Nötodling i Sverige – Del 3: Valnötter

Valnötssläktet (Juglans spp.) omfattar ett antal arter som är intressanta för våra svenska förhållanden. Äkta valnöt (Juglans regia), som också är den mest kända valnöten klarar sig i regel till odlingszon 2 i Sverige. Den äkta valnötens stora fördel är att de välsmakande nötterna är lätta att knäcka och kärnorna förblir hela och är lätta att få ur skalet. Dess begränsade härdighet har dock varit en stor begränsning hittills, men sedan hösten 2013 förökas den lovande vitryska sorten ’Loiko’ i Lars Westergaards plantskola utanför Odense i Danmark. ´Loiko´ härstammar från en försöksodling i Vitryssland och 2003 planterades 100 fröplantor i Sverige. Fröplantorna togs till Sverige av växtentusiasten Ove Johansson som bor i Indal utanför Sundsvall och plantorna fördelades över hela landet. Oves son Ludvig har för övrigt skrivit en mycket intressant bok som heter ” Odla exotiskt i din trädgård” (2007) där han myntade begreppet ”extremodlare” som jag på något sätt kan identifiera mig med.

Martin Gustafsson visar upp den äkta valnöten Loiko på Uppsala botaniska trädgård.
Martin Gustafsson visar upp den äkta valnöten Loiko på Uppsala botaniska trädgård.

Sorten ’Loiko’ uppvisar utomordentlig härdighet och gav skörd i Sundsvallstrakten redan hösten 2008. Till vår stora glädje kommer en klon av Loiko-fröplantan nr. 63 på Uppsala botaniska trädgård att komma till Stjärnsund till våren och berika vår samling av nötträd. Äkta valnöt ger frukt efter ungefär fem år. Unga träd kan producera 2 till 5 kg nötter per år, medan träd som är 10 till 20 år gamla ger mellan 15 och 50 kg nötter per år, respektive 1,6 till 5 ton per hektar och år [1].

Det finns otroligt många namnsorter av äkta valnöt, men det är tyvärr inte så många av dem som trivs i Sverige.
Det finns otroligt många namnsorter av äkta valnöt, men det är tyvärr inte så många av dem som trivs i Sverige.

I tillägg till ’Loiko’ anses manchurisk valnöt (Juglans mandshurica) vara den härdigaste arten i släktet. Den trivs bra i odlingszon 5 och det finns till och med exemplar i Jämtland, men nötterna är mycket svårknäckta, med små kärnor som lätt går sönder när nöten knäcks. I de kalla delarna av Sverige kan den vara ett alternativ i brist på andra arter, eller tills sorten ’Loiko’ fått en större spridning.

Grå valnöt (Juglans cinerea) odlas som parkträd i många svenska städer och arten anses vara härdig till odlingszon 4 eller 5. Nötterna är mycket krämiga och välsmakande (det engelska namnet är Butternut), men svårknäckta och även dessa kärnor går lätt sönder när den knäcks. Det finns namnsorter från Nordamerika som uppvisar bättre egenskaper, så som Booth, Beckwith och Bear Creek som finns på den europeiska marknaden. Grå valnöt ger frukt efter 5-8 år efter att de blivit planterade och de relativt kortlivade träden (80-90 år) ger 14-23 kg nötter per år.

På alla valnötter sitter nötterna i klasar som på den här bilden.
På alla valnötter sitter nötterna i klasar som på den här bilden.

Hjärtnöten (Juglans ailanthifolia var. cordiformis) är en underart av den japanska valnöten (Juglans ailanthifolia) med hjärtformade, mycket välsmakande nötter som av många nötkännare anses vara den godaste valnöten. Arten är möjligtvis härdig till odlingszon 4 och sorten ’Kalmar’ har uppvisat mycket goda egenskaper i danska försöksodlingar [2]. Jag har just fått tag på en fröplanta från ett träd i Västergötland och har haft sorten ’Fodermaier’ i två år, som har klarat sig riktigt bra i skogsträdgården. Namnsorter av hjärtnöt börjar producera nötter efter fem år efter plantering och producerar då i genomsnitt 2,3 kg nötter per träd. Efter 10 år producerar de 23 kg per träd och när de är äldre än 15 år når de sin maximalproduktion på genomsnittligt 34 kg nötter per träd.

Hjärtnöten (Juglans ailanthfolia var. cordiformis) är både vacker och god.
Hjärtnöten (Juglans ailanthfolia var. cordiformis) är både vacker och god.

Buartnut (Juglans x bisbyi) är en hybrid mellan grå valnöt och hjärtnöt, som tros förena den grå valnötens härdighet med hjärtnötens kulinariska egenskaper. Vi planterade två exemplar av denna hybrid för ett par år sedan, men tyvärr led de av någon rotskada och vissnade ner strax efter utplanteringen. Hittills har vi inte lyckats få tag på nya plantor.

Svart valnöt (Juglans nigra) härstammar precis som grå valnöt från Nordamerika och har odlats där under mycket lång tid. Den har en utsökt smak och vissa namnsorter släpper kärnan fritt och i ett stycke, alltså utan att falla sönder i tusen bitar, men den är även den absolut mest svårknäckta valnöten. Skalet är så hårt att det användes som värmesköld i de första amerikanska rymdfärjorna, och än idag används det krossade skalet som slipmedel i industrisammanhang. Fröplantor av svart valnöt ger frukt först efter 12-15 år och producerar då runt 8 kg nötter per år. Mogna träd kan efter cirka 50 år ge 100 kg nötter per år. Ympade träd kan ge frukt redan efter några år [1].

Svart valnöt (Juglans nigra) har otroligt svårknäckta nötter, men de är väldigt goda.
Svart valnöt (Juglans nigra) har otroligt svårknäckta nötter, men de är väldigt goda.

Alla valnötter behöver en varm och väldränerad växtplats, samtidigt som de måste kunna komma åt grundvattnet med sina långa pålrötter som kan bli tre till fem meter djupa hos fullväxta träd [3]. Därför är det kanske inte förvånande att de i sin naturliga miljö ofta förekommer i sluttningar nära floder. Under de första åren satsar valnötterna mest på att utveckla pålrötterna och de är därmed mycket känsliga för omplantering. De tycker inte om att växa på jordar med lågt pH-värde och trivs bäst på jordar med pH 6,5 eller högre.

Hjärtnötsträd är snabbväxande och blir riktigt stora. Det här trädet växer i Martin Crawfords nötlund och är bara 16 år gammalt.
Hjärtnötsträd är snabbväxande och blir riktigt stora. Det här trädet växer i Martin Crawfords nötlund och är bara 16 år gammalt.

Valnötsbladen innehåller en växtgift som heter juglon som hämmar tillväxten hos andra växter. Juglonets effekt är relativt lokalt begränsad, men äppelträd uppvisar stor känslighet mot giftet och bör planteras på behörigt avstånd från valnötsträd. Ett urval av växter som kan tolerera juglon och som därför lämpar sig till samplanering med valnötter visas i tabellen nedan. En mer utförlig sammanställning som skiljer mellan tre olika tidsperspektiv och som även inkluderar ettåriga grödor och djur finns i en vetenskaplig artikel från 2008.

Juglonresistenta växter (från [4]).

Svenskt namnBotaniskt namn
LönnAcer spp
LökväxterAllium spp.
VårskönaClaytonia sibirica
HagtornCrataegus spp.
JordärtskockaHelianthus tuberosus
DagliljaHemerocallis fulva
Spansk körvelMyrrhis odorata
JätteramsPolygonatum biflorum var. Commutatum
EkQuercus spp.
FläderSambucus spp.
MaskrosTaraxacum officinale
VitklöverTrifolium repens

Valnötterna är i regel vindpollinerade och behöver en annan sort (eller art) för att kunna ge frukt. Vissa individer är självpollinerande eller utvecklar förmågan att pollinera sig själva när det inte finns några andra valnötsträd i närheten. Andra individer kan sätta frukter utan att pollinering har skett, ett fenomen som kallas apomixis [2].

Både hasselnötter och valnötter tillhör de fettrika nötterna och i nästa inlägg ska vi titta närmare på kastanjerna, som tillhör de stärkelserika nötterna.

Litteratur

[1]          Crawford, M., Nut Crops – Appendices, 2012.
[2]          Westergaard, L., 2013 [personlig kommunikation].
[3]          Mohni, C.P.F.H.G.E., The modern silviculture of Juglans regia L.: A literature review. Die Bodenkultur., 60(3): p. 21-34, 2009.
[4]          Jacke, D. and E. Toensmeier, Edible forest gardens. White River Junction, Vt.: Chelsea Green Pub. Co., 2005.

22 thoughts on “Nötodling i Sverige – Del 3: Valnötter”

  • Det är så kul att det händer lite på det här området. När jag var ung läste jag att valnötter inte bildas på träd i Stockholm, det var för kallt… Inte precis så att man fick lust att pröva då. Kanske behövde de pollineras av annan sort, men det nämndes inte som möjlighet. Jag har i alla fall fått nötter på sorten Broadview i zon III i Uppland. Med entusiastiska pionjärer kan man nog hitta lämpliga sorter för kallare lägen än så.

  • Är det alla valnötter eller bara den svarta som producerar juglone? Hittar bara info på den svarta inklartikeln du länkar till.

    • Hej! Alla valnötter producerar juglon! Huruvida mängden de producerar skiljer sig mellan arterna vet jag dock tyvärr inget om.

  • Härligt med valnötter. Har ni läst om Dan Carlsson – Soonic Bloom som med ljud och näringsspray på svart valnötsträd samt sedermera på valnötterna när de nästa år skulle gro – lyckades få mycket större skördar, snabbare tillväxt + att de tålde kyla bättre. Sådana valnötter kan man visst köpa som utsäde.

    Känner ni till att pinjenötter kan odlas i hela Sverige och att de sprids av nötkråkan. Den heter sibirisk ceder eller cembratall och planterades utanför Luleå på 1800-talet då den kallades för brödtall. Den yttre delen av kvistarna kan man göra green smoothies av med lite frukt, vilket är lite godare än tallkvistar (men smak kanske inte skall diskuteras?). Plantera massor. Köp billiga plantor från Ryssland som vi kan dela på om någon har vägen förbi där de finns?

  • Tack, det var mycket upplysande. Ett par frågor. Hur långt är ”behörigt avstånd” för t ex äppelträd och bärbuskar? Var kan jag hitta valnötsplantor (äkta valnöt) att köpa?

    • Hej! Jag skulle gissa att det räcker om äppelträdet/bärbusken står utanför valnötens blivande krona, alltså ca. 10 m från trädet. Ärligt talat har jag dock ännu inte kunnat observera juglonets negativa effekter i verkligheten kring solitärträd av valnöt, så jag tror det är lite överdrivet.
      Lämpliga valnötsplantor för zon 1 och 2 kan du köpa bl.a. hos Lars Westergaard och Agrofroestry Research Trust (se http://skogsträdgården.stjärnsund.nu/plantskolor-for-skogstradgardsvaxter/).
      Vänligen
      Philipp

  • Hej! Jag har ett jättelikt Valnöts träd, gissar 8-10 m på min lilla tomt i Sydvästra Skåne. nu efter 7 år, växer mängder med Valnötter på trädet. Hur skall jag ta hand om dem?
    Dom verkar falla ner på marken och sedan tror jag att fåglarna tar dom. har lyckats rädda 10-12 st tidigare år. Skall jag lägga lakan på marken? När skall jag ta dom? Måste dom bli färgade innan jag kan plocka dom. Tänker kanske en stege och plocka ner dom, men när?

    • När de faller ner är de mogna. Lakan känns onödigt. När de börjar bli mogna och falla kan man skaka ner dom. Man kan även plocka dom med gröna skalet kvar, men då får man låta dom ligga o mogna färdigt inomhus en vecka tills skalet svartnar och faller bort (oerhört meckigt att få bort skalet utan att detbörjat svartna – dessutom bör du använda handskar för det svarta sitter kvar i flera dagar, hur mycket du än skrubbar händerna (man gjorde bläck på det förr i tiden))

  • Har ett valnötsträd planterat på -70 talet , som de senaste åren gett mej mycket nötter men, det är hela tiden en kamp mellan mej och råkorna. De kämpar med sina näbbar och tar många nötter, Att de tar de översta som jag ändå inte når är ok, men jag vill ju ha så många som möjligt. Väntar jag tills nötterna själv faller ner, lär jag inte få så många. Finns det något knep att på ett enkelt sätt få ut de nötter ( från det fruktiga skalet), vars skal ännu inte öppnat sig? Ska de ligga torrt eller fuktigt?

    • Jag har lagt nötterna i en plastpåse som jag slöt tätt. Efter en vecka eller så börjar skalet ruttna och då är det jättelätt att få bort det. Nötterna smakade bra ändå och verkade inte ha skadats av denna behandling och kan eftertorkas utan problem. Hoppas det hjälper!

    • Jag har ett knep. 4 meter långt snöre som är någotsånär tåligt. Binder ett äpple i ena änden. Sen kastar jag den över den grenen jag vill komma åt och fångar, och vips har jag världens bästa krok över grenar jag inte når

      • Ja, apropå det Philipp nämnde, jag lägger dom i sitt gröna skal i ett soligt fönster ett par dagar. När de börjar bli skrynkligaär det lätt att vrida av det gröna skalet.

        • Tack för alla tips!
          Har nu ägnat helgen åt valnötsskörd ikapp med råkorna.
          Dom hjälper ju till lite! de dom tappar ligger ju färdigskalade i under väggitationen.
          Offrade sedan en gammal skalkniv ( handtaget blir ju färgat) till de som ännu inte öppnat sig; men såg ”färdiga ” ut. Gjorde en skåra ,runt om i det tjocka gröna skalet,där den naturliga sprickan brukar komma (som man gör när man skalar en apelsin, vissa behövde ytterligare en skåra, så skalet delades i 4 delar) sen var det busenkelt att få av skalet.
          Lycka till allavalnötsodlare

      • Jag har det bästa plock verktyget till valnötter, en golfhåv som golfarna har att plocka bollar med när bollarna hamnar i ett vattenhinder. Det finns håvar som är bortåt 5m långa.

        Kalle ball

  • Hej

    Jag har satt juglans nigra och fått ett litet träd. Nu läste jag här att valnötter är vindpollinerade i regel.
    Tillhör juglans nigra de vindpollinerade arter? Vilket i så fall betyder att jag borde skaffa ett till träd eftersom jag bor i skogen och det inte finns några andra valnötsträd i omgivningen…eller?

    • Ja, det stämmer att alla valnötter är vindpollinerade. Fördelen är dock att olika arter inom Juglanssläktet kan pollinera varandra. Sen finns det den intressanta egenskapen hos en del valnötsträd att de kan pollinera sig själva om de står helt ensamma. Det är dock ingen egenskap man kan förutspå, så det säkraste är att du sätter ett till träd.

  • Hej,
    Jag har planterat två valnötsträd i Småländska höglandet for två år. # m stora nu och lever.
    En utvecklar bra bladverk och den andra semre7 kanske på grund av omplantering förra året.
    Vad skall jag använda för gödsel? Marken är mkt magert här och jag vill hjälpa de på traven.
    Tacksamt,
    Maria

    • Kul med valnöt – vilken sorts är det? Jag brukar lägga ut lite kompost runt plantorna (ca 10 liter vartannat år) som jag täcker med träflis. Det har gett mycket goda resultat.

  • Intressant läsning om valnötsträd. Jag har tre valnötter från manchurisk valnöt, kan jag plantera dem och hoppas att det blir ett litet träd?
    Nybörjare. Tacksam för svar..
    Maj

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *