Årets perenna grönsak – Strutbräken

Ätliga perenngruppen (http://åretsätligaperenn.se/), som är en intressegrupp för att sprida kunskap om ätliga perenner, utsåg förra veckan strutbräken (Mateuccia struthiopteris) till årets ätliga perenn. Jag blev väldigt glad över utnämningen eftersom strutbräken är en av mina absoluta favoriter på våren. Växten är den enda ätbara ormbunken i vårt klimat som jag känner till. Man skördar de unga skotten när de fortfarande är hoprullade som på bilden nedan, de ser då ut som huvudet på en fiol. På engelska kallas de därför för fiddleheads. Skotten brukar vara 5 till 15 cm långa vid skörden och det är viktigt att inte ta alla skott på en gång, så att plantan kan återhämta sig. Här i Dalarna brukar den korta skördesäsongen inträffa under de första veckorna i maj. Man kan dock förlänga skördesäsongen genom att plantera strutbräken på både soliga och skuggiga växtplatser, för då kommer plantorna igång vid olika tidpunkter.

Strutbräken
Så här ska strubräkens skott se ut när man skördar dem. Bild av Bjoertved, Wikimedia commons.

När skotten börjar rulla ut sig ska man inte äta strutbräken längre. Det är viktigt att vara helt säker på sin sak när man skördar strutbräken, så att man inte får i sig någon annan ormbunke, som ofta innehåller cancerframkallande ämnen. Strutbräken är relativt lätt att känna igen på dels den perfekt strutformade bladrosetten (hos fullväxta plantor) och att sporerna till skillnad från andra ormbunkar sitter i mitten på denna rosett i något som kallas för sporangieblad.

Strutbräken
Här ser man de tydliga sporangiebladen som sitter i mitten på den strutformade bladrosetten. De bruna sporangiebladen är kvar från förra året.

Strutbräken förekommer i det vilda, men är ganska sällsynt. Här i Dalarna finns det enorma bestånd i Säterdalen, men eftersom de växer i ett naturreservat får man inte skörda dem där. Det är tämligen lätt att odla strutbräken i hemträdgården också. De trivs bra i djup skugga, men kan också växa i sol så länge det finns gott om fukt i marken för dem. De vill gärna ha en jord med hög mullhalt. Med tiden kan växterna bilda stora kolonier och det är lätt att föröka växterna genom delning av rotklumpen.

I Säterdalen i södra Dalarna trivs strutbräken riktigt bra. De här exemplaren blir nästan 180 cm höga.
I Säterdalen i södra Dalarna trivs strutbräken riktigt bra. De här exemplaren blir nästan 180 cm höga.

I ett skogsträdgårdssammanhang funkar strutbräken bra tillsammans med ramslök, men jag har också testat att odla den tillsammans med funkia (Hosta spp.), en annan klumpformande perenn grönsak som trivs i skugga. Mellan växterna har jag hasselört (Asarum europeum) och den fantastiska perenna grönsaken vårsköna (Claytonia sibirica), som också trivs i djup skugga och som under hela vegetationsperioden producerar små blad som smakar rödbetsblast.

En polykultur av strutbräken, funkia, europeisk hasselört och vårsköna som alla trivs bra i djup skugga.
En polykultur av strutbräken, funkia, europeisk hasselört och vårsköna som alla trivs bra i djup skugga.

Jag brukar tillaga strutbräken genom kokning eller ångkokning i minst tio minuter. Sen äter jag den med bara smält smör. Man kan också woka den eller göra inläggningar med dem, se till exempel det här receptet. För mig smakar strutbräken som grön sparris, med skillnaden att den är mycket mer lättodlad. Jag fascineras mycket av växter som kan ge avkastning i djup skugga, där inga av våra vanliga grönsaker skulle trivas och strutbräken är en av dem.

Ångkokt strutbräken med smält smör är en delikatess!
Ångkokt strutbräken med smält smör är en delikatess!

Jag passade också på att uppdatera diagrammen över näringsvärdena som jag la upp förra veckan med data för strutbräken. Som vi ser innehåller den trevliga ormbunken färre mineraler än många andra fleråriga grönsaker och nästan inget vitamin C. Däremot är den proteinrik och 100 g strutbräken täcker ungefär hela det dagliga behovet av vitamin A.

Näringsinnehållet i olika fleråriga grönsaker, nu inklusive strutbräken.
Näringsinnehållet i olika fleråriga grönsaker, nu inklusive strutbräken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *