Nötodling i Sverige – Del 9: Knäckfrågan

I det senaste inlägget i den närmast oändliga serien om nötodling i Sverige gick jag igenom näringsvärdena för de olika nötterna. Det som står mellan mig som nötälskare och den fina näringen är ett ofta otroligt hårt skal. Så hur får man ut kärnorna ur nötterna egentligen?

Omslagsbild Nötodlarens handbok
Ute nu: Nötodlarens handbok!

Innan vi försöker besvara den frågan kan det dock vara värt att ta en titt på avkastningen för de olika nötterna, så att vi vet hur många kilo nötter vi kan förvänta oss att få knäcka. Som tabellen nedan visar kan vi få en hel del nötter att knäcka om vi orkar vänta ett decennium eller så. Satsar vi på hasselnötter kan vi räkna med 2 till 4 kg nötter per träd efter bara några år. Jämför vi med några av våra vanliga grödor är avkastningen från träden riktigt bra. Obesprutade ekar och kastanjer ger i teorin lika mycket skörd som besprutade och konstgödslade veteåkrar. Bara (den ännu mer besprutade) potatisen har långt högre avkastning än någon annan gröda. Det gäller dock att komma ihåg att dessa siffror är hämtade från andra klimatzoner, i brist på data från nordiska odlingar, så det gäller att ta dem med en nypa salt. Oavsett kommer hammaren inte att räcka till i längden som knäckverktyg. Och inte heller vill vi hålla på och klämma fingrarna med den sortens nötknäppare som de flesta nog redan har hemma.

ArtAvkastning (ton/ha)AnmärkningKälla
KolhydratrikaÄkta kastanj (Castanea sativa)525 kg per träd. Efter 10 år.[1]
Skogsek (Quercus robur)7.5Ofta oregelbunden skörd. 90-300 kg per träd.[2]
Vete*5.4[3]
Potatis*29.7[3]
Majs*6.4[3]
FettrikaÄkta valnöt (Juglans regia)1,6-515-20 kg per träd för 10-20 år gamla träd[1]
Grå valnöt (Juglans cinerea)14-23 kg efter 10-20 år[1]
Hjärtnöt (Juglans ailanthfolia var. cordiformis)23 kg per träd efter 10 år[1]
Svart valnöt (Juglans nigra)8 kg per träd efter 12-15 år[1]
Hassel (Corylus avellana)0,8-22-4 kg per träd i genomsnitt[1, 6]
Raps*2.4Varav 30%, alltså 720 kg, kan utvinnas till olja.[3]
Åkerböna**2.7[3]

*Genomsnittsskörd mellan 1990-2013 från svenska åkrar (ej ekologiska).
**Genomsnittsskörd 2004-2013 från svenska åkrar (ej ekologiska).

Givetvis är det här ingen ny fråga som mänskligheten står inför och det finns en hel del verktyg som har utvecklats på olika håll i världen för att komma åt de goda kärnorna. För några år sedan var jag på nötodlingskurs hos Martin Crawford och han har en ganska omfattande samling av nötknäppare i olika skalor. Vi fick testa dem allihopa med allehanda olika typer av nötter. Något som förenade flera av de enklare moderna knäpparna för hemmabruk är att de är konformade, så att de lätt kan rymma olika storlekar av nötter. Små nötter ramlar längre ner, stora nötter fastnar högre upp. Den modell som fungerade absolut bäst var nötknäpparen med namnet Drosselmeyer, som mot förmodan är designad i Sverige. Det är den nötknäpparen jag använder mest själv och jag tycker den är så bra att jag har tagit med den i Skogsträdgårdsshoppens sortiment. Den fungerar utmärkt för hasselnötter, äkta valnötter, mandlar, pekannötter, hjärtnötter osv.

Hos Martin Crawford fick jag testa en massa olika nötknäppare. Drosselmeyer uppe till vänster fungerade klart bäst.
Hos Martin Crawford fick jag testa en massa olika nötknäppare. Drosselmeyer uppe till vänster fungerade klart bäst. Kastanjerna i högra delen av bilden kan man lätt skära upp med en kniv, ingen nötknäppare behövs.

Gränsen för herr Drosselmeyer går vid de stenhårda valnötssläktingarna japansk, manchurisk, grå och svart valnöt. Har man turen att ha sådana nötter hemma behöver man rejälare verktyg. En hammare gör jobbet, men vill man inte leta nötskal resten av dagen bör man använda något lite mer sofistikerat. Det finns ett par amerikanska modeller som är avsedda för svarta valnötter och en av dem testade jag hos Martin Crawford.

Den här nötknäpparen klarar även de hårdaste nötterna, men är tyvärr ganska dyr.
Den här nötknäpparen klarar även de hårdaste nötterna, men är tyvärr ganska dyr.

Tyvärr är de ganska dyra (runt 1500 kr + frakt från USA som kan ligga på 600 kr eller mer), så jag svetsade ihop en egen variant med ordentlig hävarm. Den har absolut potential att förbättras och jag skulle bli väldigt glad om någon ville ta sig an utmaningen att bygga en nötknäppare som kan hantera svarta valnötter och där skalet och kärnan inte flyger åt alla håll när man knäpper nötterna.

Den här hemmabyggda nötknäpparen klarar till och med svarta valnötter, men designen kan förbättras en del för att utnyttja den väldiga hävarmen bättre och se till att kärnan inte knäcks tillsammans med skalet. Förbättringsförslag är välkomna!
Den här hemmabyggda nötknäpparen klarar till och med svarta valnötter, men designen kan förbättras en del för att utnyttja den väldiga hävarmen bättre och se till att kärnan inte knäcks tillsammans med skalet. Förbättringsförslag är välkomna!

Börjar man få en större produktion och kanske vill sälja lite nötter (något som Martin Crawford får en fin extrainkomst ifrån) behöver man hitta nötknäppare som kan hantera mer än en nöt samtidigt. En enkel och ganska effektiv handvevad variant testade jag hos Martin Crawford och den fungerade absolut bäst för äkta valnöt. Även den är ganska dyr.

En handvevad nötknäppare jag fick testa hos Martin Crawford. Den klarar fem nötter åt gången och fungerar bäst för äkta valnötter.
En handvevad nötknäppare jag fick testa hos Martin Crawford. Den klarar fem nötter åt gången och fungerar bäst för äkta valnötter.

Martin Crawford själv har designat en eldriven nötknäpparmaskin som han demonstrerade på kursen. Den hanterade ett antal kilo hasselnötter på några sekunder. För att få rensa kärnorna från skalrester använder han en stor fläkt som spottar ut skalen rakt in i skogsträdgården. Det finns en halvdetaljerad ritning på maskinen i Agroforestry News Vol. 13 Nr 3, s. 28 för den som är intresserad av hur den fungera. Min dröm är en handvevad maskin som är i samma klass som Martin Crawfords eldrivna apparat och om någon har kunskapen som behövs för att bygga en sådan, ta gärna kontakt med mig!

En suddig Martin Crawford demonstrerar sin eldrivna nötknäppare som klarar några kg nötter på några få sekunder.
En suddig Martin Crawford demonstrerar sin eldrivna nötknäppare som klarar några kg nötter på några få sekunder.

Egentligen var serien om nötodling tänkt att ta slut här, men ämnet är närmast outtömligt, så i nästa inlägg kommer jag att berätta om några spännande nöttallar som jag planterade i Puttmyra skogsträdgård för ett par veckor sedan!

Referenser

[1]          Crawford, M., Nut Crops – Appendices, 2012.
[2]          Crawford, M., The oaks. Agroforestry News, 20(1): p. 1-40, 2011.
[3]          Jordbruksverket. Skördar i riket efter gröda år 1965-2013. Accessed 2015-01-15, 2013.
[4]          Duke, J.A., U. Purdue, C. Center for New, and P. Plant. Handbook of energy crops. Accessed; Available from: http://www.hort.purdue.edu/newcrop/duke_energy/dukeindex.html, 1983.
[5]          Toensmeier, E., Perennial Staple Crops, in Permaculture Activist, 2012.
[6]          Nylinder, B., Nötodling i Sydsverige – med fokus på hassel, 2013.

Tagged with:

9 thoughts on “Nötodling i Sverige – Del 9: Knäckfrågan”

  • Hej!

    Låter som att rotfrukter och en skogsträdgård fetthaltiga nötter är en bra kombo för framtiden. Vissa hävdar ju i allafall att man överlever gott på potatis bara man får i sig fett också. Med en divers nötmix och ett litet djursystem mellan träden, kan jag dessutom tänka mig att rotfrukterna kan vara lite av varje utan att man tappar livsgnistan!.

    Tack för en mycket intressant blogg! Jag följer den med stort intresse.
    (bor i zon 5, läser just nu Geoff Lawtons internationella PDC-kurs, och tycker att systemtänkandet inom permakulturen är både toppenintressant och mycket viktigt för framtiden)

  • Har varit med att gräva ur en stenåldersboplats i Skåne där de skördat hasselnötter i stor mängd. I jordlagren fann vi ett område med kol och skalrester. Slutsatsen var att de rostat enorma mängder nötter över en stor kolbädd och på så vis fått skalen att spricka – och dessutom säkert höjt smaken på nötterna. Kanske något att experimentera med?
    Och tack för en fantastiskt inspirerande blogg.

    • Kul och tack! Det verkar man fortfarande göra i Turkiet också och nötterna blir så mycket godare då. Dessutom verkar skadliga ämnen som fytinsyra brytas ner vid rostning och jag har haft hasselnötsallergiker på besök som klarar av att äta rostade nötter, men inte vanliga. Hoppas på en riktig skörd nästa år så att jag kan experimentera mer med det.

  • Hej! Det var intressant att få veta att man odlar nötter i Sverige också. Tack!
    Jag undrar om du har någon länk där jag kan köpa nötknäppare som du såg hos Martin Crawford.
    Tack på förhand!

    • Hej Sevak! Var det någon särskild nötknäppare du tänkte på? Jag tror inte att det finns ett ställe som säljer alla modeller som han har. Han själv säljer en modell och vi har nötknäpparen ”Drosselmeyer” på lager här hemma om du är intresserad av den. Mejla mig i så fall på skogstradgard@gmail.com. Den kostar 270 kr + frakt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.