Nötodling i Sverige – Del 9: Knäckfrågan

I det senaste inlägget i den närmast oändliga serien om nötodling i Sverige gick jag igenom näringsvärdena för de olika nötterna. Det som står mellan mig som nötälskare och den fina näringen är ett ofta otroligt hårt skal. Så hur får man ut kärnorna ur nötterna egentligen?

Innan vi försöker besvara den frågan kan det dock vara värt att ta en titt på avkastningen för de olika nötterna, så att vi vet hur många kilo nötter vi kan förvänta oss att få knäcka. Som tabellen nedan visar kan vi få en hel del nötter att knäcka om vi orkar vänta ett decennium eller så. Satsar vi på hasselnötter kan vi räkna med 2 till 4 kg nötter per träd efter bara några år. Jämför vi med några av våra vanliga grödor är avkastningen från träden riktigt bra. Obesprutade ekar och kastanjer ger i teorin lika mycket skörd som besprutade och konstgödslade veteåkrar. Bara (den ännu mer besprutade) potatisen har långt högre avkastning än någon annan gröda. Det gäller dock att komma ihåg att dessa siffror är hämtade från andra klimatzoner, i brist på data från nordiska odlingar, så det gäller att ta dem med en nypa salt. Oavsett kommer hammaren inte att räcka till i längden som knäckverktyg. Och inte heller vill vi hålla på och klämma fingrarna med den sortens nötknäppare som de flesta nog redan har hemma.

*Genomsnittsskörd mellan 1990-2013 från svenska åkrar (ej ekologiska).
**Genomsnittsskörd 2004-2013 från svenska åkrar (ej ekologiska).

Givetvis är det här ingen ny fråga som mänskligheten står inför och det finns en hel del verktyg som har utvecklats på olika håll i världen för att komma åt de goda kärnorna. För några år sedan var jag på nötodlingskurs hos Martin Crawford och han har en ganska omfattande samling av nötknäppare i olika skalor. Vi fick testa dem allihopa med allehanda olika typer av nötter. Något som förenade flera av de enklare moderna knäpparna för hemmabruk är att de är konformade, så att de lätt kan rymma olika storlekar av nötter. Små nötter ramlar längre ner, stora nötter fastnar högre upp. Den modell som fungerade absolut bäst var nötknäpparen med namnet Drosselmeyer, som mot förmodan är designad i Sverige. Det är den nötknäpparen jag använder mest själv och jag tycker den är så bra att jag har tagit med den i Skogsträdgårdsshoppens sortiment. Den fungerar utmärkt för hasselnötter, äkta valnötter, mandlar, pekannötter, hjärtnötter osv.

Gränsen för herr Drosselmeyer går vid de stenhårda valnötssläktingarna japansk, manchurisk, grå och svart valnöt. Har man turen att ha sådana nötter hemma behöver man rejälare verktyg. En hammare gör jobbet, men vill man inte leta nötskal resten av dagen bör man använda något lite mer sofistikerat. Det finns ett par amerikanska modeller som är avsedda för svarta valnötter och en av dem testade jag hos Martin Crawford.

Tyvärr är de ganska dyra (runt 1500 kr + frakt från USA som kan ligga på 600 kr eller mer), så jag svetsade ihop en egen variant med ordentlig hävarm. Den har absolut potential att förbättras och jag skulle bli väldigt glad om någon ville ta sig an utmaningen att bygga en nötknäppare som kan hantera svarta valnötter och där skalet och kärnan inte flyger åt alla håll när man knäpper nötterna.

Börjar man få en större produktion och kanske vill sälja lite nötter (något som Martin Crawford får en fin extrainkomst ifrån) behöver man hitta nötknäppare som kan hantera mer än en nöt samtidigt. En enkel och ganska effektiv handvevad variant testade jag hos Martin Crawford och den fungerade absolut bäst för äkta valnöt. Även den är ganska dyr.

Martin Crawford själv har designat en eldriven nötknäpparmaskin som han demonstrerade på kursen. Den hanterade ett antal kilo hasselnötter på några sekunder. För att få rensa kärnorna från skalrester använder han en stor fläkt som spottar ut skalen rakt in i skogsträdgården. Det finns en halvdetaljerad ritning på maskinen i Agroforestry News Vol. 13 Nr 3, s. 28 för den som är intresserad av hur den fungera. Min dröm är en handvevad maskin som är i samma klass som Martin Crawfords eldrivna apparat och om någon har kunskapen som behövs för att bygga en sådan, ta gärna kontakt med mig!

Egentligen var serien om nötodling tänkt att ta slut här, men ämnet är närmast outtömligt, så i nästa inlägg kommer jag att berätta om några spännande nöttallar som jag planterade i Puttmyra skogsträdgård för ett par veckor sedan!

Referenser

[1]          Crawford, M., Nut Crops – Appendices, 2012.
[2]          Crawford, M., The oaks. Agroforestry News, 20(1): p. 1-40, 2011.
[3]          Jordbruksverket. Skördar i riket efter gröda år 1965-2013. Accessed 2015-01-15, 2013.
[4]          Duke, J.A., U. Purdue, C. Center for New, and P. Plant. Handbook of energy crops. Accessed; Available from: http://www.hort.purdue.edu/newcrop/duke_energy/dukeindex.html, 1983.
[5]          Toensmeier, E., Perennial Staple Crops, in Permaculture Activist, 2012.
[6]          Nylinder, B., Nötodling i Sydsverige – med fokus på hassel, 2013.