Jag har planterat så många olika nötträd i Puttmyra skogsträdgård delvis för att jag är på jakt efter grödor som kan ersätta de vanliga stapelgrödorna i form av spannmål och potatis, men även oljeväxter och proteinrika baljväxter.
En viktig parameter att ha koll på är då förstås näringsinnehållet i nötterna. För det första kan nötterna indelas i stärkelserika och fettrika nötter. Till de stärkelserika nötterna hör kastanjer, ekollon, brödgransnötter och ginkgo medan valnötter, hasselnötter, pinjenötter, hickory och pekannötter tillhör de fett- och proteinrika nötterna.
Tyvärr finns det bara lite uppgifter om näringsinnehållet hos de ovanliga nötterna. I tabellen nedan har jag sammanställt den information jag har kunnat hitta i litteraturen angående innehållet av makronäringsämen (protein, fett, kolhydrater) hos ett antal olika nötter. Variationen i näringshalten lär dock vara stor och beror mycket på de lokala växtförutsättningarna och här visas bara grova medelvärden. Nötter från friska valnötsträd har t.ex. visat sig ha högre proteininnehåll och bättre fettsammansättning än nötter från stressade träd [1]. För jämförelsens skull har jag även tagit med data för några av våra vanliga stapelgrödor, dvs. vete, majs, ris och potatis som alla är kolhydratrika grödor, samt oljeväxten raps som får mäta sig med de fettrika nötterna. Alla värden i tabellen är omräknade till 10% vattenhalt så att siffrorna ska kunna jämföras bättre.
| Gröda | Protein (%) | Fett (%) | Fiber (%) | Kolhydrater (%) | Källa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Skogsek (Quercus robur) | 8.5 | 4.9 | 3.9 | 72.7 | [3] | |
| Äkta kastanj (Castanea sativa) | 8.9 | 3.6 | 6.4 | 71.1 | [5] | |
| Vete, ekologiskt | 12.2 | 3.1 | 74.7 | [7] | ||
| Majskorn, färska | 10.2 | 2.1 | 6.4 | 71.3 | [7] | |
| Okokt basmatiris | 9.5 | 1 | 0.5 | 79 | [7] | |
| Potatis (kokt) | 7.5 | 0.4 | 8.8 | 73.3 | [7] | |
| Hassel (Corylus avellana) | 12 | 59.6 | 2.4 | 16 | [4] | |
| Äkta valnöt (Juglans regia) | 15.2 | 56.1 | - | 13.7 | [4] | |
| Grå valnöt (Juglans cinerea) | 25 | 64 | - | 8.7 | [4] | |
| Svart valnöt (Juglans nigra) | 20.5 | 59.3 | - | 14.8 | [4] | |
| Rapsfrö (torkat) | 26.9 | 52.6 | 5.8 | 4.7 | [8] |
Som vi ser är näringsvärdena hos nötterna i samma storleksordning som hos de ettåriga grödorna. Vad gäller fetter kan man utvinna matolja ur de fettrika nötterna genom att pressa dem, precis som man gör i tillverkningen av rapsolja. Den mest högvärdiga nötoljan kan fås av hasselnötter. Till skillnad från många andra växtoljor uppvisar den en bättre balans mellan fettsyrorna omega 3 och omega 6 och dess sammansättning är nästan identisk med olivolja, som annars anses vara den nyttigaste oljan ur växtriket [2]. Hasselnötsolja kan man hitta allt oftare i våra svenska matbutiker och den smakar riktigt god.
Näringsinnehållet är förstås inte allt om man ska hitta fleråriga stapelgrödor från nötträd, därför är det viktigt att även undersöka de olika arternas avkastning. Mer om det i nästa del av serien om nötodling.
Källor
[1] Westergaard, L., 2013 [personlig kommunikation].
[2] Hultén, K., 2014 [personlig kommunikation].
[3] Crawford, M., The oaks. Agroforestry News, 20(1): p. 1-40, 2011.
[4] Crawford, M., Nut Crops – Appendices, 2012.
[5] Crawford, M., History of Sweet Chestnut. Agroforestry News, 18(4): p. 32-39, 2009.
[6] Saltå kvarn. Vete, helt. Accessed 2014-01-27; Available from: http://www.saltakvarn.se/produkter/vete-helt/, 2014.
[7] Livsmedelsverket. Livsmedelsdatabasen. Accessed 2014-01-31; Available from: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/livsmedelsdatabasen-/, 2014.
[8] Knutsson, H., Introduktion till Småskalig produktion och användning av rapskaka, 2007.