellt är det en vetenskap och det finns både tidiga, mellan, och sena pollinatorsorter, i tillägg då till kompatibiliteten. Om det finns många vildhasslar i närheten så är man ju säker, både med timing och kompatibilitet. Men om man har en enda sort, och måste köpa en pollinator, så är det enda säkra att köpa en annan sort som är både kompatibel och har rätt timing. Då måste man också veta vilken sort man har… Men, även om timingen inte blir optimal med den vildbusken man får, så blir det troligtvis ändå några nötter.

          • Tack för ert engagemang, både Phillipp och Magnus. Jag får försöka hitta några olika, det gör ju inget om det blir lite mer nötter 🙂 . Har ställt fråga till Lövhyddans handelsträdgård om dom kan lista ut vilken sort jag köpt av dom. En katalog skulle vara trevligt som inspiration till våren, jag har satt liljor två år nu och något ätbart kanske ska bli nästa fokus.

  • Ett sätt att skilja tomma från fyllda hasselnötter är att lägga dem i vatten. De tomma flyter. Hos mig var ca 20 % tomma. Angripen av någon insekt.

    • Ja eller bara knäcka dom 😁

      Tomma nötter går väl an, det är värre med de som har små gråa fläckar, svåra att upptäcka men gör att nöten smakar pyton. Undrar vad det är för sjukdom.

  • Mycket intressant läsning som vanligt! Har läst här ett tag nu.
    Jag håller själv på att anlägga typ en skogsträdgård i Stockholm utanför huset som köptes för ett par år sedan. Är inte så kunnig ännu, så blev väldigt glatt överraskad när jag i våras upptäckte att jag har 3 buskar vildhassel på tomten! Har inte sett några nötter på dem tidigare år, annars hade jag nog förstått tidigare vad det var 🙂
    Det är dock mycket träd som skuggar två av dem, men en står fint i solen. Den fick ganska rikligt med nötter i år. Tänker att det kanske var ett ovanligt bra nötår?
    Dock, så struntade tyvärr våran ekorre i att de inte alls var mogna, och började gnaga av klasarna redan i första halvan av Augusti. Allt var avgnagt redan efter någon vecka. Som tur var, var han slarvig, så det mesta hamnade på marken. Plockade dessa och lät dem eftermogna så gott det gick. Vissa blev goda då, men de flesta hade en lite för omogen ”grön” och bitter smak. Lät dem ligga ytterligare, men då satte de igång att mögla. De låg nog inte tillräckligt luftigt, men jag kopplade det även till att jag inte tagit bort dem från klasarna. De gröna ”omslagen” är ju en hel del fukt i.
    Efter fynden av buskarna så är jag väldigt sugen på att ympa in namnsorter på dem. Vet inte hur bra det funkar? Är ingen van ympare ännu, fast Youtube finns ju 🙂 Om det funkar, har ni möjligen ympris som jag skulle kunna köpa till våren, eller vet vart man kan få tag på det?

    • Min morbror har ympat in sorter på vildhassel flera gånger, han säger det är förhållandevis svårt att lyckas, jämfört med t ex äpple. Men det går.

        • Tack till både Magnus och Philipp!
          Ok, då ser jag till att ympa lite andra saker först så jag får in rutinen på lite enklare grejer, så tar jag hasseln senare. Då kanske jag hunnit läsa på lite mer också, men 20 grader var ju intressant info. Gissar att man ändå tar ympris när de fortfarande är i vila, men att man får ha dem i kylen sedan ända till sommaren? Sedan ympa när hasseln är i full gång, eller kanske man helst ska ta det en varm majdag något år när det slår om väldigt hastigt så de fortfarande inte riktigt vaknat ännu? Jag tar jättegärna emot en katalog också, när de finns tillgängliga!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.